Arbetets problemformulering tar fasta på att Florida (2002) beskriver vad den kreativa klassen är, hur den arbetar, hur den underhåller sig och hur den skapar nya kreativa mötesplatser. Han talar dock inte så mycket om hur den kreativa klassen reser och turistar. Denna studie kan bidra med kunskap till personer som verkar inom turismbranschen och vill uppfylla de önskningar som människor ur den kreativa klassen har. Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för vad människor som jag bedömer tillhör den så kallade kreativa klassen upplever som meningsfullt i det resande som kan betraktas som turism. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie där sex personer som passade in på Floridas (Ibid.) definition av den kreativa klassen intervjuades.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka relationen mellan olika typer av föreställningsförmåga (visuell, olfaktorisk, auditiv samt visuell bildkontroll) och kreativitet hos vuxna. Ett bekvämlighetsurval genomfördes med 86 deltagare. Instrument för självskattning av mental föreställningsförmåga i de olika sinnesmodaliteterna samt för visuell bildkontroll och kreativitet användes. En multipel regression genomfördes och en närmare granskning visade att endast visuell föreställningsförmåga signifikant predicerade poängen på kreativitetsskalan. Visuell bildkontroll låg precis över gränsen för att vara signifikant.

I mitt examensarbete testar jag olika kreativa metoder, dels tagna från etablerade konceptillustratörer i spelindustrin, men också egna, för att svara på min huvudfråga: Vilka olika kreativa metoder kan användas inom konceptillustration? Jag kommer fram till att det finns oändligt många, men att vad som har fungerat bäst för mig, har varit att först försöka skapa ett sammanhang, följt av en fas där jag utforskar olika idéer med hjälp av karaktärssiluetter, med fokus på intressanta och individuella former. Min slutsats blir att det är viktigt att vara öppen för influenser från alla håll, och att testa nya metoder kan vara oerhört givande för såväl kreativiteten som sin konstnärliga utveckling..

Reflektioner kring hur den kreativa processen kan observeras på olika nivåer. .

Kreativitet och kulturella produkter får allt större betydelse i tillväxtekonomin. Det som skiljer den kulturella industri från andra, är bland annat den kreativa medarbetaren som känner ett stort intresse för det den arbetar med. Den kreativa medarbetaren har egna visioner och mål som denne strävar efter vilket kan uppfattas vara ett problem för företaget att leda medarbetaren i samma riktning som företagets visioner och mål. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den kreativa medarbetaren leds samtidigt som dennes kreativitet bibehålls. Vi har tagit fram en modell som behandlar samverkan mellan ledarens påverkan på vision och uppfattad kreativitetsmiljö, organisationskultur och den kreativa medarbetaren.

Kreativitet är ett begrepp som har fått stor slagkraft inom restaurangbranschen. Många kockar anses idag jobba kreativt med matlagning och använder denna egenskap som ett sätt att konkurrera på en hård marknad.Syftet i studien avsåg att undersöka vilka faktorer som påverkar en kocks kreativa arbete.Metoden som användes var en granskning av fem vetenskapligt godkända artiklar. Materialet analyserades och ställdes samman i resultatdelen. Vidare skrevs artikelmatriser för att lättare kunna ta del av den väsentliga informationen artiklarna innehöll.Resultatet visade på att bakgrund, personliga egenskaper, studie- och arbetsmiljö är viktiga inre och yttre faktorer som påverkar en kocks kreativa arbete. Det kreativa arbetet är under ständig utveckling och måste anpassas efter marknadens krav och de gäster som ska tillfredställas.

I studien gjordes djupintervjuer med sex personer med konstnärligt kreativa yrken. Syftet var att undersöka den personliga upplevelsen av kreativitet hos individer som dagligen möter kreativitet i sitt yrke. Undersökningen var kvalitativ och en fenomenologisk infallsvinkel antogs. Frågeställningarna berörde de intervjuades känslomässiga och tankemässiga upplevelse av kreativitet, en kartläggning av de förutsättningar och begränsningar respondenterna uppfattade, samt deras syn på den kreativa processen.Resultatet i studien visade på en känslomässig dualism gällande skapandet, en upplevelse av plötslig helhet och ett flöde. Några tankemässiga teman togs upp av respondenterna gällande bland annat definitionen av begreppet kreativitet, fokus, inspiration, drivkrafter, identitet och kontroll.

Syftet med denna litteraturöversikt var att ge en översikt och beskrivning av arbetsterapeutiska interventioner för personer med Anorexia Nervosa. Datainsamlingen genomfördes genom en systematisk litteratursökning i databaserna CINHAL, Proquest, AMED, PsycINFO och PubMed samt en manuell sökning av referenslistor från artiklar och sökning i tidsskrifter. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultatet grundas i tio artiklar varav sju teoretiska, två kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier; Hur aktivitetsproblem och aktivitetsbehov identifieras, Betydelsen av att delta i kreativa och meningsfulla aktiviteter för återhämtning, Att skapa struktur i dagliga aktiviteter samt Terapeutiska strategier. Första kategorin handlar om att identifiera aktivitetsproblem och aktivitetsbehov.

I den här uppsatsen undersöks, genom ett exempel från finkrögarbranschen, hur främjandet av företagande inom kreativa näringar i Sverige tenderar att reproducera uppdelande och ojämna könsroller. Och hur detta strider emot den politiska diskursen i Sverige idag. Samtliga tolv års nomineringar från Dagens Nyheters restaurangpris, Gulddraken, utgör tillsammans med fem intervjuer genomförda på krögare och journalister det empiriska materialet. Entreprenörskapsteori gjord ur ett genusperspektiv och Floridas teori om den kreativa klassen utgör teorin för studien. Analysen bygger på homosociala processers samverkan med diskursen kring entreprenörskap och Floridas (2006) teori om den kreativa klassen.

Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och förstå vad som händer med barn och pedagoger när mer bild och formskapande aktiviteter, material och verktyg förs in i verksamheten på förskolan. För att ta reda på det använde vi oss av deltagande observationer samt parallellt av anteckningar från dagböcker, reflektion och dokumentation som informationshämtande metoder. Som pedagogisk metod har vi använt oss av ett tema inriktat arbetssätt med inriktning på samspelet mellan barn och pedagoger vi har också utgått från ett estetiskt förhållningssätt. Vi har även använt förskolans läroplan och dess intentioner samt litteraturstudier kopplade till vår undersökning. Resultatet visar att både barn och pedagoger blir mer kreativa i en miljö där man för in skapande aktiviteter, material och verktyg.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur kreativt tänkande utvecklas i skolan samt hur lärarna uppmuntrar eleverna att utveckla denna förmåga främst i icke estetiska ämnen. Skolans styrdokument Lgr 11 ställer krav på utveckling av den kreativa förmågan, ett uppdrag som uppmanar till att främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem inför framtiden. Eleverna måste uppmuntras att utveckla och använda sin kreativitet, vilket för med sig eleven till nytänkande och sökande efter nya lösningar, först i skolarbetet och senare i det framtida arbetslivet. Med hjälp av ny och äldre litteratur om temat kreativitet i skolan samt tidigare forskning har jag byggt upp en kunskapsgrund för förståelse och tolkning av den kreativa processen i allmänhet och i skolan i synnerhet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag fått inblick i hur lärarna arbetar med kreativa processer i undervisningssituationer och därtill även hur de uppfattar begreppet kreativitet. Resultat från denna undersökning ska ses i relation till teorierna jag har läst och mina egna tolkningar av det samlade analysmaterialet. Denna uppsats visar att skolan brister i kontinuitet i kreativa arbetsmetoder, det finns några kreativa arbetsmodeller och rutiner för hur skolan lär ut det kreativa tänkandet. Läraren arbetar mest intuitivt och improviserar efter behov övningar i kreativt tänkande. Nyckelord: kreativitet, fantasi, kreativt tänkande..

SyfteSyftet är att belysa och lyfta fram olika metoder som hjälper människor att bli skickligare på att ta fram nya idéer.FrågeställningMåste vi vänta på att äpplet ska falla ner i huvudet på oss för att vi ska få bra idéer, eller finns det några metoder som kan hjälpa oss att ta fram idéer på löpande band? Dessa två frågor är drivkraften i vår jakt genom böcker, bloggar och bröderna Härén. Böckerna beskriver kreativitet och hur människor kan göra för att bli mer kreativ. Men hur tillämpar bloggare kreativitet i verkligheten? Vad säger Fredrik och Teo Härén angående kreativitet och idémetoder?ResultatKreativitet uppkommer genom att göra saker på nya sätt eller att vi gör nya saker vi inte prövat på förut.

AbstraktTitel: Att styra i kreativa företag - för att stimulera kreativitet och nå lönsamhetFörfattare: Josefin Ahrenius och Annika SelerudHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonKurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, examensarbete 15 hpFrågeställning: Hur kan ett kreativt företag styras mot lönsamhet och samtidigt bibehålla kreativitet hos medarbetarna?Syfte: Syftet är att beskriva hur kreativa företag kan utveckla en mer effektiv styrning och samtidigt behålla medarbetarnas kreativitet. Syftet är även att förstå varför företagsstyrningen kan behöva anpassas till de specifika förutsättningar som gäller för kreativa företag. Vi har också som syfte att ta fram och identifiera särskilt viktiga saker att tänka på vid styrning av företag som LEON och andra företag i en liknande situation.Metod: Denna studie utgår från ett abduktivt angreppssätt. En kvalitativ undersökningsmetod har används för att få en djupare förståelse kring problemet som studerats.

Vi ämnar, med denna uppsats, att utforska det kreativa området efter ett fenomen vi valt att kalla för Det kreativa samarbetet. Uppsatsen undersöker om huruvida en arsenal av kreatörer inom olika kompetensområden kan vägas mot den ensamma kreatörens arbetssätt. Sammanfattningsvis vill vi undersöka kombinationen av de två begreppen kreativitet och samarbete och dessas inverkan på en arbetsprocess inom kreativt skapande..

Syftet med undersökningen var att beskriva hur väl vi lyckats motivera eleverna till eget skrivande genom varierade och kreativa skrivövningar. Denna undersökning har bedrivits vid två olika skolor med elever i årskurserna 3?4 och vi kallar dessa för A och B. Klass A bestod av 20 elever och klass B av 24 elever. Vi har använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder, i form av enkäter och intervjuer.