Vi har gjort en observationsstudie om vår process mot skapandet av en föreställning.faktorer som kan vara av betydelse för den kreativa processen.Metoden för undersökningen var en deltagande direktobservation som dokumenterades genom en processdagbok.som musiklärare ha kunskap om både utvecklingsfaser och faktorer som gynnar och hindrar kreativitet imusikdramatik tillsammans i tre terminer och har en god social relation med varandra, ändå fick problem underSyftet var att undersöka denkonstnärliga processen - med särskild uppmärksamhet på kreativitet - i samband med skapande av enföreställning där såväl egenkomponerad musik som eget agerande ingick. Vi ämnade ta reda på vilkautvecklingsfaser vi gick igenom i processen mot att skapa en föreställning. Vi var även intresserade av vilkaDå vi som blivande musiklärare befinner oss i enutbildningsvetenskaplig kontext ville vi också ta reda på hur vi kunde översätta dessa erfarenheter till vårtkommande läraryrke.Av resultatet kunde vi utläsa att vi huvudsakligen gick igenom två utvecklingsfaser. I dessa fanns faktorer sombåde gynnade och hindrade kreativiteten. Faktorer som kan gynna en kreativ process är exempelvis en tillåtandemiljö, gynnsamma tidpunkter, kompetens i ämnet.

Dimensionerna av hållbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social) är inbördes beroende av varandra och arbetet kring dessa bör ske på alla nivåer i samhället. Då oklarhet kring begreppet social hållbarhet råder inom byggsektorn samtidigt som begreppet är en viktig del i strävandet mot ett hållbart byggande, syftar detta examensarbete till att utreda sambanden mellan social hållbarhet och byggnadsarkitektur åt Skellefteå kommun och projektet Trästad 2012. Examensarbetet öppnar även upp för en fortsatt diskussion kring vad social hållbarhet på en byggnadsnivå kan innebära och konkretiserar den sociala dimensionens inverkan på byggnadsarkitektur genom utformning av en planerad förskolebyggnad i Skellefteå. Arbetet bygger med litteraturstudier upp en teoretisk grund kring begreppen, vilken sedan är utgångspunkten för konkretiserandet. Kopplingen mellan social hållbarhet och byggnadsarkitektur härleds från begreppens förenande i att tillfredställa mänskliga behov.

Varje höst börjar en ny kull av barn i skolan och möts av skolgården på den allra första skoldagen. Skolgården är skolans visitkort och ansikte utåt och berättar något om hur skolan ser på barns utomhusvistelse. Det föräldrar och barn idag möts av är vanligen en mycket steril yta som inte signalerar till någon kreativ verksamhet. Skolgården har även visat sig vara en av de mest eftersatta utomhusmiljöerna i Sverige idag och är samtidigt en av de platserna barn spenderar större delen av sin vakna tid på. Utomhuspedagogik är ett omdiskuterat begrepp som idag blivit ett allt mer vanligt forskningsämne. Forskning visar på att det är bra för barn att vistas utomhus och att det medför många positiva effekter som god hälsa, ökad koncentrationsförmåga och motoriska färdigheter.

Design beskrivs ofta som form och funktion med utgångspunkt i givna förutsättningar. Jag benämner dessa förutsättningar begränsningar som ger ett motstånd. En parallell till matlagning kan dras för att beskriva designprocessen. Råvarorna är det givna materialet som av kocken med hjälp av kokkärl och verktyg kombinerar ihop till en rätt. Resultatet är förhoppningsvis men inte alltid gott däremot ofta överraskande.

WeSC är ett företag som grundades 1999 av Greger Hagelin, en förre detta skateboardåkare som ville skapa ett nytt koncept; kombinationen streetwear med fashion. WeSC står för WeAretheSuperlativeConspiracy, och innebär en överlägsen konspiration med människor som gör något riktigt bra. Genom så kallade "WeAktivister" som är en grupp människor, okända som kända, med stor passion och talang för kreativitet och idéer, marknadsförs varumärket världen över.  WeSC är i grund och botten baserad på skate- och snowboardkulturen då Greger Hagelin själv tidigare skateboardade, och man betonar målsättningen på "life after skate". Life after skate är en fras som innebär att målgruppen är "intellektuella slackers".

Detta är en kvalitativ undersökning om hur Sveriges Television arbetar med mångfald med fokus påfunktionshindrade i dramaproduktion och hur medarbetarna integrerar det i sitt arbete. För att kunna ta reda på hur det går till har vi utgått ifrån dramaserien Livet i Fagervik som fallstudie och gjort kvalitativa intervjuer med personer som varit delaktiga i produktionen av första säsongen av dramaserien. De personer som vi har intervjuat är: Stefan Baron, programchef på SVT Drama, MikaelSyrén, upphovsman till Livet i Fagervik, Calle Marthin, kreativ producent, Man Chiu Leung Carlson, projektledare, Harald Hamrell, regissör, Maria Kiisk, rollbesättare och Johannes Wanselow, skådespelare. Vi har även gjort intervjuer med personer på Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO som har ett samarbete med SVT, Emil Erdtman, utvecklingsledare, HSO och Mia Ahlgren, projektledare, HSO. Intervjuer har även skett med Johan Hartman, CSR- Chef på SVT, och Christoffer Lärkner, handläggare hos Granskningsnämnden.Förutom de elva kvalitativa intervjuerna som vi har genomfört så har det empiriska materialet bestått avRadio och TV-lagen 1996, dramaserien Livet i Fagervik (12 avsnitt á 45 minuter), samt följande dokument: Sveriges Televisions mångfaldsplan 2008, överenskommelsen mellan SR, UR och SVT gällande fördelning för olika slags insatser rörande program om och för funktionshindrade 2008, Public service-redovisningen 2008, Anslagsvillkor 2008, Sändningstillstånd för 2007-2009 och Beställningsskrivelse.Den teoretiska ramen som denna uppsats utgår ifrån och som vi har kopplat vårt resultat till, är teorierkring identitet och representation, produktion och makt samt den sociala ansvarsteorin.Resultat visar att de som arbetar med att producera dramaserier, till stor del har tänkt på begreppet mångfald, men då i ett större perspektiv och inte specifikt på enskilda grupper.

I allt tätare städer blir gröna oaser av ännu större betydelse för både barn och vuxna. Det finns forskning som pekar på vikten av naturmaterial och vegetation på lekplatser. Trots detta har flera lekplatser som uppförts de senaste åren ett ytskikt av gummigranulat. Två anledningar till varför materialet har börjat användas är dess goda egenskaper som fallskydd samt att det är tillgängligt för barn och anhöriga med funktionshinder. Huvudsyftet med uppsatsen är att skapa en diskussion kring lämpligheten av gummigranulat på lekplatser. Eftersom gummigranulat är ett förhållandevis nytt material finns det ännu inte så mycket forskning kring dess användbarhet och framförallt inte kring användningen på lekplatser.

Syfte: Syftet med uppsatsen är dels att ge förståelse till problematiken med underhåll. Dels att ge upplysningar och förslag som kan bidra till lösningar kring användningen av avdragsgilla underhållsfonder i praktiken, för att främja och strukturera underhållsfinansieringen i kommunala bostadsföretag.  Metod: Till denna undersökning har jag använt mig av en genomgripande datainsamling. Jag har använt mig av en kvalitativ metod i form av åtta intervjuer, och detta har även varit undersökningens primärdata. Undersökningens sekundärdata avser litteratur och ett stort antal dokument. Arbetsmetoden har varit en kreativ process. Resultat & slutsats: Jag har kommit fram till att underhållsfonder, underhållsplaner och ombyggnationer minskar det eftersatta underhållet.

Meningen med musikHur medvetet används musik i förskolan pedagogiska verksamhet? Enligt läroplanen skall barnen på förskolan få möjlighet att ?kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer? och ett av exemplen som nämns i styrdokumentet är musik. I undersökningen kommer det att refereras till tidigare forskning om musikundervisningens betydelse där medvetenheten om metod och mål är centrala faktorer för en meningsfull musikverksamhet.   Tidigare forskning visar på två polariseringar där den ena polen ser musiken som något konstnärligt och estetisk medan den andra menar att musiken är en kreativ verksamhet där man ser till barnens naturliga uttal som utgångspunkten till att arbeta med musik. Vidare resoneras det om hur olika prioriteringar och brist på musikutbildning hos pedagogerna ligger till grund som några av de faktorer som hämmar musikverksamheten men också läroplanen påvisar den tidigare forskningen på inte formulerar något specifikt arbetssätt eller målsättning för musikverksamheten.Syftet med denna studie är att undersöka hur medvetet musiken används i förskolans verksamhet med fokus på pedagogernas perspektiv.Metoden för undersökningen var att samla empiriskt material genom kvalitativa intervjuer av tre pedagoger på en förskola. Genom att använda en semistrukturerad intervjuform fick informanterna möjligheten att själv reflektera kring förskolans musikverksamhet och sin egen roll i den.

Följande rapport behandlar genomförandet av det examensarbete som utgör avslutet på Civilingenjörsutbilnildningen inom maskinteknik med inriktning mot konstruktion vid Luleå tekniska universitet, Luleå. Arbetet har utförts av Johan Marklund i ett nära samarbete med JAMA Mining Machines, Skelleftehamn. Den största delen av utvecklingsarbetet har skett på plats hos JAMA med endast ett antal avstämningsmöten med extern handledare på LTU i Luleå. Det huvudsakliga målet i arbetet är att skapa en ny konstruktion för midjeleden på det chassie som ett antal av JAMAs maskiner baseras på. Denna nya konstruktion ska klara större belastningar med ett lägre servicebehov som sammantaget ger maskinerna större tillgänglighet.

Syftet med min studie är att studera vilka metoder som används på några grundskolor för att utveckla det svenska språket hos tvåspråkiga elever. I min undersökning har jag utgått ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Jag har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar med elevers tvåspråkiga utveckling i årskurs 1-4 på tre skolor från tre olika miljöer i en större stad i södra Sverige. Resultatet visade att nästan alla pedagogerna använder liknande arbetsmetoder när det gäller språkutveckling, dessa metoder beskrivs i sin helhet i uppsatsen. Jag har även uppmärksammat att alla lärarnas mål är att använda de metoderna som ska hjälpa barnen att utveckla det svenska språket.

Med SVT Grafiskt Center som samarbetspartner har jag studerat vilka möjligheter det finns att utnyttja rörlighet i informationsgrafik för tv.Tekniken och möjligheterna för vad man kan göra med informationsgrafik har utvecklats och många av de begränsningar som fanns tidigare för vad man kan göra med nyhetsinslag och informationsgrafik i tv finns inte längre. På SVT Grafiskt Center upplever man att SVT, trots avancerad teknik, inte riktigt tagit tillvara på nya möjligheter att utveckla informationsgrafiken. Man upplever att informationsgrafiken ofta utgör ett avbrott i nyhetsinslagen istället för att komplettera dem och att det är svårt att få grafik och filmat material att skapa ett sammanhängande flöde. SVT söker därför efter alternativa sätt att utforma sina nyhetsinslag och sin informationsgrafik på, både för att förbättra informationsflödet i nyhetsinslagen och för att ta tillvara på de möjligheter till kreativa lösningar för informationsgrafik som dagens teknik erbjuder. Möjligheterna för vad man kan göra med grafik i tv är många, men forskning inom kognitions- och kommunikationsvetenskap visar att människor har begränsade kognitiva resurser för att hantera komplex audio-visuell och verbo-visuell information.

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur speciallärare/specialpedagoger förstår och genomför sitt uppdrag att arbeta med elevernas fortsatta skrivutveckling i grundsärskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur menar speciallärare/specialpedagoger att egna erfarenheter formar undervisningen? Vilka didaktiska val gör speciallärare/specialpedagoger för att bidra till elevers skrivutveckling? Vad anser speciallärare/specialpedagoger vara svårigheter i det pedagogiska arbetet med elevers skrivutveckling? Vad identifierar speciallärare/specialpedagoger som utvecklingsmöjligheter för fortsatt skrivundervisning i grundsärskolan?Forskningsansats och MetodStudien har en livsvärldsfenomenologisk ansats som teoretisk grund. Ansatsen gav studien ett redskap för förståelse av informanternas vardagliga verksamheter som de lever och arbetar i (Berndtsson & Johansson, 1997) genom fenomenet fortsatt skrivutveckling. I studien har vi närmat oss speciallärare och specialpedagogers vardag i grundsärskolan, fått ta del av deras undervisning och försökt göra deras röster hörda.

Sextiotvå procent av nystartade företag i Sverige är aktiva efter tre år. Företagets prestation är ofta synonymt med entreprenörens prestation eftersom att starta ett företag ofta är ett individuellt beslut som uppkommer från en entreprenörs affärsidé. I början av företagets livscykel är entreprenören inblandad i samtliga delar av företaget men i och med att företaget växer och entreprenören anställer personer att arbeta i företaget uppkommer frågan hur formaliserat företaget ska vara. Många företag är sårbara i introduktionsfasen och eftersom överlevnadsgraden för företag är så pass låg finner vi det intressant att göra en studie om hur formalisering påverkar prestation i introduktionsfasen. Vi har identifierat kreativitet, teknologi och omgivning som faktorer som kan styra graden av formalisering för ett företag och dessa variabler har vi valt att använda som faktorer för att uppfylla studiens syfte som är att genom en kvantitativ studie identifiera sambandet mellan formalisering och prestation för företag i introduktionsfasen.

I dagens samhälle ökar intresset för, och vikten av, småföretagande alltmer. För den enskilde entreprenören handlar det om att en dröm kan gå i uppfyllelse, medan det för hela samhället innebär ett bidrag till ökad tillväxt. En viktig aspekt i sammanhanget är att små företag behöver byggas upp på ett sätt som ger en hållbar utveckling på lång sikt.Att utforma en marknadsplan kan hjälpa företag att definiera verksamheten och identifi-era konkurrensfördelar. Planen är därmed ett verktyg för att nå lönsamhet och utveckling på lång sikt. Uppfattningen i litteraturen är dock att marknadsplanering inte är generellt tillämpbart i alla typer av företag.