A?ldern pa? borrprover fra?n tall (Pinus sylvestris) pa? utvalda ha?llmarksberg bela?gna pa? A?by sa?teris gamla utmarker studerades enligt en a?rsringsanalys (korsdatering med peka?r, se t.ex. Niklasson, Zackrisson & O?stlund 1994) i syfte att underso?ka tra?dsuccessionen i lokal skala. Enligt Fries (1951, 1958), som studerade skogssuccessionen i Sotena?s genom pollenanalyser och historiska ka?llor var ha?llmarkerna kala fram till mitten av 1800-talet p.g.a.

Kunskapsföretag utmärks av att produktionen är icke standardiserad, kreativ, individberoende samt komplext problemlösande. Den värdefullaste tillgången i kunskapsföretag är därför det som kallas humankapital, det vill säga de mänskliga resurserna i form av individernas förmåga, kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet är den tillgång i företaget som skapar andra tillgångar och samtidigt är detta kapital det som är svårast att sätta ett värde på. Värdering av humankapitalet kan påverka den externa bilden av ett företag, men även internt kan värderingen ha en viktig roll. Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva hur kunskapsföretag, direkt eller indirekt, värderar sitt humankapital samt hur värderingsresultaten kan användas internt i företaget.

Bakgrund:Kreativitet har fått en viktig roll i hur företag väljer att styra sina verksamheter. Under de senaste decennierna har insikten av tidens betydelse fått en central roll då arbetsbördan ökat och det ställts ökade krav på tempo och punktlighet. I tidigare studier har forskare funnit att tidsplanering kan ha positiv inverkan på individuell kreativitet. Insikten om att kreativitet och tidsplanering visat sig kunna relateras till varandra bidrog till vårt intresse att vidare studera relationen mellan dessa två koncept bland individer som är verksamma inom en kreativ branch. Studien ämnar att undersöka relationen mellan kreativitet och time management hos kreatörer på svenska reklambyråer.Syfte:Syftet med studien är att undersöka vilka samband som finns mellan koncepten kreativitet och time management.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka huruvida ett koffeinintag (3 mg/kg kroppsvikt), intaget 30?90 minuter f?re prestationstest, p?verkar prestationsf?rm?gan hos manliga elithockeyjuniorer i ?ldrarna 16?19 ?r. Metod: Studien genomf?rdes som en dubbelblind, randomiserad och motbalanserad kors?verstudie med totalt 22 manliga elitjuniorer mellan ?ldrarna 16?19 ?r. Deltagarna exponerades f?r b?de koffein och placebo vid olika tillf?llen, och prestationen m?ttes via st?ende l?ngdhopp. Upplevda biverkningar unders?ktes ocks? med hj?lp av enk?ter. Resultat: Resultatet visade ingen statistiskt signifikant skillnad i hoppl?ngd mellan koffein (254,75 cm) och placebo (254,75 cm).

När mängden reklambudskap ökar och kostnaderna för att synas stiger blir det allt viktigare för företagen att just deras budskap bryter igenom allt brus och når fram till konsumenten. Detta har medfört att vissa företag sökt nya mer okonventionella sätt att göra sin röst hörd, fenomenet kallas gerillamarknadsföring. Tidigare forskning på området har främst undersökt företagens användning av gerillamarknadsföring, vilka typer av företag som kan dra störst nytta av tillvägagångssättet och vilka förutsättningar som krävs inom företagen. Vi har istället valt att studera gerillamarknadsföringen ur ett konsumentperspektiv.Resultatet av undersökningen visar att det existerar ett motstånd mot traditionell marknadsföring medan samtliga exempel på gerillamarknadsföring uppvisar bättre verkan. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att gerillamarknadsföringen lyckas skapa ett större intresse hos konsumenten än vad den traditionella reklamen gör.

I ett stressat samhälle där alla alltid är påväg någonstans krävs en viss struktur och planering.Hallen är det sista man passerar innan man lämnar hemmets lugna och trevliga tillvaro. Där krävssmarta lösningar som underlättar och förskönar. Trots detta finns det en avsaknad av smarta ochframförallt exklusiva hallmöbler. Ofta får man kombinera flera möbler för att uppnå de funktionerman önskar ha innanför ytterdörren.Projektet har syftats till att formge en möbel för Svenskt Tenn som ska vara specifikt anpassadför hallutrymmet. Möbeln ska rikta sig till Svenskt Tenn kundgrupp, vilka är designintresseradeoch väljer sin inredning med omsorg.Denna rapport är resultatet av en designmetodisk process i tre faser, research & analysfas,kreativ fas samt verkställande fas.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur kommunala bolag inkluderas i budgetprocessen i svenska kommuner, samt att f?rst? till varf?r utvecklingen har lett till att inkludera de kommunala bolagen i budgetprocessen, utifr?n begreppet kommunkoncern och dess p?verkan p? ekonomistyrningen. Teori: I studien har institutionell teori, med fokus p? tvingande, mimetisk och normativ isomorfism anv?nts. ?ven teorier om spridning av id?er samt kritik i form av institutionellt entrepren?rskap har beaktats.

Uppsatsen belyser ämnet saga, och arbetet med sagan. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning sagoundervisning används i förskolan och skolan och i så fall hur? I uppsatsen sker en kort genomgång av vad en saga är för något och hur den kan användas i undervisning. Läroplanerna lyfts fram för att visa vad en pedagog ska arbeta efter och vilka mål som ska uppfyllas. Därefter följer en teoretisk genomgång av vad tidigare forskning pekar på är sagans vinnings områden.

L?grangmatriskomplettering innefattar algoritmer som fyller ut saknade v?rden i en matris under antagandet att den kompletta matrisen ?r av l?g rang. Rapporten har unders?kt tv? olika algoritmer f?r l?ngrangmatriskomplettering, singular value thresholding (SVT) och nor malized iterative hard thresholding (NIHT), p? slumpm?ssigt genererad data och ett urval av databasen Netflix prize data. Rapportens syfte ?r att best?mma vilken av dessa tv? algoritmer som l?mpar sig b?ttre f?r komplettering av Netflix-datan och slumpm?ssigt genererad data. F?r att m?ta detta unders?ktes hur n?ra algoritmerna konvergerar till de kompletta matriser na i termer av bland annat RMSE samt hur l?ng tid det tar f?r de olika algoritmerna att k?ra givet olika parameterval.

It becomes increasingly more important that, as a new buisness, both to be seen and heard in an increasingly harder competition situation where the range of similar products and services increase. It requires a well planned and well thought visual profile to succesfully stand out on the market. To give a good impression, this profile should be both distinct and aesthetically appealing. In the making of a new profile it requires creativity to succesfully think in new directions and to separate from the competition.This practical report presents the production process for a designsolution to the new website Röstförmedlingen (Voice agency), a commission from the production and commercial bureau Bartos media. The task in this project was to create a graphic profile and a lofi-prototype that would represent Röstförmedlingen as a buissness.

I arbetet studeras möjligheten att använda inspelningsteknik som ett verktyg i en kreativ musikalisk process, som en hjälp för att analysera och bedöma musikers insatser för att tydliggöra och förbättra prestationen. Studien behandlar frågan om inspelningar kan vara ett aktivt hjälpmedel vid komposition och om det är möjligt att använda i formellt pedagogiska miljöer för individuell utveckling och ensemblespel. Studien har genomförts vid ett tillfälle, med fyra musiker som utifrån ett grundmaterial, improviserat, arrangerat och spelat in en låt tillsammans. Inspelningarna har gjorts i en studio med datorbaserad inspelningsteknik och analyserats och värderats utifrån studiens syfte och presenteras tillsammans med en ljudinspelning på CD med material från inspelningen. Reflektion och bedömning av materialet och metoden har skett i samtal mellan musikerna under inspelningssessionen.

Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.

Umea? kommun har sedan 1995, med varierande intensitet, planerat fo?r en ny simhall som ska ersa?tta den gamla fra?n 1970. Det nu liggande fo?rslaget har mo?tts med skiftande a?sikter och de ma?nga kritiska handlar om ba?de fo?rslagets placering (mitt i centrala staden pa? en all- deles fo?r tra?ng tomt) och programmets omfattning (fo?r lite). Eftersom jag delar dessa kritiska a?sikter sa? har detta gett mig ett ypperligt tillfa?lle att som mitt examensarbete titta pa? hur jag anser att placeringen, omfattningen och gestaltningen av ett nytt badhus i Umea? ska se ut.Mina huvudsakliga fra?gesta?llningar har varit just placeringen, programmets omfattning samt naturligtvis a?ven gestaltningen av ett badhus fo?r Umea? kommun med sina 110 000 inva?nare.

Redovisningsrekommendationer har stort fokus i dagsläget och sedan år 2005 ska alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen redovisa i enlighet med IAS/IFRS. Införandet av nya rekommendationer har dock visat sig vara problematiskt vissa gånger och rekommendationen om inkomstskatter är inte ett undantag. Särskilt uppskjutna skattefordringar har visat sig vara svårt att greppa, då dessa endast ska redovisas om företag kan visa på att de i framtiden kommer att gå med vinst. Uppskjutna skattefordringar i samband med underskottsavdrag innebär starkare krav på årsredovisningens utformning och det har i olika debatter framkommit att företag många gånger inte uppfyller kraven som ställts kring motiveringar av upptagandet av denna tillgång. Detta problem som finns kring redovisningen av uppskjutna skattefordringar leder oss till vår problemformulering som lyder:Vilken effekt har 2001 års rekommendation om uppskjutna skattefordringar haft på redovisningen i börsnoterade mindre företag?Huvudsyftet med denna studie är att kartlägga förekomsten samt förändringar i motiveringar av uppskjutna skattefordringar i redovisningen vid införandet av den nya rekommendationen.

I detta arbete har vi undersökt hur fyra olika musiklärare når instrumentalelever med olika förutsättningar och personligheter genom att göra lektionerna så motiverande och givande som möjligt. Vi skapade fyra fiktiva elever som hade olika förutsättningar, ålder, personligheter och befann sig på varierande musikalisk nivå. Vi gjorde fyra intervjuer med bas- och ensemblelärare på kommunala musikskolan om hur de skulle gå till väga om de skulle undervisa dessa elever. När intervjuerna var gjorda jämförde vi informanternas tankar om individualisering med våra egna för att sedan framställa lektionsförslag för de fyra eleverna. När våra lektionsplaneringar var klara utvärderade vi dem för att se vilka för- och nackdelar förslagen hade.