Sök:

Sökresultat:

709 Uppsatser om Kreativ Frćgeställning - Sida 24 av 48

Fysisk klassrumsmiljö : Ur ett lÀrarperspektiv

VÄrt mÄl med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan pÄ elevernas lÀrande ur ett lÀrarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lÀrare pÄ olika skolor, bÄde moderna och Àldre skolor som Àr i behov av renovering för att fÄ en bredd och se om lÀrares tankar och uppfattningar varierar.Med fysisk klassrumsmiljö sÄ har vi inriktat oss pÄ möbleringen, design och funktion. DÀr det bÀsta utifrÄn aspekter pÄ trivsel och inlÀrningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lÀrare för barn i de tidiga Äldrarna, skolÄr 1-3, för att lyssna och fÄ ett vÀrde till varje enskild lÀrares uppfattningar.Syftet med vÄr undersökning var att fÄ reda pÄ lÀrares olika uppfattningar hur de tÀnker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hÀnger ihop dÄ lÀrare planerar sÄ barnen fÄr den bÀsta lÀrande miljön i klassrummet.FrÄgestÀllningar som vi har arbetat med Àr:? Vilken betydelse anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lÀrande?? Hur anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsÀttningar för att lÀra?? Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lÀrarna bidrar till en kreativ lÀrandemiljö?.

SpÀrreglerna för underskottsavdrag : UppnÄr reglerna sitt syfte?

Kreativitet Àr resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmÄgor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet Àr relaterat till sjÀlvkÀnsla, Älder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 Är deltog. Ett tredelat test anvÀndes med frÄgor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett sjÀlvkÀnslatest (?Jag tycker jag Àr?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

KESHIKI : korridorkoncept och sittmöbel till Boda Borg i Karlskrona

Denna uppsats beskriver min designprocess, frÄn uppdrag till den fÀrdiga produkten. Uppdraget har varit att göra en artefakt till Boda Borg i Karlskrona. De vill Àndra uttrycket i sin korridor och jag har designat ett koncept som kan förÀndra korridoren till att bli mer lekfull och kreativ, samt försökt fÄ in in företagets identitet mer i inredningen.Vidare beskriver jag min process dÀr jag utforskar vad lekfull design Àr, samt hur jag har kopplat tv-spel till att bli inspiration Ät ett inrednings-koncept för Boda Borg korridorer.Detta följs sedan av att jag har designat en sittmöbel med inspiration frÄn Nintendo 8-bit och med hjÀlp av min syn pÄ lekfull design. Jag har anvÀnt mig av olika designmetoder och mycket skissande för att komma fram till form och fÀrg pÄ möbeln. Jag har tÀnkt pÄ hur den ska placeras i samman-hanget.

Kunskap för kreativitet : En undersökning av kreativitet i teori och praktik

Den hÀr studien undersöker teoretiska definitioner av kreativitet, förhÄllandet mellan kreativitet och kunskap, och lÄtskrivares strategier för att uppnÄ kreativitet. LÄtskrivande Àr den skapandeprocess som ska resultera i en fÀrdig musikprodukt. Kreativitet innebÀr brytande av gamla regler och konventioner för att skapa nÄgonting nytt. Varje musikgenre har specifika regler och konventioner för hur den ska lÄta och uppfattas, vilket dÄ innebÀr att man mÄste ha kunskap om dem för att kunna skriva musik inom den valda genren. Detta kan fÄ lÄtskrivarprocessen att förefalla som ickekreativ, trots att lÄtskrivande Àr kÀnt som en konstnÀrlig och kreativ uttrycksform.

TAKK - ett verktyg som skapar ett gemensamt spr?k f?r alla

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

Hur införandet av IFRS/IAS Är 2005 pÄverkat vÀrderelevansen för immateriella tillgÄngar och goodwill hos svenska företag

Entreprenörskap Àr ett begrepp som blir alltmer populÀrt och idag a?r det reglerat att entreprenörskap ska finnas pÄ schemat inom nÀstan alla utbildningar. Begreppet konstnÀr dÀremot Àr ett begrepp som inte Àr lika sjÀlvklart och populÀrt inom utbildningsvÀsendet. Att utbilda sig inom en kreativ industri leder inte alltid till en anstÀllning utan istÀllet uppmuntras det till en egen verksamhet som frilansare. DÄ kultur och ekonomi lÀnge setts som motsatser blir kombinationen av den kreativa skaparen och den strukturerade företagaren inte alltid sjÀlvklar.

?Hon f?rtj?nar s? mycket mer? En fenomenografisk studie om delaktighet f?r barn med diagnosen autism i f?rskolan

Studiens syfte var att unders?ka hur pedagoger i f?rskolan uppfattar att de arbetar med fenomenet delaktighet f?r barn med diagnosen autism i verksamheten. Unders?kningen byggdes p? tv? fr?gest?llningar: 1. Hur uppfattar f?rskolepedagoger att barnen med diagnosen autism ?r delaktiga i verksamheten? 2.

Corporate Social Responsibility - intressenternas betydelse för kommunikation av CSR

Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.

Images i Balans : revisionsprofessionens images och dess attraktivitet

Revisionsprofessionen images a?r sedan la?nge ett omdiskuterat fenomen. Genom denna studie o?nskades det att kartla?gga hur images pa?verkar uppfattningar om professionen och dennes attraktivitet. Syftet med studien var att underso?ka revisionsprofessionens images samt hur dessa images pa?verkar nya intra?dandes uppfattningar om professionen.

N?gra f?rskoll?rares och v?rdnadshavares uppfattningar om arbetet med s?rskilt st?d i f?rskolan

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

Arabiska vÄren : Framsta?llningen av revolutionen i Mellano?stern/Nordafrika i mainstreammedia

?Arabiska vÄren ? framstÀllningen av revolutionen i Mellanöstern/Nordafrika i mainstreammedia? Àr titeln pÄ denna studie som har syftet att studera hur mainstreamkanalerna Al Jazeera och BBC rapporterat kring revolutionerna i Tunisien och Syrien för att pÄ sÄ sÀtt kunna uttala om den ?Arabiska vÄrens? framstÀllning. Syftet har ocksÄ varit att jÀmföra mediekanalernas konstruktion av revolutionerna med varandra för att belysa eventuella likheter och skillnader i rapporteringarna.Med utgÄngspunkt av tidigare forskning kring identitetsteori, diskursanalys som teori, andrafiering och postkolonialism har mediekanalernas rapporteringar analyserat med hjÀlp av den kritisk diskursanalytiska metoden.Resultaten och slutsatserna som kan tas i denna studie Àr kortfattat att Al Jazeera konstruerar diskursen om revolutionen genom att underminera postkoloniala strukturer. Al Jazeera tar en stÀllning mot vÀst och dess intressen, samt aktörer förknippade med vÀst dÀr de vÀstallierade andrafieras som ?De onda Andra?.

Uppfattningar av lidande hos MS-drabbade : en empirisk studie med finska vÄrdare

Multipel Skleros (MS) Àr en neurologisk sjukdom som kan medföra handikapp och Àven utgöra ett hot mot livet sjÀlvt. Sjukdomen konfronterar ofta mÀnniskan med upplevelser av lidande. Det Àr viktigt att vÄrdpersonal kÀnner igen lidande dÄ de i arbetet möter fenomenet dagligen. Först nÀr vÄrdaren ser lidande kan det lindras. Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn professor Katie Erikssons studier om lidande och tar fasta pÄ definitioner av lidande och hur man kan lindra det.

PÄ agendan : En undersökning om Svininfluensans gestaltning i Dagens Nyheter och Expressen

Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.

Kultur som regional tillvÀxtfaktor - betydelsen av kreativitet

Kultursatsningar motiveras idag samhÀllsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbÀttringar av en regions image. Den hÀr uppsatsen vill infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhÀllsekonomiska nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnÀrliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En kreativ förmÄga att komma pÄ nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrÄn Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, sÄ stÄr vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte dÀr kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillvÀxten. Uppsatsens hypotes Àr att aktiv ?kulturkonsumtion? kan öka kreativitetsnivÄn hos individer och att kultursatsningar pÄ det sÀttet bidrar till den regionala ekonomiska tillvÀxten.

Stabilitet eller förÀndring? : Personalomsa?ttningens inverkan pa? kunskapsdelning i tva? ledningsgrupper

Medarbetarnas kunskap och kompetens a?r fo?retagens viktigaste resurs fo?r att ha?lla sig konkurrenskraftiga. Det a?r da?rfo?r av sto?rsta vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapso?verfo?ring mellan ansta?llda. Fo?retags ledningsgrupper besta?r av individer som anses ha ho?g kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar fo?r hela verksamheten.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->