Sökresultat:
7927 Uppsatser om Krav pć testautomatisering - Sida 63 av 529
Exklusivitet och dess rÀttsverkan : En studie av exklusivitetsklausuler och den svenska lojalitetspliktens krav pÄ exklusivitet
Exklusivitetsklausuler anvÀnds ofta som sÀkerhet för att den presumtiva köparen, budgivaren, ska vÄga inleda det kostsamma och tidskrÀvande förhandlingsarbetet. Exklusivitetsklausulen ger budgivaren, och i vissa fall sÀljaren, trygghet genom att sÀljaren förhindras att föra parallella förhandlingar. Exklusivitet Àr sÀrskilt vanligt förekommande vid företagsförvÀrv eftersom sÄdana transaktioner ofta innefattar betydande kostnader och risker. Exklusivitetsklausulen kan vara en del av en avsiktsförklaring, eller finnas upprÀttad i ett sÀrskilt avtal. Huruvida klausulen de facto ger budgivaren nÄgon trygghet kan emellertid ifrÄgasÀttas och kanske erbjuder istÀllet lojalitetsplikten skydd vid sidan av den överenskomna exklusiviteten.
Beror KRAV-grisars ledanmÀrkningar pÄ miljöfaktorer?
This project investigated how elevation and vegetation type influences variation in plant litter phenolic content and protein precipitation capacity among and within common plant species for two different vegetation types, heath and meadow, in a subarctic ecosystem in the Abisko region of northern Sweden. As nutrient availability generally decreases with increasing elevation as a result of decreasing temperature, I hypothesised that phenolic content would increase with elevation and be higher on the heath than the meadow. To test this, the total phenolic content and protein precipitation capacity was estimated in leaf litter from 13 species in both heath and meadow vegetation across an elevational gradient ranging from 500 to 1000 meters above sea level (m.a.s.l.) in the study region. The results showed that elevation and vegetation type both had a strong impact on both variables. Total phenolic concentrations decreased with elevation for the meadow, and were greater for the heath than the meadow.
Upplevelsemarknadsföring enligt Generation Y: En fallstudie med undersökning om mÄlgruppens erfarenheter kring upplevelsemarknadsföring
DÄ samhÀllet har utvecklats frÄn att ha gÄtt frÄn informationssamhÀlle till ett upplevelsesamhÀlle stÀlls det högre krav pÄ att företag och organisationer ska se individen och dess behov av meningsskapande. Upplevelser anvÀnds inte bara för att sÀlja produkter och tjÀnster, utan Àven i marknadsföringen av dem. Marknadsföringsbranschen Àr ocksÄ i stÀndig utveckling för att hitta nya kreativa vÀgar och lösningar att nÄ ut till sina konsumenter. I dag Àr mÀnniskor konstant uppkopplade pÄ nÀtet via sina smarta mobiler och surfplattor. Ungdomar i denna fallstudie, Àven kallade generation Y, har visat sig ha en stor pÄverkan pÄ utvecklingen av internetbaserade tjÀnster och produkter.
Turism och marknadsföring i Torsby kommun
SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.
Att trivas och mÄ bra pÄ jobbet: En kvalitativ studie om hur anstÀllda vid socialtjÀnsten upplever sin psykosociala arbetsmiljö
Uppsatsen handlar om hur de anstÀllda vid socialtjÀnsten i en kommun i Norrbotten upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt om de upplever nÄgon vÀxelverkan mellan deras arbetsmiljö och deras privatliv. För att besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar har jag valt att genomföra intervjuer vilket anses som bÀst lÀmpad för att kunna beskriva just upplevelser. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna göra det genomförde jag totalt nio intervjuer med var och en av de anstÀllda vid SocialtjÀnsten. Intervjupersonerna som jag tilldelades handplockades ut av verksamhetens enhetschef och kom frÄn enheterna RÄd och försörjningsstöd samt Missbruksenheten. Förrutom Karasek och Theorells krav-kontroll och stöd modell som utgör studiens teoretiska referensram anvÀnds Àven viss tidigare forskning sÄ som Björling och HÀgglunds enkÀtstudie.
Könsroller och SJÀlvbild : En kvalitativ studie om nÄgra unga kvinnors syn pÄ könsroller och könsskillnader i relation till sin egen sjÀlvbild, i dagens samhÀlle
Syftet med föreliggande studie var att ge en djupare förstÄelse för nÄgra unga kvinnors syn pÄ könsroller och könsskillnader i relation till sin egen sjÀlvbild, i dagens samhÀlle. De frÄgestÀllningar studien baserats pÄ var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhÀllet? PÄ vilket sÀtt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur sÄg kvinnorna pÄ sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien frÀmst frÄn ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av sjÀlvbilden, men Àven utvecklingspsykologisk och kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssÀtt som anvÀndes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas lÀngd varierade mellan25 ? 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter.
FörÀndringsarbete inom offentlig sektor : skuggan och dess pÄverkan pÄ personalens relation till varandra
Denna D-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förÀndringsarbete. I min C-uppsats 2005, var grundhypotesen att stora förÀndringar dÀr individer och grupper av mÀnniskor som upplever krav, press och tryck, lÀtt kan utveckla defensiva rutiner, och pÄ sÄ sÀtt hindra arbetsgrupper frÄn att bli effektiva och innovativa. I den uppsatsen intervjuades tvÄ chefer om deras upplevelser av ett stort förÀndringsarbete inom en sjukvÄrdsförvaltning. Informanterna upplevde att det förekom revirtÀnkande mellan grupperna, och detta skapade problem mellan olika yrkesgrupper och enheter. Besvikelse, oklara beslut, revirtÀnkande, och frÄnvaro av gemensamma rutiner för samarbete, prÀglade starkt sammanslagningen och skapade barriÀrer och hinder för den nya verksamheten.Intresset att undersöka personalens upplevelse av sammanslagningen och dess effekter har varit ett naturligt val för denna uppsats pÄ D-nivÄ.
Röntgensjuksköterskestudenternas upplevelser av psykosocial arbetsmiljö pÄ den verksamhetsförlagda utbildningen - en kvalitativ intervjustudie
Studiens syfte var att undersöka hur röntgensjuksköterskor upplevde den psykosociala arbetsmiljön vid den verksamhetsförlagda utbildningen som studenter. Syftet var ocksÄ att utreda vilka omstÀndigheter som upplevdes stressande och hur informanterna upplevde sin sociala situation pÄ VFU som studenter. Vidare var avsikten att fÄ fram förbÀttringsförslag. Metoden för studien var intervjuer med tio nyligen utexaminerade röntgensjuksköterskor med en kvalitativ innehÄllsanalys som ansats. Informanterna hade allmÀnt trivts pÄ VFU, men arbetsmiljön upplevdes som bÀttre utanför universitetssjukhuset, pÄ mindre VFU-platser.
Patienters upplevelser av vistelsen pÄ akutmotagningen. : En litteraturöversikt.
Bakgrund: Patienternas klagomÄl gÀllande bemötande och kommunikation inom sjukvÄrden har ökat. Krav pÄ ökad effiktivitet och bÀttre patientflöde genomsyrar vÄrden. Parallellt med dessa krav finns en strÀvan att förbÀttra patientsÀkerheten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelser av sin vistelse pÄ akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt har anvÀnts som metod och artiklar som ingick i översikten har granskats kritiskt och urvalet gjordes utifrÄn syftet.
Det straffrÀttsliga skyddet av den personliga integriteten : SÀrskilt vid spridning av integritetskrÀnkande uppgifter pÄ internet
Syftet med uppsatsen Àr att utreda nÀr militÀrpolisen Àr behörig och anses ha polisiÀra befogenheter. Avsaknaden av en tydlig grÀns belyses och problematiseras med krav uppstÀllda av lagstiftaren som utgÄngspunkt. Vidare görs en konsekvensanalys av att tydlig lagstiftning gÀllande MP:s behörighet saknas, och dÄ frÀmst vad en individ i Sverige har för möjligheter till kompensation pÄ grund av rÀttighetskrÀnkande ÄtgÀrder vidtagna utan att normhierarkin respekterats vid rÀttighetsbegrÀnsningen..
HÄllbarhetsredovisning ? en studie över den bÀsta praktiken.
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr redogöra för och förklara hur företagen idag redovisar sin hÄllbarhet enligt GRI: s riktlinjer. UtifrÄn det kommer vi att klargöra hur den bÀsta praktiken för hÄllbarhetsredovisning ser ut. Metod: I vÄr uppsats har vi arbetat med kvalitativ metod dÄ syftet med vÄr uppsats Àr av förstÄende karaktÀr, och en normativ ansats dÄ mÄlet med uppsatsen Àr att komma med förbÀttrande förslag och en lösning pÄ vÄr problemstÀllning. Vi har vidare anvÀnt oss av en induktiv ansats och genomfört intervjuer med representanter frÄn fyra företag och fyra revisionsbyrÄer. Teoretiskt perspektiv: Aktuella artiklar, hÄllbart företagande, redovisningens förÀndring och effekter av redovisningens regleringar har varit grundvalen i litteraturgenomgÄngen.
Rotationskravets inverkan pÄ revisionskvaliteten
Syftet med studien Àr att förklara en möjlig rotationsplikts inverkan pÄ revisionskvaliteten i Sverige. I dagslÀget finns inget krav pÄ revisorsrotation i Sverige, men dÀremot pÄverkas svenska bolag av regler som stiftas i andra lÀnder. Dessutom har EU-kommissionen övervÀgt att införa en ny regel som skall tvinga börsnoterade företag att med jÀmna mellanrum byta revisor eller revisionsbyrÄ. Vi har i vÄr förklaring till ett möjligt rotationskravs effekter pÄ revisionskvaliteten valt att utifrÄn agentteorin och stewardshipteorin utforma vÄra hypoteser. Genom att se revisorn som en nyttomaximerande agent kan vi anvÀnda agentteorin som en introduktion till den del av teorin som talar för en obligatorisk rotationsplikt.
Perceived stress in adolescents - A literature survey / TonÄringars upplevda stress - En litteraturstudie
Bakgrund: Graden av sjÀlvrapporterad stress bland tonÄringar i Sverige Àr hög. 30 % av
flickorna i Ärskurs 4-9 och 23 % av jÀmnÄriga pojkar upplever att de Àr stressade. I Ärskurs 2 i
gymnasiet anger nÀstan 40 % av flickorna att de Àr stressade och 20 % av pojkarna. Den
största anledningen Àr prestationskrav i relation till skolan och hemuppgifter.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader mellan flickor och pojkars
upplevda stress i Äldrarna 13-19 Är i Sverige, Danmark och Norge.
Metod: Studien utfördes genom en litteraturstudie dÀr artiklar sökts i databaserna PubMed,
PsycINFO, Sociological abstracts, Social Services Abstracts och Medline. För att hitta studier
med en hög kvalitet anvÀndes en graderingsmall.
Resultat: BÄde flickor och pojkar upplever stress, men flickor till en högre grad.
Bilden av Sverige pÄ den internationella marknaden : - Hur förmedlas den?
SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.
Förbereda för förÀndring - UtvÀrdering av en modell för framtagning av ett processbaserat mÀtsystem
Problem: Dagens företag Àr beroende av att kunna vara snabba pÄ att förÀndras och utvecklas. För att kunna utvecklas kontrollerat krÀvs det kunskap om var man börjar, vart man ska och hur man ska ta sig dit. Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ frÄgan om var man börjar. Som förberedelse för förÀndringen bör företaget kartlÀgga sin aktuella position. De behöver ett mÀtsystem.