Uppsatsen har som syfte att beskriva och analysera hur arbetsledarens krav, kontroll och uppfattning om arbetstagarens kunskap, sett från arbetsgivarens samt arbetstagarens perspektiv. Att analysera och förstå skillnader i tänkande inom åtta utvalda branscher. Det valda syftet kommer att studeras genom kvalitativ metod, intervjuer med de åtta informanterna. Problemet som har gett upphov till det valda ämnet är så i vilken grund finns där kunskap och förståelse för vilken eller vilka betydelser, krav, kontroll och kommunikation har för en arbetsledare? Förståelsen för det valda problemet har uppkommit vid våra, författarnas, egna ledarskapsstudier. Denna position har från oss skapats en bild av att vara en väldigt utsatt position både från underperspektivet men tillika från överperspektivet.

Studenter i Sverige har visats vara en utsatt grupp för stress i samhället. Tidigare forskning har påvisat att en lägre stressupplevelse kan prediceras av individens kontrolluppfattning (locus of control), tillgång till socialt stöd och fysiska aktivitetsvanor. Studiens frågeställning gällde om kontroll-uppfattning, socialt stöd eller fysiska aktivitetsvanor var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos högskolestudenter. En enkät-undersökning mätte 119 högskolestudenters stressupplevelse, kontroll-uppfattning, sociala stöd och fysiska aktivitetsvanor. Enkla- samt multipla regressionsanalyser visade att kontrolluppfattning var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos studenter.

Planerade organisationsförändringar är vanliga men fortfarande misslyckas många organisationer med att implementera förändringar på ett effektivt sätt. Då organisationsförändringar vanligen ökar osäkerheten bland medarbetare är det intressant att undersöka hur detta påverkar medarbetarnas upplevelser av sin arbetsmiljö.Studiens syfte är att undersöka kommunikationens roll i en turbulent organisationsförändring för att se vilka följder kommunikationen kan få på medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. Fokus är på hur de upplever arbetskrav, kontroll över sitt arbete och socialt stöd.En sekundäranalys gjordes av Kommun X medarbetarenkät. Denna skickas årligen ut i november. Enkäter från året innan och året efter organisationsförändringen analyserades i statistikbehandlingsprogrammet SPSS.Analysen visade att organisationsförändringen inte påverkade medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö.

Problembakgrund: Sarbanes Oxley Act är en amerikansk lagstiftning som tillkom år 2002 som en reaktion på de många företagsskandalerna under slutet av 1900-talet. Lagens syfte var att förebygga liknande skandaler samt att återställa förtroendet för företagen genom ökade krav på deras interna kontroll.Syfte: Uppsatsens syfte är att granska och beskriva vilka förändringar som implementeringen av Sarbanes Oxley Act, förkortad SOX, har medfört för Ericsson med fokusering på företagets interna kontroll, samt att undersöka vad SOX kan ge för positiva och negativa konsekvenser.Metod: Den forskningsstrategi vi har använt oss av är fallstudie. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer med anställda på Ericsson som är involverade i implementeringen av SOX. Vi har även intervjuat en konsult som har erfarenhet av att implementera SOX på företag.Teori: I teoriavsnittet har vi redogjort för bolagsstyrning, agentteorin, intern kontroll samt själva regelverket Sarbanes Oxley Act.Slutsatser: Vi har i vår studie beskrivit hur Ericsson har genomfört införandet av regelverket för att uppnå de krav på intern kontroll som SOX ställer. Vi har kommit fram till att effekterna på Ericssons interna kontroll har varit omfattande.

Vi har genomfört vår undersökning ombord på Viking Lines Cinderella. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka erfarenheterna kring hur det är att arbeta på ett kryssningsfartyg. Den teoretiska referensramen behandlar begreppet tillgänglighet samt teorierna om yrkesgemenskap och Karaskeks krav- och kontrollmodell med socialt stöd. Metoden som har använts i denna undersökning är den kvalitativa ansatsen intervjuer, detta för att skapa oss en djupare förståelse för området. Urvalet i undersökningen består av tio anställda ombord på Cinderella. Det insamlade materialet från intervjuerna har gett oss en bild av hur tillgänglighetsmönstret ser ut för anställda ombord på Cinderella. De som arbetar ombord bär med sig en sökare som tyder på ett stort krav på tillgänglighet.

Miljön är viktig för människans aktivitetsutförande och ett område där arbetsterapeuten kan göra nytta med sin specifika kunskap. Syftet med den här studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet själva upplever sin psykosociala arbetsmiljö och om en eventuell förändring skulle påverka deras arbetsförmåga. Syftet var även att studera hur deras upplevda psykosociala arbetsmiljö påverkade deras arbetsförmåga enligt Karasek & Theorells krav- kontroll- stödmodell. För att besvara studiens syfte gjordes en enkätundersökning bland kommunanställda arbetsterapeuter där de fick besvara frågor som handlade om krav, kontroll och stöd. Resultatet visade att respondenterna upplevde en god psykosocial arbetsmiljö och efter det att resultatet analyserats enligt krav- kontroll- stöd modellen visade det att arbetsterapeuterna befann sig i den bästa kombinationen för att ha en bra arbetsförmåga.

I dagens kunskapssamhälle, som karakteriseras av ständiga förändringar, utgör anställda en viktig roll för företags framgång. Personalfrågor är därför av stor betydelse för företag idag. Syftet med denna studie var att studera personalvetares arbetssituation. Utgångspunkten var Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell, Antonovskys (1991) teori om känsla av sammanhang samt Ryffs (1989a, 1989b) modell över psykologiskt välbefinnande. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex personalvetare genomfördes.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska hur chefer inom människobehandlande organisationer upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt förutsättningar för verksamhetsutveckling utifrån informanternas upplevelser Frågeställningar är: Hur upplever cheferna krav och sin egen roll i arbetet? Hur upplever cheferna handlingsutrymme och kontroll i sin arbetssituation? Hur upplever cheferna socialt stöd och sin förmåga till att hantera problematiska situationer i arbetet? Hur upplever cheferna förhållandet till sina medarbetare och förutsättningar för verksamhetsutveckling? Resultatet påvisar att cheferna i vår undersökning upplever höga krav i sin arbetssituation. Cheferna upplever, i stor utsträckning, tydlighet i sin roll och anser sig ha god förmåga att förhålla sig till en mängd varierande förväntningar. Vidare upplever cheferna att de har handlingsutrymme samt kontroll i de flesta arbetssituationer. Cheferna har tillgång till gediget stöd i arbetet, vilket underlättar vid uppkomna problematiska situationer.

Människor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i många länder, vilket har medfört högre krav på företags interna kontroll jämfört med tidigare. Ett ramverk som fått stor spridning och internationellt erkännande är COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det växt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssäkrar de tjänster de säljer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur de anställda inom bemanningsbranschen upplever den psykosociala arbetsmiljön med fokus på frågor om socialt stöd, kontroll, arbetskrav, och rollförväntningar. Bakgrunden till varför arbetsmiljön ter sig annorlunda för den uthyrde inom dessa områden är många gånger den uthyrdes särskilda ?ställning? då denne i flera perspektiv tillhör två organisationer; kundföretaget och bemanningsföretaget. I enkätundersökningen deltog totalt 29 personer från ett bemanningsföretag i Sydsverige, varav 3 kvinnor och 26 män. Den deskripitva statistiken visade att respondenterna upplever arbetsmiljön förhållandevis positivt.

Syftet med studien var att undersöka hur chefsstödets roll påverkar upplevda krav och kontroll i arbetet, samt om chefsstöd har en stressreducerande effekt hos mellan- och första linjens chefer inom kommunal verksamhet. Metoden som användes var en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fem stycken mellan- och första linjens chefer valdes ut för studien. Resultatet visade på att chefsstödet roll gällande krav och kontroll inte har så stor inverkan på de intervjuade mellan- och första linjens chefer men att chefstödet roll gällande stressreduktion var väldigt viktig. I resultatet framkom dock en uppfattning om att ifall chefsstödet inte funnits så hade kraven ökat och kontrollen minskat som ett resultat. Slutsatserna som dragits är att såväl mellan- som första linjens chefer anser att chefsstödet har en betydande roll för dem i den valda kommunen..

Dagens samhälle ställer höga krav på individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmåga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar på den enskilde individen att sålla bland stora mängder information har olika individer skilda förutsättningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och välbefinnande hos medarbetarna påverkar kommunikationstillfredsställelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt välbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control använts. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en förvaltning i Tidaholms kommun i Västra Götalands län där de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Socialsekreterares arbetsvillkor kännetecknas i skrivande stund av en hög arbetsbelastning, personalomsättning och arbetsrelaterad stress. Denna studie undersöker och analyserar socialsekreterares erfarenhet av att arbeta inom myndighetsutövning, mer specifikt inom barn- och ungdomsenheter. Syftet med studien är att med bakgrund till de negativa arbetsvillkoren undersöka vilka faktorer det är som gör att socialsekreterare stannar på sin arbetsplats. Detta då den senaste forskningen såväl internationellt och nationellt har fokuserat på faktorer som bidrar till att socialsekreterare slutar på sin arbetsplats. Att synliggöra positiva arbetsmiljöfaktorer inom myndighetsarbetet kan ses som ett steg till ett förbättringsarbete.

Utifrån en fallbeskrivning i socialtjänsten där fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress i arbetet undersökts. Utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av klassiska ledarskapsteorier, teorin om känsla av sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nå en djupare förståelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsättningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka på de anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsättningar för känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs.

Krav, kontroll och stöd är tre viktiga psykosociala arbetsmiljöfaktorer som enligt tidigare forskning har ett samband med stress, vilket föreliggande studie inte kunde påvisa. Med en regressionsanalys var syftet att undersöka om de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna kan predicerar upplevelsen av olust inför arbetet. De nämnda hälsofaktorerna samt bristande återhämtning är enligt tidigare forskning relevanta att undersöka för att bedöma individers välmående. Urvalet bestod av 38 sjuksköterskor och 35 under-sköterskor. Resultatet visade att lågt socialt stöd och bristande återhämtning predicerar känslan av olust inför arbetet.