MigrÀn Àr ett kroniskt tillstÄnd karaktÀriserat av migrÀnattacker som uppkommer i episoder och kommer oftast i kombination med smÀrta, illamÄende, ljud- och ljuskÀnslighet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med migrÀn. Elva artiklar analyserades med manifest innehÄllsanalys och det resulterade i fyra kategorier: att ha smÀrta och behöva ta smÀrtstillande blir en del av livet: att relationer förÀndras och vikten av ett bra bemötande: att inte kunna planera och strÀvan efter kontroll och att kÀnna oro och osÀkerhet. Resultatet visade att migrÀn pÄverkade personers sociala liv pÄ ett negativt sÀtt. De kÀnde sig ofta frustrerade, isolerade och deprimerade.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Problem:Författarna anser att ekonomistudenterna bör fÄ kÀnnedom om vilka krav som kommer att stÀllas pÄ dem efter avslutade studier. De bör Àven fÄ kÀnnedom om Bolognaprocessens inverkan pÄ utbildningsstrukturen och om det kommer att förÀndra arbetsmarknadens krav pÄ ekonomer.Syfte:Syftet med denna kandidatuppsats Àr att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan pÄ Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav pÄ ekonomer i VÀsterÄs.Metod:En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger pÄ sekundÀrdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer.Slutsats:Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha nÄgon större inverkan pÄ arbetsmarknadens krav pÄ ekonomer i VÀsterÄs. Arbetsmarknaden i VÀsterÄs Àr ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott pÄ ekonomer. Erfarenhet Àr det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom..

Det har genom den sÄ kallade Sigtunadomen fastslagits att det finns möjlighet för kommuner att stÀlla krav pÄ djurskydd vid offentlig upphandling. Den offentliga sektorn Àr en mycket attraktiv marknad för den svenska produktionen av kött och krav pÄ ett bÀttre djurskydd skulle ge det svenska köttet en möjlighet att konkurrera med importerat kött. Mitt mÄl med arbetet var att fÄ fram ett underlag som kommuner kan anvÀnda sig av för att fÄ möjlighet att stÀlla krav pÄ kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har genom en intervju med utvalda kommuner, som redan jobbar med dessa frÄgor, fÄtt fram ett underlag för en litteraturstudie i Àmnet. I litteraturstudien har jag fördjupat mig i vad som krÀvs för att kunna stÀlla krav pÄ en högre kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har tagit upp lagen om offentlig upphandling, vilka skall- krav som kan stÀllas pÄ djurskydd i upphandlingen samt en jÀmförelse mellan EU:s direktiv för lÀgsta djurskyddskrav vid svinhÄllning och Sveriges djurskyddskrav vid svinuppfödning. Jag kom fram till att det finns möjlighet för kommuner att stÀlla krav pÄ kvalité vid offentlig upphandling av kött och att det finns kommuner som redan arbetar med frÄgan. De intervjuade kommunerna har en andel svenskt kött som ligger mellan 54 ? 82 % och jag kan dÀrmed konstatera att genom att stÀlla krav pÄ djurskydd sÄ ökar det svenska köttets konkurrensförmÄga..

Uppsatsens syften Àr att utifrÄn ett antal intervjuer redogöra för vilka övervÀganden, i anslutning till Svensk kod för bolagsstyrning, som fem börsföretag har haft vid upprÀttandet av Ärsredovisningen. Samt att diskutera vilken betydelse dessa övervÀganden har haft för investerare och andra intressenter. Uppsatsen Àr framstÀlld genom induktiv forskningsansats med deskriptiv karaktÀr dÀr det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med kvalitativ metod som tillvÀgagÄngssÀtt. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av bolagsstyrning, agentprincipalteorin, intern kontroll och COSO..

Vid akut respiratorisk svikt Àr vÄrd av patient i buklÀge en potentiellt kostnadseffektiv ÄtgÀrd för att öka syresÀttning och lungcompliance. Det Àr dock en riskfylld ÄtgÀrd som krÀver multipla omvÄrdnadsÄtgÀrder. Syftet med den hÀr uppsatsen var att beskriva specialistsjuksköterskan inom intensivvÄrds erfarenheter av att vÄrda patient som ventilatorbehandlas i buklÀge. Uppsatsen genomfördes med en kvalitativ design. Intervjun genomfördes i fokusgrupp med fyra deltagare.

Studien avser coaching inom socialt arbete med socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt. Coachingen bedrevs inom projektet "StÀrkt skydd för utsatta barn", LÀnsstyrelsen i SkÄne lÀn. Studien syftade till att utforska med vilken mening och betydelse som coachingen anvÀndes inom kontexten av socialt arbete. I studien berÀttas om hur coachingen inneburit utveckling av och lÀrande av metoder och tekniker men framför allt personlig och professionell utveckling för deltagande socialsekreterare. Coachingen omtalas frÀmst som öppna dialoger - involverande dialogiska samtal -med utforskande förhÄllningssÀtt initierat av coachen genom olika frÄgestÀllningar och gemensamma reflektioner.

CSR Àr frivilliga Ätaganden och handlar om hur man ser sig sjÀlv som en aktör i samhÀllet. Definitionen kring CSR har lÀnge diskuterats runt om i vÀrlden och det finns ingen generell överenskommelse. Detta leder till att kraven Àr tvetydliga och det finns mÄnga olika modeller för hur man ska lyckas med ett bra CSR-arbete. Ett sÀtt att öka tydligheten Àr att anvÀnda gemensamma krav för innebörden av ett CSR-arbete. Betygsystem Àr en annan möjlighet att förbÀttra strukturen och möjliggöra ett enklare samspel mellan företag och alla dess intressenter.

Denna rapport undersöker krav, tagna frÄn ett ramverk för evaluering av CASE-verktyg i ett kontextuellt sammanhang, i tvÄ representativa CASE-verktyg. Ramverket utnyttjar en modell som föreslagits av Lundell och Lings för att extrahera bÄde krav och förvÀntningar som en organisation (www.it.volvo.com) hade pÄ vad ett CASE-verktyg Àr och kan utföra.Ramverket extraherar krav i ett organisationell kontext, dvs. utvÀrderingen utfördes innan verktyget som evaluerades anvÀndes i organisationen. Detta indikerar pÄ att kraven inte Àr knutna till ett specifikt verktyg, samt att CASE-verktyg inte sÀkert stödjer dessa krav.Resultatet för denna rapport Àr att viss semantisk förlust uppstod vid transformering av kod och modeller..

Synen pÄ barns sociala nÀtverk och socialt nÀtverksarbete har förÀndrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nÀtverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nÀtverket hos barn som socialarbetare inom olika fÀlt mött. Syftet med föreliggande studie var att fÄ fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nÀtverk. Syftet var ocksÄ att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nÀtverkets betydelse för barns livssituation. Studien Àr kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lÄng yrkeserfarenhet inom omrÄdet.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Denna uppsats syftar till att undersöka socialarbetares uppfattningar om massmediers framstÀllningar av och pÄverkan pÄ socialt arbete och professionen.Vi har genom kontakter fÄtt tag pÄ samtliga respondenter. Urvalet har skett genom ett snöbollsurval dÄ vi var ute efter en specifik mÄlgrupp, socialarbetare som arbetar inom SocialtjÀnsten. Respondenterna har i fokusgrupper fÄtt diskutera om sina egna uppfattningar av socialt arbete och massmedia utifrÄn tre artiklar som berör socialt arbete. En fokusgruppsguide utformades och anvÀndes som stöd vid fokusgrupperna. Fokusgruppsguiden berörde teman sÄsom hur de uppfattar att massmedier framstÀller socialt arbete och socialarbetare, om de uppfattar att massmedier pÄverkar socialt arbete och socialarbetare och hur de skulle vilja att massmedier framstÀller socialt arbete och socialarbetare.Socialarbetarnas uppfattningar av massmediers framstÀllningar var att det övervÀgande var negativa.

Denna c-uppsats handlar om hur de Àldre invandrarnas sociala liv pÄverkas av migrationen samt vilka tankar de har kring sin omsorgssituation. För att fÄ en djupare kunskap och förstÄelse för de Àldre invandrarnas sociala situation samt deras förvÀntan pÄ Àldreomsorgen gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med sex Àldre invandrare frÄn Bosnien och Somalia. En jÀmförelse mellan de bÄda grupperna redovisades inom olika teman, umgÀnge, de nÀrstÄende, Äldrandet och hemlÀngtan, omsorgen i det nya landet. Resultaten studerades utifrÄn ett interaktionstiskt perspektiv och den teoretiska kunskapen om socialt nÀtverk och socialt stöd. De bÄda grupperna hade kommit till Sverige pÄ grund av krig i sina hemlÀnder, de hade inte valt att flytta utan blivit tvungna att fly frÄn hemlandet.

Kvinnomisshandel har lÀnge varit ett stort problem i samhÀllet men alltför sÀllan har forskningen fokuserat pÄ andra aspekter av vÄld mot kvinnor Àn den fysiska misshandeln. Detta arbete handlade om kvinnor som har levt i relationer med kontrollerande mÀn utan inslag av vÄld. Syftet var att öka förstÄelsen för hur dessa kvinnor blev pÄverkade av relationen och hur de sÄg pÄ sig sjÀlva och sin egen situation samt om deras frihet och livsutrymme begrÀnsades. AvgrÀnsningen i arbetet bestod av att utesluta andra former av misshandel och endast ta upp aspekter gÀllande psykisk misshandel och kontroll. Som metod anvÀndes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av tre respondenter som alla hade lÄng erfarenhet av att leva med kontrollerande mÀn.

Att leva med ett matmissbruk innebÀr inte enbart fysiskt lidande utan pÄverkar personens hela kÀnsloliv och relationerna till andra. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med ett matmissbruk. VÄr studie baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar, analyserade med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet av analysen blev fem kategorier: (1) Att inte vara ensam om problemet och komma till insikt (2) Att matmissbruket leder till kÀnslor av skuld och skam, (3) Att ha och inte ha kontroll över problemet, (4) Att kÀnslor bedövas med livsmedel som ibland krÀks upp och (5) Att ha en dÄlig sjÀlvbild och förneka sitt matmissbruk. Analysresultatet visade att personerna bar pÄ en mÀngd, för dem, svÄrhanterliga kÀnslor och en dÄlig sjÀlvbild.