Detta arbete genomfördes under 10 veckor vÄrterminen 2009 pÄ Bigso Box AB i Nybro,ett företag som tillverkar förvaringslösningar för hemmet och har stora kunder somIKEA.Bigso vill ha hjÀlp med att undersöka materialflödet och de lagernivÄer företaget besitteri sin producerande fabrik i Litauen. FrÀmsta mÄlet med arbetet var att minskakapitalbindning i fÀrdiga produkter samt pÄ halvfabrikat i fabriken. DÄ Bigsos störstakund IKEA stÀller extremt höga krav pÄ leveranstider och företaget ibland hamnar eftermed ordrar önskar Bigso Àven att genom en större kontroll av materialflödet och genomatt hÄlla rÀtt lagernivÄer Àven komma till rÀtta med detta problem..

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Att vÄrdas pÄ sjukhus kan vara en svÄr upplevelse för mÄnga Àldre mÀnni- skor, men kan Àven upplevas som en befrielse. Syftet med denna litteratur- studie var att beskriva Àldre mÀnniskors upplevelse av att vÄrdas pÄ sjukhus. Elva vetenskapliga artiklar har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Personalens bemötande Àr avgörande för att upprÀtthÄlla vÀrdigheten: Samtal och infor-mation medför en kÀnsla av kontroll: Sjukdomsupplevelsen pÄverkas av omvÄrdnadshandlingar: Oro att mista kontroll och vÀrdighet och miljön speglar omvÄrdnadskvalitén. VÄrdpersonalens bemötande och attityder Àr avgörande för Àldre mÀnniskors vÀlbefinnande.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Att ha kontroll över dokumentation av dataarkitektur kan vara en svÄr uppgift för ett stort företag dÄ tekniken hela tiden utvecklas samt hÄrd- och mjukvara byts ut och uppdateras. Detta examensarbete Àr baserat pÄ krav insamlade Ät Forsmarks Kraftgrupp AB för att lösa deras problem med dokumentering genom ett standardsystem eller egenutvecklat system. Kraven samlades in iterativt enligt RUP genom samtal och intervjuer med anvÀndarna, kravbilden faststÀlldes innan arbetet med att besluta om systemet skulle köpas in i form av ett standardsystem eller egenutvecklas. Resultatet av kravanalysen visade ett specifikt system för att lagra information i en databas. DÄ fördelarna med egenutveckling var mÄnga och inget lÀmpligt standardsystem pÄtrÀffades beslutades att systemet skulle egenutvecklas..

Syfte och frÄgestÀllningar : TidsNÀtverket i Bergsjön, upprÀttat i augusti Är 2007 i Göteborg, Àr en verksamhet grundad pÄ time bank-modell. Syftet med undersökningen Àr ?att studera vilka positiva och negativa erfarenheter av TidsNÀtverket i Bergsjön som dess deltagare ger uttryck för samt vilka konsekvenser verksamheten har fÄtt för dem med avseende pÄ empowerment och socialt kapital?. Mina frÄgestÀllningar Àr: 1) Vilka positiva och negativa erfarenheter av TidsNÀtverket i Bergsjön ger dess deltagare uttryck för? 2) Vilka konsekvenser har TidsNÀtverket i Bergsjön haft för uppkomsten av empowerment och socialt kapital hos deltagarna?Metod och material : Studien anvÀnder sig av semi-strukturerade intervjuer med deltagare, ostrukturerade intervjuer med den verksamhetsansvarige, liksom studier av intern dokumentation.

Bakgrund: Socialt företagande utmÀrks av entreprenörens förmÄga att identifiera samhÀllsproblem och tillmötesgÄ de sociala behoven i samhÀllet. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrÄn de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna Äterspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en pÄverkan i strÀvan efter företagets uppsatta mÄl, vare sig deÀr socialt, miljömÀssigt eller ekonomiskt motiverade.Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att genom fallstudie skapa ökad förstÄelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten.Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras pÄ en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgÄr ifrÄn socialt entreprenörskap.

I en tid dÄ vÀrlden blir allt mer globaliserad och förÀnderlig stÀlls det krav pÄ företagen att vara konkurrenskraftiga. MÄnga företag mÄste omstrukturera för att sÀnka kostnader och till följd av det drabbas personal och samhÀlle. Corporate Social Responsibility, CSR, blir ett alltmer aktuellt begrepp inom företagsvÀrlden och det behandlar företagens ansvar inför deras pÄverkan pÄ samhÀllet. En fallstudie pÄ Electrolux nedlÀggningar och omstruktureringar av fabriker gjordes, med syftet att bidra till forskningsomrÄdet CSR och undersöka hur svenska företag kan implementera CSR vid omstruktureringar för att minska de negativa effekterna. CSR Àr ett svÄrdefinierat begrepp och dÀrför inkluderas fackförbundet IF Metalls Äsikter som en indikator pÄ socialt ansvarstagande vid omstruktureringsprocesser i Sverige.

Bakgrund: Att Ă„ldras medför ofta en naturlig begrĂ€nsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnĂ€mnderna verka för att gruppen Ă€ldre mĂ€nniskor fĂ„r behĂ„lla sin sjĂ€lvstĂ€ndighet under trygga förhĂ„llanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet pĂ„verkas av att ha ett socialt nĂ€tverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nĂ€tverk och levnadsvanor hos Ă€ldre. Metod: Studien bygger pĂ„ datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som Ă€r en pĂ„gĂ„ende studie. I studien har datamaterial frĂ„n 1372 deltagare anvĂ€nts. Data bearbetades med hjĂ€lp av SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) i en kvantitativ metod med hjĂ€lp av Spearmans rangkorrelation. Resultat: Resultatet visar att variabler valda med anknytning till socialt nĂ€tverk korrelerar med variabler valda ur deltagarnas levnadsvanor.

SyfteI dokument om hÀlsa uttrycks ofta att alla har rÀtt till lika hÀlsa. DÄ det skiljer sig för hur varje individ ser pÄ hÀlsa och vad som Àr viktigt i deras liv Àr syftet med denna uppsats att försöka problematisera hÀlsa, genom att beskriva och analysera fem kvinnors berÀttelser. Hur talar dessa kvinnor om hÀlsa i intervjuer, inom kategorierna ?kropp?, ?sjÀl? och ?lust och last?. Vad Àr viktigt för kvinnorna för att mÄ bra?MetodStudien bestÄr av en kvalitativ undersökning dÀr fem kvinnor, boende i Stockholm, har intervjuats.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frÄgestÀllningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för tvÄ fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrÄn genusordningens tvÄ grundlÀggande principer (könens isÀrhÄllande samt manligthetsnormen), dels utifrÄn begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes dÄ studenterna vid flertalet tillfÀllen betonade att det var individen snarare Àn dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gÄnger ge intryck av att kön ÀndÄ kan spela/spelar roll.

Socialsekreterare Àr en yrkesgrupp med stora pÄfrestningar emotionellt och ÀrendemÀssigt. Enligt tidigare studier har belastningen pÄ socialsekreterare de senaste tio Ären ökat. Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv belyses vilka emotioner som uppkommer i arbetet och hur socialsekreterare hanterar dessa samt vilken betydelse socialt stöd har för hur de uppfattar sin arbetssituation. Studien bygger pÄ en sammansatt metod bestÄende av kvalitativa intervjuer och textanalys.

Syften med vÄr studie var att undersöka begreppet utanförskap och dess koppling tillvissa bostadsomrÄden. Vi intervjuade personer verksamma inom socialt arbete, och medstrategiskt ansvar för att implementera politiska direktiv gÀllande att bryta utanförskapet.Undersökningen genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer samt enfokusgruppintervju, och informanterna tillfrÄgades om sina uppfattningar om begreppenutanförskap och utanförskapsomrÄden. Vi fann att informanterna definierade utanförskapsbegreppetgenom att prata om vad utanförskap inte Àr. Ett motsatsförhÄllande uppvisadesi resonemang kring innanförskapet och dess bestÄndsdelar. Informanterna uppgavÀven delaktighet som en motsats till utanförskap, och arbete som en viktig komponenti delaktigheten.

Syftet med studien Àr att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska övervÀganden. UtgÄngspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats Àr att det bÄde finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnÀmnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder pÄ att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser sÄ som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket fÄr som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus pÄ att förÀndra individers beteende och att fokus pÄ strukturella faktorer negligeras.

AbstractSyfte:Att med resultat baserade pÄ World Value Surveys undersökningar, studera de postmoderna vÀrderingarnas betydelse för befolkningars aggregerade beteenden och dess eventuella konsekvenser för politiken. Inledningsvis redogörs för problematiken kring postmoderna vÀrderingar frÄn ett politiskt-teoretiskt perspektiv. DÀrefter genomförs en teoriprövning med hjÀlp av regressionsanalyser för att se i hur hög grad vÀrderingar samvarierar med utvalda beteendemönster, vilka kan tÀnkas vara signifikanta för befolkningar med postmoderna vÀrderingar. FrÄgestÀllningar:Finns samband mellan graden av postmoderna vÀrderingar befolkningar har, och följande fyra beteendemönster?1.