Studien syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur det grÀnslösa arbetet hanteras i olika organisationer och hur det grÀnslösa arbetet diskuteras av tjÀnstemÀn. Studien utgÄr ifrÄn Karaseks och Theorells modell bestÄende av krav, kontroll och en teoriutveckling av socialt stöd i relation till krav och kontroll. Studien gÄr Àven in pÄ vad ett grÀnslöst arbete innebÀr och hur flexibilitet pÄverkar anstÀllda och deras organisationer.För en djupare förstÄelse för hur problematiken diskuteras i organisationer genomfördes sex samtalsintervjuer för att belysa nÀrmare hur yttra krav, inre kontroll och socialt stöd hanteras i intervjupersonernas organisationer. TvÄ intervjupersoner har ledande positioner i sina respektive organisationer. Alla intervjupersoner har olika positioner i sina respektive organisationer och anvÀnder vÀldigt olika strategier för att fÄ balans i det grÀnslösa arbete.

Denna studie syftar till att undersöka hur skolkuratorer i svenska grundskolan upplever sin arbetssituation. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi intervjuat fyra skolkuratorer som alla Àr verksamma i ett omrÄde i Mellansverige. Vi valde att i intervjun fokusera pÄ upplevelsen av krav, kontroll och stöd utifrÄn krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgÄngspunkt. Denna modell anses kunna förklara vilka kombinationer av krav, kontroll och stöd som bidrar till en stressig arbetssituation samt vilka kombinationer som motverkar en stressig arbetssituation. Resultaten i denna studie visar att skolkuratorer upplever höga krav i form av en hög arbetsbörda vilket Àr det som bidrar till stress.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd pÄverkar fyra elevers upplevelse av mental hÀlsa med fokus pÄ negativ stress.-          Hur pÄverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i Ärskurs 9?-          Hur pÄverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i Ärskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgÄngspunkt i hermeneutiken. För att besvara frÄgestÀllningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts pÄ fyra elever i Ärskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjÀlp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

SamhÀllsförÀndringar som globalisering och teknisk utveckling har förÀndrat arbetslivet vilket gjort att förutsÀttningarna för begrepp som krav och kontroll kan ha förÀndrats. Syftet med denna studie var att ur ett Äldersperspektiv identifiera eventuella huvudeffekter av nya krav och former av kontroll pÄ mental ohÀlsa men Àven modererande effekter av kontroll pÄ sambandet mellan krav och mental ohÀlsa. En enkÀt skickades till en revisionsfirma och gav 251 svar. Fyra regressionsanalyser utfördes och visade att mÄloklarhet hade ett signifikant samband med mental ohÀlsa fÄr bÄde yngre och Àldre medan otydlighet kring nÀr arbetsuppgiften Àr avklarad endast var signifikant för yngre. Samtidigt visade sig autonomi ha en modererande effekt pÄ sambandet mellan mÄloklarhet och mental ohÀlsa.

Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och lÄg kontroll vid anvÀndning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som anvÀndes var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med ett deskriptivt förhÄllningssÀtt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande pÄ kontor dÀr arbetet innebÀr att de dagligen anvÀnde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjÀlp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet frÄn studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och lÄg kontroll vid anvÀndning av IKT Àn respondenter som inte upplever höga krav och lÄg kontroll nÀr de anvÀnder IKT. Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anstÀlldas kÀnsla av delaktighet och möjlighet till att styra över anvÀndningen samt inlÀrning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd pÄ arbetsplatsen pÄverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid anvÀndning av IKT skulle vara av intresse..

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsstĂ€llelse. Till detta undersöktes Ă€ven förekomsten av skillnader av arbetstillfredsstĂ€llelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger pĂ„ en enkĂ€tundersökning (n=128) dĂ€r ett bekvĂ€mlighetsurval gjordes via det sociala nĂ€tverket Facebook. Instrumentet som anvĂ€ndes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (?=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (?=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (?=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (?=.82) och arbetstillfredsstĂ€llelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (?=.91).

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn Karaseks och Theorells krav- kontroll och stödmodell undersöka vilken form av psykosocialt arbete som kontaktmannaskapet i sÀrskilda boenden utgör för omvÄrdnadspersonalen. Ytterligare ett syfte Àr att undersöka om handledning har nÄgon inverkan pÄ hur omvÄrdnadspersonalen skattat krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Undersökningen har genomförts med kvantitativ metod i form av enkÀtfrÄgor, stÀllda till omvÄrdnadspersonal som arbetar som kontaktmÀn i sÀrskilda boenden.Totalt har 61 kontaktmÀn frÄn tre sÀrskilda boenden i StockholmsomrÄdet deltagit i undersökningen, och av dem har 54 kontaktmÀn svarat pÄ enkÀtens samtliga 30 frÄgor. Studien visar att den psykosociala arbetsformen för kontaktmannaskapet i undersökningsenheterna skattades vara ett lÄgstressarbete, vilket innebÀr att kraven ansÄgs vara lÄga och kontrollen hög. Handledningen har inte visats ha nÄgon större inverkan pÄ hur omvÄrdnadspersonalen skattade krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet.

Debatten om Corporate Social Responsibility (CSR) Àr aktuell. Att ta socialt ansvar handlar om frivilliga Ätaganden för företag, eftersom det gÄr utöver de tekniska och lagliga krav som stÀlls. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur CSR tillÀmpas i de tvÄ svenska klÀdföretagen Hennes & Mauritz (H&M) och Dem Collective. Vi undersöker om och hur företagen upplever kunders krav pÄ socialt ansvarstagande samt om och hur företagen försöker pÄverka sina leverantörers CSR-arbete. En kvalitativ studie i form av intervjuer har utförts för att fÄ en djupare förstÄelse för hur de bÄda företagen bedriver CSR-arbete.

Vi har genomfört vÄr undersökning ombord pÄ Viking Lines Cinderella. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka erfarenheterna kring hur det Àr att arbeta pÄ ett kryssningsfartyg. Den teoretiska referensramen behandlar begreppet tillgÀnglighet samt teorierna om yrkesgemenskap och Karaskeks krav- och kontrollmodell med socialt stöd. Metoden som har anvÀnts i denna undersökning Àr den kvalitativa ansatsen intervjuer, detta för att skapa oss en djupare förstÄelse för omrÄdet. Urvalet i undersökningen bestÄr av tio anstÀllda ombord pÄ Cinderella. Det insamlade materialet frÄn intervjuerna har gett oss en bild av hur tillgÀnglighetsmönstret ser ut för anstÀllda ombord pÄ Cinderella. De som arbetar ombord bÀr med sig en sökare som tyder pÄ ett stort krav pÄ tillgÀnglighet.

Studiens syfte var att undersöka vilken effekt socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitet har pÄ individens vÀlmÄende. Dessutom undersöktes vilken pÄverkan kön och Älder har pÄ individens vÀlmÄende. KarasekŽs krav-kontroll-stödmodell utgjorde grund vid analys av resultatet (Karasek & Theorell, 1990). Studien utfördes pÄ en organisation och bygger pÄ en enkÀtundersökning (n=124) dÀr bekvÀmlighetsurval anvÀndes. MÀtinstrumentet bestÄr av fem delar som utgörs av demografiska faktorer, QPS-Nordic (Dallner, Lindström, Elo, Skogstad et al., 2000), MHC-SF (Keyes, 2009), PSS-14 (Cohen, Karmarck & Mermelstein, 1983) samt fysisk aktivitet.

Syftet med studien a?r att underso?ka psykosocial oha?lsa med utmattning i fokus utifra?n arbetsrelaterade faktorer, konflikt mellan arbete och familj och ko?n hos la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige. Studien grundar sig pa? tva?rsnittsdata fra?n projektet Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe (HOUPE), da?r arbetsrelaterad oha?lsa bland la?kare pa? ett universitetssjukhus studerats. Underso?kningen genomfo?rdes genom enka?t da?r 2589 la?kare deltog.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress och dÄ frÀmst vilka faktorer det Àr som orsakar stress. Syftet med uppsatsen Àr att: undersöka vilka stressfaktorer som chefer inom en kommun utsÀtts för. För att finna stressfaktorerna sÄ valde vi att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi valde ut 20 stycken chefer inom den aktuella kommunen. Vi har funnit stöd för vÄrt syfte i olika teoretiska begrepp runt stress. Vi har anvÀnt oss av teorier av stressforskare som Lennart Levi och Hans Selye för denna studie.

Globaliseringen anses ha ökat omsÀttningen pÄ arbeten i Sverige. För en del mÀnniskor har omsÀttningen av arbete inneburit att de tvingats byta arbete pÄ grund av uppsÀgning. Denna studie har haft som syfte att studera och analysera hur individer upplever att deras behov av stöd tillgodoses i en omstÀllningssituation. Jag valde en kvalitativ metod och intervjuade 7 individer om deras upplevelser av stöd pÄ arbetsplatsen i samband med deras uppsÀgning. Resultatet visade att de flesta inte upplevde att arbetsgivaren hade stöttat dem tillrÀckligt i samband med omstÀllningen.

Trenden i samhĂ€llet idag Ă€r att det tillbringas kortare tid i arbetslivet samtidigt som det finns ett hot om en framtida arbetskraftsbrist. Syftet med studien var att undersöka faktorer som Ă€r av betydelse för Ă€ldre medarbetares beslut om tidpunkt för pensionering. Variablerna krav, kontroll, stöd, ekonomisk situation, hĂ€lsa och attityd till pension undersöktes genom ett frĂ„geformulĂ€r. 117 assistenter i Örebro kommun deltog i undersökningen. Resultatet visade att attityd till pension hade ett negativt samband med hĂ€lsa, civilstĂ„nd samt Ă„lder.

För att fÄ personalen pÄ en arbetsplats att trivas och mÄ bra bör en mÀngd faktorer tas i beaktande. Faktorer som beskrivs som viktiga Àr rolltydlighet och rollkonflikter, balans mellan krav och kontroll, upplevelsen av socialt stöd och balans mellan anstrÀngning och belöning. DÄ syftet med studien var att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som har ett samband med hÀlsan hos personal inom vÄrd och omsorg anvÀndes en enkÀt som mÀtte alla ovanstÄende omrÄden. Denna enkÀt kompletterades med frÄgor gÀllande kontakten med vÄrdtagarna. EnkÀtundersökningen (n = 80) följdes Àven upp av kvalitativa intervjuer (n = 4).