Arbetsmarknaden förĂ€ndras stĂ€ndigt i hopp om ökad konkurrenskraft, vilket pĂ„visar högre krav pĂ„ de anstĂ€llda, osĂ€kra kontrakt och en mindre stabil arbetsmiljö (Cooper, 1999). Enligt HĂ€renstam (2005) resulterar förĂ€ndringarna i en ökad stress och ett mindre vĂ€lbefinnande pĂ„ arbetsplatserna.Arbetsmiljön Ă€r den miljö en arbetare vistas mest regelbundet i och har stor inverkan pĂ„ individens vĂ€lbefinnande. Arbetsmiljön innefattar fysiska och psykosociala faktorer dĂ€r de psykosociala faktorerna anses pĂ„verka arbetares vĂ€lbefinnande i hög grad (Levi & Petterson, 1995). Syftet med studien Ă€r att undersöka den psykosociala arbetsmiljöns pĂ„verkan pĂ„ kontorsarbetares vĂ€lbefinnande genom ett experiment med arbetsmiljöbyten.En kvalitativ fallstudie pĂ„ Älvkarleby kommun har varit den huvudsakliga forsknings-strategin dĂ€r data insamlats med hjĂ€lp av ett experiment och intervjuer. Experimentet har innefattat minst ett arbetsmiljöbyte som arbetaren individuellt fĂ„tt vĂ€lja.

Tidigare forskning har visat att arbetslösas vĂ€lmĂ„ende och livskvalitet pĂ„verkas negativt av arbetslöshet. Upplevd kontroll och autonomi kan medföra ökade coping-resurser för arbetslösa och ökar möjligheten till god mental hĂ€lsa och livskvalitet. Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur graden av kontroll och autonomi hos arbetslösa pĂ„verkades beroende pĂ„ faktorerna ekonomisk sĂ€kerhet, stöd av sĂ€rskild person, stöd i handling, samt arbetsmarknadsĂ„tgĂ€rd. Resultatet visade att den enskilt starkast predicerande faktorn för upplevd kontroll var ekonomisk sĂ€kerhet, medan stöd av person predicerade upplevd autonomi till störst utstrĂ€ckning. Ökad ekonomisk sĂ€kerhet och stöd av sĂ€rskild person hade ett positivt samband med bĂ„de kontroll och autonomi.

Syftet med denna undersökning Àr att studera hur konsulter i ett givet bemanningsföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att svara pÄ detta har vi valt att utgÄ frÄn vedertagna teorier om Àmnet. Dessa Àr en modifierad modell av Karaseks krav- och kontroll modell med ett tillÀgg av socialt stöd, KASAM (kÀnsla av sammanhang) och anstrÀngnings- och belöningsmodellen. Vi har Àven tagit med teorier om flexibilitet och tillgÀnglighet. För att fÄ fram ett resultat har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med intervjuer.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka lĂ€rda handlingsstrategier som motstĂ„ndskraft mot stressorer som kan uppstĂ„ i en specifik arbetsmiljö. FrĂ„gor som stĂ€lldes utifrĂ„n syftet var: Vilka handlingsstrategier utvecklar arbetstagare för att hantera de stressorer som kan uppstĂ„ i en arbetsmiljö? Hur kan handlingsstrategierna förstĂ„s i relation till en teoretisk modell kring parametrarna krav-kontroll-stöd? Är handlingsstrategierna ett uttryck för ett sociokulturellt lĂ€rande? I studien anvĂ€ndes en kvalitativ metodansats med semi-strukturerade intervjuer dĂ€r frĂ„gor utifrĂ„n krav-kontroll-stöd modellen stĂ€lldes till fem arbetstagare inom ett anonymt företag i södra Sverige. Teorier som anvĂ€ndes i studien var teori om arbetsmiljö och hĂ€lsa, sociokulturellt perspektiv, lĂ€rande i organisationskultur samt krav-kontroll-stöd-modellen.De handlingsstrategier som analyserades fram och tematiserats gruppvis i resultatet var följande: (1) Flexibilitet, sjĂ€lvgĂ„ende och hög arbetsmoral, (2) Optimism och humor, (3) Socialt stöd och gemenskap samt (4) Acceptans och paus. Slutsatsen visade snarlika handlingsstrategier arbetstagarna anammat ur organisationskulturen och anvĂ€nder sig av utifrĂ„n tolkningen.

 Denna uppsats belyser problematik som personal inom vÄrd och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgÄngspunkt i vÄrdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. UtifrÄn detta perspektiv fokuserar uppsatsen pÄ betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkÀtundersökning som genomfördes i ett privat vÄrdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkÀtundersökningen och nyttan med densamma utifrÄn den lÄga svarsfrekvensen.

Forskning har indikerat att individer med högt vÀlbefinnande Àr bÀttre pÄ att bemöta stress. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som skiljer individer med högt vÀlbefinnande frÄn dem med lÄgt vÀlbefinnande, samt om deltagarna med högt vÀlbefinnande har en bÀttre förmÄga att hantera stress samt balansera krav och kontroll. 184 personer, varav de flesta kvinnor, har fÄtt fylla i Ryff Psychological Well-being scale, Perceived Stress Scale och Job Content Questionnaire för att mÀta vÀlbefinnande, upplevd stressnivÄ och balansen mellan krav och kontroll. TvÄ grupper skapades, en med lÄgt (n=20) och en med högt vÀlbefinnande (n=20). Det framkom att gruppen med lÄgt vÀlbefinnande ansÄg sig ha signifikant lÀgre kontroll Àn gruppen med högt vÀlbefinnande (p=.015).

Syftet med studien var att undersöka samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress pĂ„ arbetsplatser utifrĂ„n fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. 128 deltagare deltog i enkĂ€tundersökningen; 58 mĂ€n och 66 kvinnor mellan Ă„ldern 20-69 Ă„r. Studien var en tvĂ€rsnittsstudie med sjĂ€lvskattningsfrĂ„gor och urvalet gjordes genom ett bekvĂ€mlighetsurval. EnkĂ€terna besvarades pĂ„ arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, VĂ€sterĂ„s och Stockholm. Tidigare forskning pĂ„visar samband mellan personlighet och stress, men fĂ„ undersöker detta utifrĂ„n krav-kontroll-stödmodellen.

Det moderna arbetslivet innebÀr högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sÀtt att hantera detta Àr att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende dÀr arbetstagaren pÄ eget initiativ agerar med framhÀrdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens sjÀlvtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkÀt som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, dÀr 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.

Stress kan uppkomma vid obalans mellan upplevda krav frÄn omgivningen och upplevd förmÄga att sjÀlv hantera dessa krav. Denna studie utgÄr ifrÄn krav-kontroll modellens beskrivning av hur en kombination av hög arbetsbelastning och lÄgt inflytande pÄ arbetssituationen leder till hög fysiologisk stress. Studien syftade till att undersöka hur krav och kontroll hÀnger samman med kardiovaskulÀr reaktivitet och Typ A-beteende hos kvinnor. Totalt deltog 34 kvinnor i ett experiment. Dessa kvinnor hade olika grad av Typ A-beteende (lÄg, mellan och hög).

Elever i dagens skola upplever en hög grad av oro och Àngslan, vilket kan leda till stress och depression (Lager, Berlin, Danielsson & Heimerson, 2009). Flertalet studier beskriver skolan som en faktor till att den psykiska ohÀlsan ökar, det stÀlls höga krav bÄde pÄ att vara socialt kompetent och att ha en hög akademisk skicklighet. För att fÄ en helhetsbild om hur den skolrelaterade stressen pÄverkar ungdomar i Ärskurs tre pÄ gymnasiet har vi valt ett brett fokus som behandlar tre perspektiv, vad som gör dem stressade i skolan, hur de reagerar pÄ stressen och hur de hanterar sin stress. För att nÄ syftet intervjuades sex gymnasieelever i Ärskurs tre. Resultatdelen har delats in i kategorier efter vÄra forskningsfrÄgor, dÀr informanternas uttalande sammanfattats i rubriker som hÀlsa, krav och kontroll, stressreaktioner samt hanteringsstrategier.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Det finns faktorer pÄ arbetet som pÄverkar yrkesverksamma till att bli mer eller mindre stressade. Socialt arbete inom socialtjÀnsten prÀglas ofta av en hög arbetsbelastning, höga krav, orealistiska förvÀntningar och i allmÀnhet ett komplext arbete. Det Àr nÄgot som pÄverkar hur den enskilda socialarbetaren upplever stress. Studiens syfte Àr att undersöka risk- och skyddsfaktorer för yrkesrelaterad stress hos socialarbetare samt deras copingstrategier vid stress. Den valda metoden för studien Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra socialarbetare inom socialtjÀnsten.

Detta kvalitativa arbete behandlar i huvudsak upplevd stress och förÀldraskap med fokus pÄ hela livssituationen, förÀndringen i livet det första barnet medför, förÀldraskapet och parrelationen. Förutom i förÀndringen, var det nuet som rapporten ville undersöka. Syftet med rapporten var att undersöka hur nyblivna förÀldrars upplevelse av sin livssituation och den förÀndring i livet ett barn medför samverkade med orsakerna till och hanteringen av stress. FrÄgestÀllningar som stÀlldes var: ? Varför/varför inte upplever förstagÄngsförÀldrar stress? ? Vilken roll spelar krav, kontroll och socialt stöd? ? Vad upplever förstagÄngsförÀldrar som mest stressande? Intervjuer och intervjufrÄgor utformades efter vetenskaplig och populÀrvetenskaplig litteratur.

AbstraktFÀrdigheter utvecklas gradvis vid trÀning och fördelarna som erhÄlls Àr mÄnga. Utförandet gÄr snabbare, blir mer korrekt och den kognitiva belastningen tros minska. Utvecklandet av fÀrdigheter kan dock pÄverkas av individens personlighet och faktorer som setts kunna bidra till stress och prestation. Denna studie undersökte betydelsen av upplevda krav, kontroll och socialt stöd enligt en teoretisk modell framtagen av Karasek och Theorell som reviderats av Perski samt personlighet (Eysenck, EPQ-R: extraversion, neuroticism) avseende resultaten pÄ teoretisk respektive praktisk prestation efter olika mÀngd trÀning. Prestation mÀttes med svenska klÀtterförbundets praktiska och teoretiska standardprov som anvÀnds vid uppklÀttring för topprepskort.

Sammanfattning Denna undersökning handlar om hur karaktÀrsÀmneslÀrare, som ocksÄ Àr mentorer för en hel klass, det vill sÀga klassmentorer inom de nationella yrkesförberedande programmen pÄ gymnasiet upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vi Àr intresserade av hur dessa lÀrare upplever de sociala förhÄllandena pÄ arbetet i form av stöd, hur de hanterar bÄde förvÀntningar och krav frÄn elever, elevernas vÄrdnadshavare, kolleger och frÄn skolledningen. Vi Àr ocksÄ intresserade av vad dessa lÀrare tycker om möjligheterna att pÄverka sitt arbete i organisationen. Vi anvÀnde en kvalitativ metod och intervjuade Ätta karaktÀrsÀmneslÀrare, som Àven Àr klassmentorer, pÄ sina arbetsplatser. Vi kom i vÄr undersökning fram till att lÀrarna trivs bra pÄ sina arbeten och med sina arbetsuppgifter. Men det Àr ocksÄ gemensamt för de intervjuade att de upplever en allt ökande mÀngd arbetsuppgifter och att detta upplevs pÄfrestande.