Studiens huvudsakliga frÄgestÀllning Àr: Hur ser frilansjournalister pÄ frihet och/eller ?journalistiskfrihet? och hur tar sig friheten eller avsaknaden av frihet uttryck i deras arbete? ?Journalistiskfrihet? Àr hÀr en term definierad av den finske medieforskaren Pertti Hemånus. Syftethar varit att utreda vilken typ av frihet som Àr aktuell och viktig för frilansjournalister i dag.Detta har undersökts utifrÄn teorier hÀmtade frÄn sÄvÀl arbetslivsforskning som marknadsföringsforskning.Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med sex svenska skrivande frilansjournalisteroch tre ?inköpare? av frilansmaterial: en redaktör, en redaktionssekreterare och en nyhetschef.En enkÀt om förvÀntningar pÄ frilansyrket har Àven delats ut till journaliststudenter pÄ Södertörnshögskola, denna enkÀt har dock uppsatsförfattarna tittat pÄ med en kvalitativ ansats pÄgrund av lÄg svarsfrekvens.NÄgot som kommit fram i studien Àr att den frihet frilansjournalister erhÄller och Àr ute efterÀr begrÀnsad. NÀr det gÀller planeringen av den egna arbetstiden och hur arbetet ser ut pÄidéstadiet vill frilansjournalisterna vara fria och ha kontroll, vilket de ocksÄ har.

En intervjuundersökning genomfördes bland montörerna pÄ en avdelning pÄ en monteringsfabrik som producerade bilstolar till bilindustrin. Bakgrunden var att ett flertal montörer sökt företagshÀlsovÄrden för belastningsproblem och samtidigt signalerat stress och hög arbetsbelastning. PÄ den aktuella avdelning och i övriga fabriken fanns hög sjukfrÄnvaro.Man arbetade i tvÄskift och man jobbade maxtid under lÄnga perioder vilket innebar att man lade pÄ ytterligare arbetstid pÄ eftermiddagsskiftet.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om det fanns stressfaktorer, vilka de var och i vilken omfattning de fanns samt om de kunde bidra till ohÀlsa i form av allmÀn ohÀlsa, belastningsskador och sjukfrÄnvaro.FrÄn den aktuella monteringsavdelningen drogs ett brett urval pÄ 9 personer dÀr kvinnor och mÀn, invandrare och svenskar, unga och Àldre, kort och lÄng anstÀllningstid, sjukskriven och frisk samt de bÄda skiften skulle vara representerade. Intervjugruppen bestod av 2 kvinnor och 7 mÀn i Äldrarna frÄn 21 till 50 Är. MedelÄlder 33,9 Är.

År 2002 infördes en ny lagstiftning i USA, Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagen Ă€r en reaktion pĂ„ de redovisningsskandaler som Ă€gt rum i landet dĂ€r framstĂ„ende företag varit inblandade. PĂ„ grund av skandalerna tappade investerarna förtroendet för aktiemarknaden sĂ„vĂ€l som för revisionsbranschen. Ökade krav pĂ„ företagens interna kontroller skall bidra till att minska fel i den finansiella rapporteringen, minska antalet bedrĂ€gerier samt Ă„terstĂ€lla investerarnas förtroende. SOX berör sĂ„vĂ€l amerikanska som icke-amerikanska företag.

Denna undersökning handlar om lekens betydelse för utvecklande av socialt sampel mellan barn. Vet alla vad lek Àr och Àr lek nÄgot man kan definiera? Vi har intervjuat barn och pedagoger i förskola och förskoleklass och Àven observerat barn. Genom lek fÄr barn bearbeta vardagssituationer och vÀrlden runt omkring dem. De lÀr sig att samarbeta och att lyssna pÄ varandra, men Àven turordning.

Stress i arbetslivet anses ligga till grund för en del av det stora antalet lÄngtidssjukskrivningar. Arbetet att fÄ tillbaka fler i arbete Àr viktigt men ocksÄ förebyggande ÄtgÀrder för att förhindra fler sjukskrivningar. I denna studie undersöktes socialt stöd och copings modererande effekt pÄ sambandet mellan arbetskrav och ohÀlsa. Urvalet bestod av lÀrare (n=443, svarsfrekvens 72 % Tid 1, n=340 Tid 2, longitudinell svarsfrekvens 78 %). Stegvis Multipel regression genomfördes för variablerna arbetsbelastning, mÄloklarhet, socialt stöd frÄn kollegor och chefer, coping med hÀnsyn till kontrollvariablerna Älder och kön.

Denna studie gjordes för att ta reda pÄ hur verksamma idrottslÀrare i Malmö ser pÄ sin arbetssituation. De frÄgestÀllningar jag anvÀnde mig av var: Hur upplevs rollen som idrottslÀrare verksam i Malmö stad? Vilka intentioner har idrottslÀraren med sin undervisning? Om möjligheten till förÀndring fanns vad skulle detta utgöra? Upplevs de socioekonomiska förutsÀttningarna i stadsdelen pÄverka arbetet? Anledningen till att jag har valt att utforska detta Àmne Àr de olika arbetsförhÄllanden som noterats vid de olika skolor jag haft min verksamhetsförlagda tid. För att fÄ en bra inblick i detta Àmne har fem stycken kvalitativa intervjuer gjorts med lÀrare verksamma i Malmö stadsdelsomrÄden med olika ekonomiska förutsÀttningar. Uppsatsen behandlar sedan resultatet med hermeneutisk tolkning, Theorells psykologiska kravmodell samt utifrÄn litteratur av Engström, som skrivit kring livsstil kopplat till idrott och motion.

Venösa bensÄr kan orsaka stort lidande som kan pÄverka livet pÄ olika sÀtt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med venösa bensÄr. Denna studie Àr en kvalitativ studie dÀr tio kvalitativa artiklar analyserades med en manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: StÀndigt pÄmind och begrÀnsad av smÀrta; FÄngad och isolerad av lukt och bandage; OsÀkerhet och maktlöshet över situationen; Kompetent bemötande och delaktighet Àr viktigt. Resultatet visade att personer som lever med venösa bensÄr upplever begrÀnsningar i livet orsakade av sÄret.

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrd i tvÄ lÀn upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet pÄverkar deras hÀlsa. En kvantitativ enkÀt har legat till grund för den analys som gjorts utifrÄn skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primÀrvÄrd samt utifrÄn ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohÀlsa pÄ grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer Àr; liten tid för reflektion och ÄterhÀmtning, smÄ pÄverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stÀmmer vÀl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka den arbetspsykologiska vinsten i form av kontroll, stress och arbetstillfredsstÀllelse av en utbildningsinsats med skiftlagsutveckling. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ ett stort industriföretag i Mellansverige. Totalt 65 personer svarade pÄ enkÀten, indelade i de som deltagit (experimentgrupp) och de som inte deltagit (kontrollgrupp) i utbildningen. Resultatet visade att experimentgruppen jÀmfört med kontrollgruppen skattade sin kontroll över arbetshastigheten högre. LikasÄ ansÄg sig experimentgruppen bÀttre kunna förutsÀga resultatet av sina beslut i arbetet Àn kontrollgruppen.

I dagens samhÀlle stÀlls det allt fler krav pÄ att företag ska ta ett socialt ansvar och idén corporate social responsibility (CSR) pÄverkar företag och deras verksamhet. Ett totalt socialt ansvar innefattar att företag ska gÄ med ekonomisk vinst, följa lagar och förordningar som rÄder pÄ marknaden samt en etisk skyldighet i form av agerande i enlighet med intressenters normer och förvÀntningar pÄ företaget. Utöver detta ska företag agera som goda samhÀllsmedborgare. För företag i en bransch dÀr verksamheten grundas pÄ skadliga produkter blir det diskutabelt huruvida de lever upp till ett etiskt ansvar eller inte. Företag i tobaksbranschen Àr exempel pÄ sÄdana och syftet med den hÀr undersökningen Àr att analysera och jÀmföra fyra tobaksbolags respektive presentation av CSR.

En hel del tidigare forskning tyder pÄ att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv Àr viktigt för att uppleva ett psykiskt vÀlmÄende samt för att kunna prestera bra pÄ arbetsplatsen. DÄ verkstadschefer pÄ ett industriföretag genomgÄr ett stort förÀndringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet pÄverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrÄn pÄverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna fÄ. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, dÀr samtliga respondenter var pÄverkade av förÀndringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men Àven de som upplevde en balans.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anstÀllda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie Àr unik genom att de flesta som arbetar dÀr har varit pÄ samma arbetsplats i flera Är. Det unika Àr att man i andra studier har pÄvisat den höga personalomsÀttningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstÄ det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar pÄ just denna arbetsplats.Detta Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig Àr deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som pÄverkar dem i deras arbetsmiljö.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskomrÄden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsÀtta verksamheten och dÀrmed dess aktieÀgare för risk. NÀr Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frÄgor som ett led i att Ästadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förÀndrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förÀndringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieÀgarna.Agentteorin utgör en grundlÀggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieÀgarna och styrelsen. En tÀckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har dÀrför utformat en sÄdan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll pÄ svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna undersökning var att identifiera faktorer som utmÀrkte lÄngtidsfriska pÄ If SkadeförsÀkring.För att uppnÄ undersökningens syfte skapades tre frÄgestÀllningar:?Vilka arbetsrelaterade faktorer utmÀrker de lÄngtidsfriska??Hur utmÀrker sig de lÄngtidsfriska sett ur ett perspektiv med KASAM-modellen som teoretisk utgÄngspunkt??Hur utmÀrker sig de lÄngtidsfriska sett ur ett perspektiv med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgÄngspunkt?MetodEn kvantitativ enkÀtundersökning genomfördes pÄ If Business Support och Stab i februari 2007. EnkÀten skickades ut till 297 personer, av dessa svarade 206 (69,4 %) vilket gav ett externt bortfall pÄ 30,6 %.ResultatDe tydligaste faktorerna som utmÀrkte de lÄngtidsfriska pÄ If var tydliga mÄl, kompetens, intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter, delaktighet och feedback. Detta styrks vid jÀmförelse med liknande forskning inom omrÄdet. Studien visade att de lÄngtidsfriska genomgÄende upplever sin arbetssituation som lite mer positiv Àn de med hög sjukfrÄnvaro sÄvÀl med KASAM- och med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretiska utgÄngspunkter.SlutsatsAtt arbeta hÀlsofrÀmjande utifrÄn friskfaktorer kan vara ett positivt förhÄllningssÀtt i utvecklingen för en sundare arbetsplats.