I detta arbete undersöks hur deltagarna pÄ nÀtforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida anvÀndare pÄ forum som Àr manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig pÄ liknande sÀtt i diskussioner gÀllande sex. VÄrt fokus ligger pÄ hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner vÀver in moral, normer och vÀrderingar. Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas dÀr Àr ett mycket aktuellt Àmne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring nÀthat dÀr fokus ligger pÄ mÀn som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

Aspergers syndrom Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning som karaktÀriseras av svÄrigheter i förmÄgan till ömsesidig kommunikation och socialt samspel. Diagnosen medför Àven svÄrigheter i att intuitivt anpassa beteenden. SamhÀllet stÀller idag stora krav pÄ social kompetens redan pÄ förskolan och hela vÀgen upp till vuxenlivet. Detta kan medföra stora problem med att komma vidare för personer med Aspergers syndrom. Som socialarbetare kommer man ofta i kontakt med denna grupp.

De senaste Ärens stora redovisningsskandaler har lett till ökade krav pÄ bolagsstyrning och intern kontroll. Bolagsstyrningens fyra hörnstenar bestÄr av styrelsen, den verkstÀllande ledningen,internrevisionen och externrevisionen. En solid bolagsstyrning krÀver ett effektivt samspel mellan dessa fyra parter. I vÄr uppsats fokuserar vi pÄ intern- och externrevisionens roller och relationer. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för internrevisionens och externrevisionens respektive roller, undersöka om koden alternativt SOX har pÄverkat deras roller samt beskriva hur de arbetar och samverkar för att stÀrka den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen för att tillsammans skapa en effektiv revision.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrÄn delvis strukturerade intervjuer med tre internrevisorer och tre externrevisorer samt sekundÀrdata som litteratur, artiklar och Internet.Undersökningen visar att internrevisionen och externrevisionen har olika uppdragsgivare och olika granskningsinriktning, men det ligger i bÄda parters intresse att kvalitetssÀkra den interna kontrollen över finansiell rapportering.

Ämnet för denna uppsats behandlar distansarbete och upplevelsen av kontroll och övervakning vid distansarbete samt hur individen bemöter detta. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa hur mĂ€nniskor som arbetar hemifrĂ„n upplever sin arbetssituation, om de upplever att deras arbete och prestationer kontrolleras/övervakas, samt hur de bemöter denna eventuella kontroll/övervakning. Det empiriska materialet i denna studie bestĂ„r av intervjuer med fyra kvinnor och tvĂ„ mĂ€n som arbetar inom sĂ„vĂ€l statliga myndigheter som privatĂ€gda bolag i fyra olika kommuner. Vid tolkning och analys har Foucaults teori om panoptism och Goffmans dramaturgiska modell anvĂ€nts. Av undersökningens resultat framgĂ„r att mĂ€nniskor som distansarbetar kan uppleva en rollkonflikt kopplat till de olika rollerna som Ă€r förknippad med dennes arbete och privatliv, att en kĂ€nsla av övervakning finns nĂ€rvarande vid distansarbete samt att olika handlingsmönster eller strategier stĂ„r att finna i dessa mĂ€nniskors bemötande av kontrollen..

Abstract The main purpose of this study was to investigate if and how the employees in elderly care experience stress and which underlying causes they understand to be important in their work situation. The purpose was also to investigate whether Karaseks and Theorells demands and control models could be used to explain the employees feelings of stress and to see in which categories the participants are in. Furthermore, the purpose was also to understand the participants work situation and to describe the factors and remedies the employees perceive to contribute to the stress levels at their workplace. 81 questionnaires were distributed at three different locations, two of which were in Ronneby and one in Örebro. 56 people answered the questionnaires.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskomrÄden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsÀtta verksamheten och dÀrmed dess aktieÀgare för risk. NÀr Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frÄgor som ett led i att Ästadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förÀndrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förÀndringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieÀgarna.Agentteorin utgör en grundlÀggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieÀgarna och styrelsen. En tÀckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har dÀrför utformat en sÄdan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll pÄ svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Ungdomsarbetslöshet Àr idag ett omfattande samhÀllsproblem och ett vanligt förekommande debattÀmne i media. Studiens fokus ligger pÄ hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i Äldrarna 24-26 Är ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgÄngspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som anvÀnts i studien Àr baserad pÄ socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har nÄgon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgÄngspunkt. I analysen lÀggs fokus pÄ hur de pÄverkas av samt hanterar sin livssituation i förhÄllande till arbetslösheten.

En bemanningsanstÀlld har sin dagliga arbetsplats ute hos ett klientföretag, och inte hos sin arbetsgivare. Detta kan göra att kontakten med arbetsgivaren försvagas, vilket kan skapa speciella förutsÀttningar för organisationsriktad commitment och socialt stöd. Syftet med studien Àr att undersöka hur det upplevs att vara anstÀlld i en vikariepool hos ett bemanningsföretag, med fokus pÄ organisationsriktad commitment och socialt stöd. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen Àr hur respondenterna upplever, och vad som pÄverkar respondenternas upplevelser av organisationsriktad commitment, samt hur respondenterna upplever, och vad som pÄverkar respondenternas upplevelser av socialt stöd. För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes intervjuer med sju anstÀllda i en vikariepool hos ett bemanningsföretag.

Ett undersöknings- och utvecklingsarbete för att lösa ett problem med att drÀnkbara pumpar i ett vattenavrinningssystem gick sönder med perioder pÄ tvÄ Är i genomsnitt, utfördes i samarbete med Cementa AB i Skövde. Orsak till pumpars haveri söktes och fanns vara bristande rutiner och kunskap om det underhÄll pumparna krÀvde. För att lösa detta problem utvecklades riktlinjer för nyinköp av torruppstÀllda pumpar för att möjliggöra kontinuerligt underhÄll. DÄ möjligheter för placering av torruppstÀlld pump saknades utvecklades ett pumpfundament för placering av torruppstÀlld pump. Krav för utvecklingsarbetet togs fram i samarbete med Cementas underhÄllsavdelning och teoretisk dimensionering av drÀnkbara lÀnspumpars dÄvarande volymflödeskapacitet utfördes.

Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.

Arbetet tar upp Àmnena genus, förÀldraskap och socialt arbete stÀllt mot barnets bÀsta. FrÄgor som belyses Àr om instanser för socialt arbete arbetar med genusfrÄgor i förhÄllande till förÀldraskap och barnets bÀsta och hur detta tas hÀnsyn till i det undersökta sociala arbetets praxis. Genus Àr inget som diskuteras strukturerat i de undersökta verksamheterna, men hos flertalet av dem diskuteras det under andra former. Under arbetets gÄng har det framkommit att synen pÄ papparollen Àr under förÀndring och pappan finns med mer i barnens liv Àn vad tidigare forskning visar. Dock lyfter informanterna upp problemen kring kollektivboenden, att förÀldrar och barn inte alltid finns under samma enhet hos socialtjÀnsten och bristen pÄ pappa ? barn placeringar..

Att arbeta som personalchef och personalsekreterare innefattar arbetsuppgifter med personal i fokus. Det finns en hierarkisk skillnad mellan dessa tvÄ yrkesgrupper, dÀr personalchefen Àr chef över personalsekreteraren och dÀrmed finns det en viss skillnad i arbetsuppgifterna. Att arbeta pÄ en personalavdelning i en kommunal förvaltning innebÀr att personalcheferna och personalsekreterarna har ett flexibelt arbete, utifrÄn att de sjÀlva till stor del kan planera sin arbetsdag. Men arbetet innebÀr Àven att det stÀlls krav frÄn mÄnga olika hÄll, vilket kan medföra att personalchefernas och personalsekreterarnas lojalitet sÀtts pÄ prov. Syftet med denna studie Àr att undersöka koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor bland personalchefer och personalsekreterare inom den offentliga sektorn.

Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarVÄrt syfte Àr att undersöka om platscheferna pÄ ett byggföretag i Stockholm anvÀnder sig av nÄgra strategier för att kunna hantera de krav arbetet medför. Vidare vill vi ta reda pÄ hur de beskriver och upplever sin psykiska och sociala hÀlsa.Vi utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur upplever platscheferna sin egen hÀlsa?? Gör platscheferna nÄgra medvetna hÀlsobringande val för att frÀmja sin hÀlsa, och isÄfall vad?? Vad anvÀnder sig platscheferna av för copingstrategier mot de krav arbetet stÀller?MetodSom metod anvÀndes en enkÀt som bestod mestadels av öppna frÄgor. Efter ett bekvÀmlighetsurval skickades enkÀten ut till 24 platschefer pÄ ett byggföretag. EnkÀtsvaren sammanstÀlldes varpÄ författarna analyserade och tolkade resultatet.ResultatPlatscheferna i studien har till synes en god sjÀlvupplevd hÀlsa.

Ätstörningar hör till de allvarligaste psykiska störningarna och orsakar betydande sjukdom för den som drabbas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en Ă€tstörning. En systematisk litteratursökning genomfördes vilket resulterade i elva studier. Dessa analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att vilja fĂ„ kontroll i sin tillvaro, att uppfatta verkligheten annorlunda, att sakna samhörighet, att livet bryts ner och att vara styrd av sin sjukdom.