Sarbanes-Oxley Act
The American way
År 2002 infördes en ny lagstiftning i USA, Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagen är en reaktion på de redovisningsskandaler som ägt rum i landet där framstående företag varit inblandade. På grund av skandalerna tappade investerarna förtroendet för aktiemarknaden såväl som för revisionsbranschen. Ökade krav på företagens interna kontroller skall bidra till att minska fel i den finansiella rapporteringen, minska antalet bedrägerier samt återställa investerarnas förtroende. SOX berör såväl amerikanska som icke-amerikanska företag. Det som är avgörande för om företagen ska följa lagen är antalet aktieägare. Icke-amerikanska företag ska implementera lagen senast år 2006. Det svenska näringslivet har reagerat starkt på den del av lagstiftningen som handlar om intern kontroll. Reaktionerna tycks bero på att företagen drabbats av stora kostnader då de arbetar med att efterleva lagen. Anpassningen till SOX kan komma att medföra utgifter för berörda svenska företag på totalt över 1 miljard kronor. Det är stor skillnad mellan den interna kontroll som hittills varit praxis i Sverige och vad SOX avser med god intern kontroll. Då företagen fokuserar på att uppfylla de krav lagen ställer på intern kontroll riskerar de att tappa affärsfokus, alltså företagets huvudsakliga målsättning. Även företagskulturen spelar en avgörande roll då den är en annan i Sverige än i USA. Svenska företag är intresserade av processer som helhet medan amerikanska företag arbetar mer detaljorienterat. För svenska företag innebär det ett stort steg att börja redogöra för sina processer på detaljnivå. Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka effekter införandet av SOX har fått för svenska berörda företag samt att redogöra för vilken inställning svenskt näringsliv har till lagen. Undersökningen karaktäriserades av en kvalitativ metod. Det empiriska materialet samlades in genom besöksintervjuer med representanter från berörda svenska företag samt från ledande svenska revisionsbyråer. En sammanställning av de viktigaste sektionerna i SOX presenteras och exempel ges på de svenska företags intressenter. Ett antal företagsekonomiska teorier användes i den teoretiska och praktiska referensramen, dessa kopplades sedan till det empiriska materialet. I undersökningen framkom det att SOX är för detaljstyrd och formell för svenskt näringsliv. En god intern kontroll skapar tillsammans med hårda dokumentationskrav, nya rutiner och förändrade arbetssätt en bra struktur i företagen. Lagreglering av denna typ passar dock inte svenska förhållanden och självreglering anses vara en bättre lösning för att komma till rätta med problemen. Det har även konstaterats att lagstiftning inte är nödvändig för att minska fel i den finansiella rapporteringen och återställa investerarnas förtroende för kapitalmarknaden.