En allmÀn beskrivning av socialt kapital skulle kunna benÀmnas som en resurs som blir tillgÀnglig först genom sociala nÀtverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhÄllning och har Àven i teorin benÀmnts som ?det sociala kittet?, som hÄller ihop grupper och samhÀllen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa samt tydliggöra förhÄllandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrÄn olika mÀtmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhÀllet ska arbeta med att öka tillgÄngen av begreppet socialt kapital ur ett folkhÀlsoperspektiv.

Bakgrund: Det postindustriella samhÀllet har fÄtt en ny syn pÄ arbetaren dÀr man ska vara sjÀlvgÄende mÄngkunnig och flexibel, vilket Àr helt andra krav Àn de som fanns under industrialismen. DÄ en allt större konkurrens infinner sig pÄ arbetsmarknaden, fÄr företagen Àven en möjlighet att stÀlla ibland till synes orimliga krav pÄ sina medarbetare. Att medarbetare idag ska vara flexibla har blivit ett allt större krav, oavsett vilken befattning man har. Flexibla medarbetare blir mer ÄtrÄvÀrda att behÄlla, till skillnad frÄn den som inte Àr flexibel. Den flexibla arbetaren blir mer lönsam för det företag han verkar i.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om det gÄr att anvÀnda samma form av kontroll pÄ heterogena grupper, yrkessoldater, som det gjorde förr med homogenagrupper, vÀrnpliktiga. Problemet ligger i hur ledarskapet ska anpassas efter en grupp med heterogen mognad. Metoden jag har anvÀnt mig av för att ta reda pÄ hur kontrollen upplevs Àr att studera en skarpskjutning med yrkessoldater och dÀrefter genomföra en enkÀt undersökning med de deltagande. Litterturstudier har kombinerats med en enkÀtstudie.  Vald teori Àr situationsanpassat ledarskap. Det centrala i teorin Àr hur ledaren anpassar ledarskapet efter de personer som leds.

The aim of this study was to examine the relationship between gender and self reported symptoms (physiological and psychological) and sense of coherence (SOC) and Job Demand-Control-Social support (JDCS). The sample consisted of 360 respondents (nfemale= 261, nmale= 99), in the ages between 19-53 (M=25,57, SD=5,77), all students from VÀxjö University. A quantitative work method was used in the study; data was collected using questionnaires that consisted of self-reported questions, based on three parts: A modified symptom checklist, SOC 13 and a modified JDCS questionnaire. The result of our study showed that both SOC and JDCS had an effect on self-reported symptoms but there were no interaction between SOC and JDCS. No significant gender differences were found regarding the level of SOC.

Antalet sociala företag har ökat pÄ senare Är och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhÀllsproblem har dÀrmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgÄngspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgÄr dÄ denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt UtvÀrdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten frÄn de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen pÄ ett övergripande sÀtt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar Àven att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utstrÀckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande kÀlla för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra vad som pÄverkar gymnasieelevers upplevda hÀlsa i Ärskurs 3, i en storstad och en mindre tÀtort. För att uppfylla detta syfte har tre frÄgestÀllningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna Àr en stressor som pÄverkar deras hÀlsa? (2) Vilken roll spelar lÀraren respektive skolan för elevernas upplevda hÀlsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hÀlsa ut?MetodFör att uppfylla syftet och besvara frÄgestÀllningarna valdes en kvantitativ metod, enkÀt. EnkÀten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvÀmlighetsurval och för att fÄ fram urvalspopulation gjordes ett slumpmÀssigt randomiserat urval.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera svenska myndigheters internrevision för att kunna dra slutsatser om i vilken ansvarslinje de befinner sig i dagslÀget samt att föra en diskussion kring internrevisionens oberoende. I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts. Med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer pÄ sex olika myndigheter med krav pÄ internrevision har empiri insamlats som tillsammans med teoretisk referensram ligger till grund för analys och slutsatser. Studien visar att svenska myndigheters internrevision befinner sig i den tredje ansvarslinjen. Vissa variationer inom den tredje ansvarslinjen kan urskiljas pÄ grund av dels otydliga riktlinjer för internrevisorerna för att kunna bibehÄlla ett oberoende i samband med rÄd och stöd och dels pÄ grund av bristfÀlliga kunskaper i den andra ansvarslinjen avseende hur ansvaret ska fördelas. .

Arbetet Àr en komparativ studie om stress mellan nyutexaminerade pedagoger och de pedagoger med mÄnga Ärs erfarenhet. Vi undersökte vilka stressituationerna Àr, hur de hanterar dem,vilket stöd frÄn kollegor och ledning de fÄr och vilken stressutbildning pedagogerna har..

Det kommer signaler om att stressupplevelser förefaller öka i skolmiljön. Forskarna vet idag att höga krav och liten egenkontroll över arbetssituationen medför en vÀsentlig risk för negativ stress. Stressforskning undersöker dÀrför ofta kombinationen krav och kontroll.Syftet med denna studie Àr att undersöka vad gymnasieelever upplever som stressfaktorer i skolarbetet och skolmiljön, baserat pÄ deras personliga erfarenheter och upplevelser. Denna studie omfattar en grupp elever frÄn tvÄ svenska gymnasieskolorDÄ jag Àmnat att karaktÀrisera fenomen ? i detta fall vad eleverna upplever ? har jag valt att anvÀnda mig av kvalitativ temaskrivning som metod.

Det Àr ofta svÄrt att genomföra förÀndringar inom kommuner. SvÄrigheterna med att genomföra förÀndringar beror pÄ att det enligt kommunallagen rÄder sjÀlvstyre i kommuner och att det dÀrför saknas universella metoder för strukturerade processer i svenska kommuner. Av den anledningen arbetar kommunerna med varandra för att lösa specifika problem samt diskutera förbÀttrings- och effektivitetsomrÄden. Kommuner jÀmför sig sÄledes med varandra för att lÀra sig nya metoder för att effektivisera. Syftet med den hÀr studien Àr att jÀmföra en operativ nivÄ, den dagliga kassahanteringen, i olika kommuner.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att företag i bÄde privat och offentlig sektor bedriver verksamhet i projektform. Numera anvÀnder Àven vissa företag projektformen som det dominerande sÀttet att driva verksamheten. Projekt leder till att nya och större krav stÀlls pÄ den anstÀllde med okÀnda svÄrigheter att övervinna, konflikter att lösa samt nya utmaningar att möta. Samtidigt ser vi en ökande utbredning av lÄngtidssjukskrivna pÄ grund av stressrelaterade sjukdomar. Beror denna stress pÄ höga arbetskrav och nedskÀrningar i arbetslivet eller pÄ nya organisationsideal som rÄder i dagens samhÀlle? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn individens perspektiv studera huruvida arbetsförhÄllanden motsvarande de kriterier vilka ingÄr i projektarbete, kan komma att leda till stress för individen.

Det finns idag ett starkt empiriskt stöd för att socialt stöd motverkar ohÀlsa. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om coachning pÄverkar upplevelsen av socialt stöd. Vidare undersöks om coachningen har olika effekt pÄ stödkategorierna emotionellt, vÀrderande, informations- och instrumentellt stöd, samt om upplevelsen av socialt stöd till följd av coachning pÄverkas av om denna Àr sjÀlvvald eller inte. Den kvantitativa enkÀtundersökningen besvarades av 39 personer som deltagit i en coachningsprocess. Resultaten visade pÄ en tendens att coachning pÄverkar upplevelsen av emotionellt, vÀrderande och informativt stöd.

Under senare tid har offentliga upphandlingar kommit att utnyttjas som politiskt styrmedel i hög utstrÀckning. Miljörelaterade krav stÀlls pÄ leverantörer för att sÀkerstÀlla de politiska ambitioner som finns hos det offentliga, dock uppstÄr problem dÄ kraven i mÄnga fall utformas pÄ sÄdana sÀtt att de kommer i konflikt med regelverket och hur det ska tolkas. Uppsatsen utreder förutsÀttningarna för att stÀlla miljökrav i offentliga upphandlingar som gÄr lÀngre Àn EU-lagstiftningen och fokuserar pÄ tre identifierade problemomrÄden. Upphandlande myndighets stÀllning som marknadsaktör kontra marknadsreglerare, kopplingen till kontraktsföremÄlet och möjligheten till kontroll av uppstÀllda krav. UtgÄngspunkten för uppsatsen tas i de omdebatterade svenska djurskyddsdomarna RÀttvik- och SigtunamÄlen, för att sedan behandla de tre problemomrÄdena och relevanta EU-domstolsavgöranden i anslutning till dessa..

Syftet med studien var att undersöka vilka stressreducerade ledarskapsbeteenden som chefer anvÀnder sig av gentemot sina medarbetare. Studien har en deduktiv ansats dÀr tvÄ etablerade balansteorier; Karasek och Theorells (1990) krav och kontrollmodell samt Siegrits (1996) anstrÀngning och belöningsmodell, anvÀndes för att studera empirin. Ett mÄlinriktat urval gjordes (n = 10) och av dessa var fem stycken kvinnor och fem stycken mÀn. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med chefer pÄ samma eller liknande position i en organisation. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk modell.

Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrÄgasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stÀrka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. HÀr uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett sÀrskilt ansvar jÀmfört med övriga ledamöter.