Arbetet Àr inte en ensaksfrÄga eller en djupanalys. Det rör vid raserande och dekonstruerande. Det handlar om att förestÀllningar byggs upp och kan brytas ner. Det handlar om hus, ytor, skikt och strukturer. Om samhÀllet.

AnvÀndningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse pÄ arbetsplatsen, och för anstÀllda pÄ till exempel callcenter Àr datorer ett oumbÀrligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; anvÀndningen av datorstöd kan Àven leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en mÀrkbart negativ inverkan pÄ den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgÄng och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvÀrderingsverktyg för att uppmÀrksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie pÄ ett callcenter anvÀnds för att visa pÄ hur anvÀndningen av datorstöd kan inverka negativt pÄ den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvÀrderingsverktyg. Detta syftar till att hjÀlpa organisationer och företagshÀlsovÄrd att uppmÀrksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till anvÀndningen av datorstöd, med hjÀlp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd.

Syftet med studien var att undersöka socialt stöd hos svenska professionella golfspelare. För att besvara syftet undersöktes följande frÄgestÀllningar: (1) Hur upplever svenska professionella golfspelare socialt stöd? (2) Hur beskriver svenska professionella golfspelare socialt stöd? En intervjuguide baserad pÄ Social Support Scale skapades och intervjuerna genomfördes pÄ (N=10) professionella golfspelare. De var mellan 20-27 Är och hade tÀvlat i golf mellan 6-14 Är pÄ bÄde en nationell och internationell nivÄ. För att analysera resultatet anvÀndes en kvalitativ innehÄllsanalys med deduktiv ansats.

I en allt mer förÀnderlig omgivning utgör innovation ett nödvÀndigt redskap. Syftet med denna studie Àr att undersöka om arbetskrav och arbetskontroll samt interaktionen dem emellan har en betydelse för ettgruppklimat som frÀmjar innovation. Arbetskrav och arbetskontroll definieras i denna studie utifrÄn Karaseks teori om krav- och kontrollmodellen. Innovation definieras utifrÄn Wests teori om de fyra gruppklimatfaktorerna som frÀmjar innovation. Resultatet baseras pÄ en enkÀtundersökning med 83 respondenter fördelade pÄ 20 arbetsgrupper inom den privata sektorn.

NÀr företag ska införa nya informationssystem brukar de stöta pÄ flera olika problem. Problemen har ofta att göra med vilka krav som ska realiseras och vem som ska bestÀmma vilka krav som ska realiseras. Att utföra prioritering pÄ krav Àr lika viktigt som att samla in krav. Det vanligaste problemet Àr att kunder och anvÀndare tenderar att tycka att alla krav Àr viktiga för att sÀkerstÀlla att sÄ mÄnga som möjligt av deras önskemÄl ska realiseras. Detta kan bli onödigt dyrt dÄ de flesta informationssystem-projekt har begrÀnsade resurser.Detta arbete har som syfte att undersöka vilka metoder systemutvecklare anvÀnder och hur de anvÀnder dessa metoder för att prioritera krav.

Syftet Àr att fÄ förstÄelse för och kunskap om förhÄllandet mellan friskvÄrd och gemenskap i en organisation med utgÄngspunkt i de anstÀlldas perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie pÄ ett företag. De datainsamlingsmetoder vi har anvÀnt oss av Àr observation, samtal och intervjuer. VÄr grundlÀggande slutsats Àr att det finns ett förhÄllande mellan friskvÄrd och gemenskap, för den anstÀllde. FriskvÄrden ger gemenskap inom laget, avdelningarna och i organisationen som helhet..

I denna studie har prestationsa?ngest underso?kts i relation till tre olika typer av socialt sto?d och tva? faktorer inom tidspress. Tidigare forskning pekar pa? att socialt sto?d spelar en betydande roll fo?r minskad prestationsa?ngest i studier, samt att tidspress ger en o?kad effekt. Underso?kningen hade 151 manliga studenter fra?n tva? olika program pa? en ho?gskola.

Svensk kod för bolagsstyrning (koden) togs i bruk den första juli Är 2005. Kodens syfte Àr att stÀrka tillförlitligheten i företagens finansiella rapportering genom att stÀlla krav pÄ företagens interna kontroll. PÄ lÄng sikt skall koden Àven bidra till ett ökat förtroende för det svenska nÀringslivet och attrahera utlÀndskt riskkapital. Koden riktar sig i ett inledande skede till bolag noterade pÄ Stockholmsbörsens A-lista samt de största bolagen pÄ O-listan och betonar att det Àr styrelsen som ansvarar för bolagets interna kontroll. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur koden kan förvÀntas förÀndra och förbÀttra företagens interna kontroll.

Sammanfattning: ?Intern kontroll- En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontroll?Datum:  2014-06-11NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för Ekonomi, SamhÀlle och Teknik, EST,                 MÀlardalen HögskolaFörfattare: Patrick Björksved, Martin HuldtTitel: Intern kontroll- En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontrollHandledare : Magnus LinderströmNyckelord: Intern kontroll, intern revision, intern styrning, COSO-modellen, Lean productionFrÄgestÀllningar: -Hur utformar ledningen sina interna kontroller för att effektivisera verksamheten?-Hur ser varulagerprocessen ut, frÄn bestÀllning till leverans?-Hur arbetar ledningen med implementering av förbÀttringar och effektivisering av de interna kontrollprocesserna?Metod: Studien Àr uppbyggd pÄ en deduktiv ansats baserat pÄ kvalitativ data. Författarna samlade in data genom intervjuer som dÀrefter formade empirin och analyserades genom de valda teorier och modeller. Slutsats: Företaget anvÀnder flera kontroller i verksamheten utifrÄn COSO- samt övriga modeller. Exempel pÄ dessa Àr att de övervakar implementeringen av nya kontrollprocesser samt att ledningen arbetar aktivt med att alla anstÀllda ska arbeta mot samma mÄl.Författarna finner flera möjliga förbÀttringsomrÄden. Exempelvis implementering av en lokal HR- avdelning för att bÀttre tillgodose medarbetarnas behov samt att införa processer för att mer effektivt kontrollera arbetsbördan. .

Den svenska vÀlfÀrden finner stora problem p g a den höga andelen arbetsoförmögna och forskningen inom omrÄdet Àr ansenlig. Fokus i dem traditionella, kvantitativa studierna ligger oftast pÄ faktorer i arbetet som orsakar ohÀlsa utan att ta hÀnsyn till personlighetsrelaterade faktorer. I kontrast till det syftar föreliggande studie att undersöka personlighetens betydelse för individens copingstrategi samt upplevelse av psykosociala hÀlsoriskfaktorer pÄ arbetsplatsen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 23 individer som samtliga arbetar inom tjÀnstemannasektorn, och bÄde induktiv och deduktiv analys anvÀndes. Personlighet analyserades efter Big Five och förhÄllningssÀtten enligt problem- respektive emotionsfokuserad coping.

Forskning pekar pÄ att engagerad personal Àr mer produktiv, positiv och har bÀttre hÀlsa Àn oengagerad. Socialt stöd har i tidigare forskning visat sig ha en buffrande effekt pÄ bland annat stress samtidigt som chefers stöd har visat sig vara en viktig komponent för anstÀlldas hÀlsa och engagemang. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om det finns samband mellan socialt stöd och work engagement. En enkÀt delades ut till anstÀllda (N=561) pÄ ett revisionsföretag. Ett positivt signifikant samband mellan socialt stöd och work engagement pÄvisas.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva nÀrstÄende och sjuka personers erfarenheter av att leva med kronisk sorg. Fyra frÄgestÀllningar formulerades utifrÄn syftet: Hur beskrivs kronisk sorg? Vilka tÀnkbara faktorer kan utlösa kronisk sorg hos mÀnniskor? Hur hanterar mÀnniskor kronisk sorg? Hur beskrivs behovet av stöd till mÀnniskor med kronisk sorg? Studiens resultat baserades pÄ 25 vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i huvudfynden, att kronisk sorg Àr en naturlig reaktion pÄ en förlust med klar orsak, kronisk sorg och depression var relaterade till varandra, det fanns genusskillnader i kronisk sorg, kÀnslor framkallade kronisk sorg, förlust och brist pÄ kontroll som utlösande faktor, att acceptera och fÄ kontroll över sin situation, socialt stöd var viktigt för hantering av kronisk sorg, empati förstÄelse och tid som betydelsefulla faktorer, samt behov av information och kunskap. Slutsatserna var att kronisk sorg Àr en smÀrtsam erfarenhet för individen och att sjuksköterskor mÄste vara medveten om att den Àr normal, för att kunna ge en god omvÄrdnad..

Kommunala förskolan förutsÀttningarna har förÀndrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven pÄ de anstÀllda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrÄn olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den hÀr studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollÀrare i den kommunala förskolan.

En allmÀn beskrivning av socialt kapital skulle kunna benÀmnas som en resurs som blir tillgÀnglig först genom sociala nÀtverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhÄllning och har Àven i teorin benÀmnts som ?det sociala kittet?, som hÄller ihop grupper och samhÀllen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa samt tydliggöra förhÄllandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrÄn olika mÀtmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhÀllet ska arbeta med att öka tillgÄngen av begreppet socialt kapital ur ett folkhÀlsoperspektiv.

Studien undersökte sambandet mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer, anstÀllningsform och arbetslivserfarenhet. Undersökningen belyste Àven hur kvinnor inom ett verksamhetsomrÄde i en kommun upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Ett bekvÀmlighetsurval gjordes (n=130, 122 kvinnor och 8 mÀn) och instrumentet som anvÀndes var en förkortad version av QPS Nordic 34 + (Arbetslivsinstitutet, 2000) dÀr Cronbach?s alfanivÄn lÄg mellan 0,71 ? 0,83 pÄ de subskalor som anvÀndes. EnvÀgs (One-Way) ANOVA visade signifikanta skillnader mellan tidsbegrÀnsat ? och tillsvidareanstÀllda gÀllande arbetskrav (p=0,002).