Det är ett faktum att sjukfrånvaron i Sverige ökat dramatiskt det senaste decenniet, vilket medfört stora påfrestningar på samhällsekonomin. Vanligt förekommande förklaringar till det plötsliga sjukskrivningsutbrottet kan sammanfattas i att svenskarna blivit äldre, arbetslöshetsnivån ändrats, ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen blivit generösare samt att arbetsmiljöerna blivit sämre. Något större fokus har däremot inte riktats på huruvida införandet av arbetsgivarnas medfinansiering av sjukförsäkringen har bidragit till ökade sjukskrivningsnivåer. Denna aspekt blir än mer intressant att undersöka i och med regeringens aktuella förslag att utöka arbetsgivarnas betalningsansvariga sjuklöneperiod att gälla tre veckor istället för nuvarande två. Uppsatsens syfte är att analysera hur ett korrekt Kostnadsansvar för arbetsgivarna bör se ut och om dagens svenska sjukförsäkring är utformad i enlighet med detta.

Syfte: Att sammanställa en beskrivning på hur mål- och resultatstyrning fungerar i praktiken enligt budgetansvariga på verkställande nivå i offentlig verksamhet. Sedan studera huruvida mål- och resultatstyrning i offentlig verksamhet kan klassificeras som mål- och resultatstyrning enligt allmänna indelningar inom ekonomistyrning av olika författare. Vi skall samtidigt både finna svar på om mål- och resultatstyrningen är en väl fungerande styrmetod och om mätbarheten av uppställda mål måste finnas för att kunna utföra mål- och resultatstyrning i en offentlig verksamhet. Metod: Djupintervjuer med budgetansvariga personer i äldreförvaltningen i Karlskrona kommun. Intervjupersonernas utsagor har vi sedan tolkat till innebörden av mål- och resultatstyrning i äldreförvaltningen.

Syfte: Att sammanställa en beskrivning på hur mål- och resultatstyrning fungerar i praktiken enligt budgetansvariga på verkställande nivå i offentlig verksamhet. Sedan studera huruvida mål- och resultatstyrning i offentlig verksamhet kan klassificeras som mål- och resultatstyrning enligt allmänna indelningar inom ekonomistyrning av olika författare. Vi skall samtidigt både finna svar på om mål- och resultatstyrningen är en väl fungerande styrmetod och om mätbarheten av uppställda mål måste finnas för att kunna utföra mål- och resultatstyrning i en offentlig verksamhet. Metod: Djupintervjuer med budgetansvariga personer i äldreförvaltningen i Karlskrona kommun. Intervjupersonernas utsagor har vi sedan tolkat till innebörden av mål- och resultatstyrning i äldreförvaltningen. Slutsats: Vår studie har kommit fram till att äldreförvaltningen som påstår sig använda mål- och resultatstyrning i själva verket bedriver ?ramstyrning med Kostnadsansvar? enligt de teorier kring ekonomistyrning som vi har studerat.

Sjukfrånvaron har ökat sedan 1980-talet. Regeringen har åtskilliga gånger försökt utreda hur de bäst ska kunna sänka sjukfrånvaron och öka arbetsgivarnas delaktighet i problemet. Den senaste åtgärd regeringen genomfört är införandet av lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift och ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1991:1047) om sjuklön. Införandet har medfört att arbetsgivaren har ett utökat medfinansieringsansvar och därmed ett större rehabiliteringsansvar. Uppsatsens syfte är att studera om regeringens intentioner har fått önskad effekt på de arbetsgivare vi intervjuat.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera utformning och verkan av ekonomistyrningen på Universitetssjukhuset i Lund.Metod: I uppsatsen har vi använt oss av en abduktiv forskningsansats. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi genomfört en fallstudie av kvalitativ karaktär. Materialet i empirin har vi inhämtat från de åtta intervjuer vi har gjort på USiL med personal i olika hierarkiska nivåer. Intervjuerna har varit semistrukturerade. Sekundärkällorna vi har använt har mestadels varit böcker av kända forskare som t.ex.

Sedan outsourcing blev vanligare på den svenska marknaden har det även blivit vanligt att i förvaltning upphandla sin drift i konkurrens. I ett mycket tidigt skede uppmärksammandes en problematik med samarbetet mellan beställare och driftentreprenör som innebar att fakturahanteringen mellan parterna var omfattande och tidkrävande. För att bland annat minska administrationen upprättades en självriskmodell som många beställare idag tillämpar i kontrakten, vilken innebär att driftentreprenören ersätter felavhjälpande underhållsåtgärdskostnader upp till ett visst gränsbelopp. Syftet med fallstudien är att undersöka modellens uppbyggnad och tillämpning samtatt analysera vad beställare och entreprenör anser om självriskmodellen.Studien bygger främst på primär insamlad data genom ett antal intervjuer med främst en beställare, Locum samt en sekundär datainsamling i form av en enkätundersökning besvarad av verksamma entreprenörer inom branschen.För att bibehålla det offentliga fastighetsbeståndet och för att se till brukarens bästa måste en förståelse finnas mellan beställare och entreprenör. Den lösningen som idag finns för att upprätthålla kvalité och service i en funktionsupphandling är att använda självriskmodellen. För beställaren fungerar modellen som ett incitament att funktionskraven uppnås och för att minska fakturahanteringen.

Dagens samhälle befinner sig i ständig förändring, därmed är det viktigt för organisationer att även de förändras, det speciellt med tanke på kunskapsintensiva företag vars bransch befinner sig i ett utvecklingsstadium. För att en förändring ska bli lyckad är det viktigt att personalen känner sig delaktiga och har en förståelse för förändringen. Ekonomiska ansvarenheter kan ge olika resultat för olika företag, om det uppstår en konflikt mellan de valda ekonomiska ansvarsenheterna och företagets syfte är det relevant att förändra de ekonomiska ansvarsenheterna för att de ska vara optimala för företaget. Syftet med denna studie är beskriva och jämföra föreställningar hos chefer på operativ samt taktisk nivå i ett stort kunskapsintensivt företag, angående en förändring av de ekonomiska ansvarsenheterna från ett resultatansvar till ett Kostnadsansvar. Intervjuer har gjorts på chefsnivå för att fånga deras föreställningar kring hur förändringsprocessen genomförs samt hur informationsspridningen och kommunikationen fungerar.

Problem:Bland landstingsorganisationers viktigare ekonomistyrnings-modeller finns resursfördelningsmodeller och resursomvandlings-modeller. Vi ser möjliga samband mellan användandet av resursfördelnings- och resursomvandlingsmodeller samt landstingens budgetutfall. Det är därmed av intresse att undersöka hur resursfördelningsmodellerna och resursomvandlings-modellerna används i olika svenska landsting idag samt hur de påverkar ekonomin. Syfte:Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur olika svenska landsting fördelar och omvandlar sina resurser samt hur detta påverkar deras budgetutfall. Metod:I denna uppsats valde vi att använda oss av en enkät när vi samlade in information.