MĂ„let med detta examensarbete har varit att ta reda pĂ„ vilken inverkan hyttsten har som ersĂ€ttningsballast vid betongtillverkning. Genom siktning av materialprover för att sĂ€kerstĂ€lla kornstorleksfördelning, litteraturstudier samt intervjuer insamlades data om hyttsten. UtvĂ€rdering och analys av data frĂ„n siktning, hĂ„llfasthetsförsök samt sĂ€ttmĂ„tt utfördes av Martin Åström. AKR-analysen genomfördes av Envix Nord AB UmeĂ„. Resultaten frĂ„n AKR-testen (expansion) resulterade i följande slutsatser: ?Korttids- och lĂ„ngtidstester med hyttsten i betong visar att det inte förekommer nĂ„gon negativ expansion orsakad av AKR-reaktionen.?FrĂ„n analysen (ASTM 1260) Mf framkommer det att undersökt naturballast Ă€r mer expansiv Ă€n hyttsten.Provtryckning visade pĂ„ följande: ?HĂ„llfastheten Ă€r mycket god.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Syfte: syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur revisionsplikten anvÀnds vid skattekontroll. Vidare avser vi att uppskatta revisionspliktens vÀrde för skattekontrollen i smÄ aktiebolag. Slutligen Àmnar vi undersöka om revisionspliktens vÀrde för skattekontroll Àr ett starkt argument för att bibehÄlla revisionsplikten i smÄ aktiebolag i Sverige. Metod: undersökningen har prÀglats av en kvalitativ metod med ett abduktivt synsÀtt. För att beskriva hur Skatteverket anvÀnder revisionsplikten i kontrollarbetet samlades skriftligt material in, samt personer pÄ Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten intervjuades.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.

Bakgrund: IFRS 13 behandlar vÀrdering och upplysningskrav för vÀrdering till verkligt vÀrde som Àr en marknadsbaserad vÀrdering. Banksektorn Àr en verksamhet som fÄr tydliga konsekvenser med svÄrigheterna att vÀrdera sina finansiella tillgÄngar till verkligt vÀrde. En finansiell tillgÄng som bankerna har Àr utlÄning till allmÀnheten. Mindre banker fÄr fler förfrÄgningar om lÄn med hög risk och för att undvika en felbedömning av utlÄningen bör en riskbedömning göras. Om en bank gör denna riskbedömning felaktigt kan bankerna fÄ en förlust och förlora eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet Àr att granska skillnaderna mellan nÄgra mindre bankers vÀrdering till verkligt vÀrde av posten utlÄning till allmÀnheten.

Denna uppsats, som Àr skriven pÄ kandidatnivÄ vid företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet, behandlar anvÀndandet av konsulter. Det anvÀndande som uppsatsen Àr riktad mot Àr svenska företagsledningars anvÀndande av strategi- och organisationskonsulter. Uppsatsen försöker inte komma fram till om konsulter Àr bra eller dÄliga. IstÀllet försöker den hitta lösningar för företagsledningar sÄ att de kan förbÀttra sina anvÀndningssÀtt av konsulter och fÄ mer vÀrde av konsultservicen som köps in. Uppsatsen gÄr i kronologisk ordning igenom den process som företagsledningar gÄr igenom frÄn valet av konsult till utvÀrderingen.

Det finns ett behov av en kostnads- och nyttoanalys för att vÀrdera nyttor som uppstÄr med anvÀndarcentrerad utveckling. Genom en litteraturstudie har viktiga egenskaper hos en nyttovÀrderingsmodell, som kan anvÀndas vid vÀrdering av system som utvecklats med anvÀndarcentrerade metoder, identifierats. Modellen ska leda till lÀttolkade resultat, passa alla typer av verksamheter, visa koppling mellan förÀndring och nytta, hantera bÄde kvalitativa och kvantitativa nyttor, hantera tidsaspekter av nyttan och förverkliga den potentiella nyttan. I uppsatsen diskuteras dock frÀmst huruvida PENG- och 5-modellen uppfyller dessa egenskaper. PENG-modellen uppvisar vissa brister med avseenden pÄ ovanstÄende egenskaper, medan 5-modellen uppfyller alla krav och kan dÀrför rekommenderas vid nyttovÀrdering av anvÀndarcentrerad utveckling.

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

This essay aims to examine the meaning work at daily activity centers gives people with intellectual disabilities and the questions these people consider necessary to ask in quality surveys. This has been done by interviews with twelve respondents in various daily activitiy centers within a private care company in the Stockholm area. The theories that has been used to analyze the empirical data is SOC - sence of coherence, stigma and empowerment. The result shows that the meaning of daily activity is to create and maintain social contacts, feeling important and needed by others and an opportunity to feel ?normal? and like everybody else.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Den tilltagande internationella globaliseringen gör att företag stÀndigt möter ökande konkurrens. PÄ grund av den ökade globala konkurrensen kan företag inte lÀngre bara sÀtta försÀljningspriser som tÀcker deras kostnader för produkten, utan i dagens lÀge mÄste de Àven se till vad de tÀnkta kunderna faktiskt Àr villiga att betala. Det finns olika metoder för att prissÀtta produkter, traditionell sjÀlvkostnadskalkylering och det nya synsÀttet target costing. Det finns författare som anser att traditionell sjÀlvkostnadskalkylering tillhör förfluten tid i och med den globala konkurrensen. MÄnga författare menar att det istÀllet Àr target costing som i dagens lÀge bör tillÀmpas, och dÄ framförallt av masstillverkande företag.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.