Fetma ökar alltmer över hela världen och i dess fotspår följer sjukdomar som diabetes, hypertoni, artros och sömnapné. Den vanligaste orsaken till fetma, är att vi lever ett mer stillasittande liv än tidigare och att vår kost blir alltmer energirik. När det gäller barn och ungdomar ses ännu större sjukdomsrisker, om man redan som ung är överviktig. Lek som innefattar någon form av fysisk aktivitet tenderar att minska bland barn i alla åldersgrupper. Fetma är en sjukdom medan övervikt inte är det, men vid övervikt är risken större att utveckla fetma.

Hypertoni är idag en folksjukdom som berör många patienter i vården. Det är därför viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om de olika behandlings-metoderna. Syftet var att studera vilka livsstilsförändringar som kan påverka hypertoni och att belysa sjuksköterskans roll vid de icke-farmakologiska metoderna. Fokus inriktades mot primärvården hos patienter som var över 18 år. Litteraturstudien är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet kategoriserades i kost, övervikt, viktminskning, fysisk aktivitet, andning, stress, rökning och alkohol.

BAKGRUND: Autism ingår i begreppet autismspektrumstörning och kan innebära mentala, sensoriska och sociala nedsättningar. Det kan även innebära ett begränsat ätbeteende, enformigt kostintag samt gastrointestinala problem. Att tillämpa elimineringskost och utesluta gluten samt mjölk kan ge symptomlindring. Dock är studier inte entydiga om behandlingen ger effekt. Vid elimineringskost kan närings- och energibrist uppstå.SYFTE: Syftet med studien var att undersöka föräldrarnas upplevelser av en gluten- och mjölkfri diet som behandlingsform för barn med autism.METOD: Kvalitativa intervjuer baserade på en semistrukturerad frågeguide har genomförts.

Idrottare som är aktiva på elitnivå är unika ur ett näringsfysiologiskt perspektiv på grund avden mycket omfattande träningen. Om en idrottare har ett för lågt energiintag i samband medhård träning försämras prestationen samtidigt som risken att drabbas av skador och/ellerinfektioner ökar. Även elever på idrottsgymnasium kan räknas som elitidrottare, då de i regelär aktiva på en mycket hög nivå. Studier visar att många av dessa ungdomar har för dåligkunskap om kost och därigenom har ett alltför lågt närings- och energiintag.Syftet med studien var att undersöka hur stor kunskap en grupp elitidrottande tonåringar somstuderar på riksidrottsgymnasium har om kostens betydelse för idrottslig prestation, samt omde tidigare fått någon utbildning inom området.En enkätundersökning genomfördes på två riksidrottsgymnasier i Västergötland, där totalt 83elever deltog. Av respondenterna var 58 tjejer och 25 killar, där 28 stycken spelade fotboll och55 stycken spelade volleyboll.Resultatet visar att eleverna generellt sett har relativt stor kunskap om kost och dessbetydelse för prestationen, men endast en femtedel lyckades få mer än 65 % rätt på enkätenskunskapsfrågor.

Bakgrund Den vuxna befolkningen tillbringar en stor del av sin vakna tid på arbetet och situationen där har en ansenlig inverkan på energiintag och energiförbrukning. Bra kosthållning är viktigt för de anställdas hälsa och säkerhet och kan leda till minskad sjukfrånvaro och färre olyckor.Syfte Att utforma kostråd och måltidsförslag gällande maten på arbetet till anställda inom väg- och anläggningsarbete vid Svevia. Råden och förslagen skulle baseras på de anställdas intresse respektive kunskap kring kost, samt anpassas till hur måltiderna och måltidsförhållanden på arbetsplatsen såg ut.Metod En enkätstudie med 200 slumpmässigt utvalda arbetare genomfördes för att få en bild av de anställdas kostkunskaper och måltidsförhållanden på arbetet. Vid utarbetandet av kostråden och kostinformationen samlades fakta in från böcker och Internet. Framtagna måltidförslag näringsberäknades, provlagades och bedömdes utifrån smak, konsistens, utseende, tillagningsförfarande, kvalitet efter frysning och återuppvärmning samt portionsstorlek.

I dagens samhälle finns det en uppsjö av olika trenddieter som förespråkas i medier. En av de senaste årens mest uppmärksammade kosthållning är glykemisk index. I en värld där medier har stor makt att förmedla olika beskrivningar av verkligheten blir det därför intressant att undersöka vad medierna egentligen kommunicerar genom sin framställning av GI. Syftet med uppsatsen är att analysera hur GI framställs i svensk morgon- respektive kvällstidning och vilka föreställningar och normer om kost som denna föreställning kommunicerar. Studien består av en kvalitativ medietextanalys av redaktionella artiklar tagna ur kvällstidningen Aftonbladet och morgontidningen Dagens Nyheter mellan 1997-03-01 och 2006-12-31.

Vi har undersökt hur elevers frukost-, lunch-, sömnvanor påverkar inlärningen i skolan. Undersökningen är gjord bland barn i åldern åtta till nio år. Resultatet av studien visar att både kost och sömnvanor påverkar elevers inlärning. En bra frukost, lunch och tillräckligt med sömn gör att eleverna orkar hänga med i skolan vilket främjar inlärningen. Vår studie visar att de elever som slarvat med frukost och lunch samt sovit lite tappar lättare fokus på skolarbetet, kan inte sitta still och lyssna på lärarens instruktioner..

Bakgrund Den vuxna befolkningen tillbringar en stor del av sin vakna tid på arbetet och situationen där har en ansenlig inverkan på energiintag och energiförbrukning. Bra kosthållning är viktigt för de anställdas hälsa och säkerhet och kan leda till minskad sjukfrånvaro och färre olyckor.Syfte Att utforma kostråd och måltidsförslag gällande maten på arbetet till anställda inom väg- och anläggningsarbete vid Svevia. Råden och förslagen skulle baseras på de anställdas intresse respektive kunskap kring kost, samt anpassas till hur måltiderna och måltidsförhållanden på arbetsplatsen såg ut.Metod En enkätstudie med 200 slumpmässigt utvalda arbetare genomfördes för att få en bild av de anställdas kostkunskaper och måltidsförhållanden på arbetet. Vid utarbetandet av kostråden och kostinformationen samlades fakta in från böcker och Internet. Framtagna måltidförslag näringsberäknades, provlagades och bedömdes utifrån smak, konsistens, utseende, tillagningsförfarande, kvalitet efter frysning och återuppvärmning samt portionsstorlek.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte äratt undersöka idrottslärare och skolsköterskors uppfattningarom förekomsten av ortorexi på högstadie-och gymnasieskolor. Med detta som utgångspunkt var mina frågeställningar: Anser idrottslärare och skolsköterskor att det finns ett problem med ortorexi i skolan? Anser idrottslärare/skolsköterskor att media påverkar elevernas kroppsbild? Har skolpersonalen tid och möjlighet att upptäcka ett eventuellt problem?Skiljersig idrottslärarnas och skolsköterskorna uppfattning åt?MetodHalvstrukturerade intervjuer ligger som grund för denna kvalitativa studie. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. En e-postförfrågan skickades ut till tjugofem idrottslärare och skolsköterskor i Östergötland.

Bakgrund: Hypertoni eller högt blodtryck är vår tids vanligaste folksjukdom då runt 1,8 miljoner svenskar har diagnos förhöjt blodtryck. Att många människor har liten kunskap om hur ett förhöjt blodtryck påverkas av kost, fysisk aktivitet, stress mm och hur detta ökar risken för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar är genomgående i den forskning som finns idag. Samtidigt finns det lite forskning generellt och i synnerhet rörande kvinnor som belyser hur det är att lära sig leva och få ett bra liv trots sin sjukdom hypertoni.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av att få diagnosen högt blodtryck.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med intervjuguide. Texterna analyserades enligt manifest innehållsanalys.Resultat: Av resultatet framkom att beskedet mottogs av kvinnorna med känslor som lättnad, rädsla och oro. Oron och rädslan handlade om vad som kunde ha drabbat kvinnorna innan och efter upptäckten av hypertonin i form av insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barns matvanor, hur de anser att de mår och vad de har för kunskap om goda matvanor. Som metod har vi använt oss utav en enkätundersökning. Vi genomförde den i fem klasser i skolår 4 och 5, på två skolor i Skåne och deltagarantalet var 89 elever. Resultaten visar att de flesta av eleverna äter frukost, skollunch och middag. Det visade sig finnas en skillnad mellan pojkars och flickors ätande.

En ohälsosam vana eller livsstil kan innebära stora samhällsekonomiska påfrestningar och ett stort personligt lidande. Isjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att främja hälsa och minska lidande. Syftet med den här systematiska litteraturöversikten var att beskriva motiverande samtal som omvårdnadsintervention vid livsstilsförändringar. Genom sökning i databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo återfanns de analyserade studierna. Studierna analyserades utifrån en metod utvecklad för att ta fram litteraturöversikter.

Uppsatsen hade som syfte att beskriva hur elevers hälsomedvetenhet ser ut för de elever som går en hälsoprofileringsinriktning. I studien har vi använt oss av intervjuer, en kvalitativ metod. För att uppnå vårt syfte, har vi vänt oss till ett antal individer för att få svar på våra frågor. Resultaten av studien visar att medvetenheten varierar mellan eleverna, mycket beroende på deras förkunskaper och intressen. Det vi kom fram till i vår undersökning var att de flesta elevernas hälsomedvetenhet handlade om kost och motion.

Då vi har ett stort intresse för fysisk aktivitet på recept (FaR) fick vi en möjlighet att genomföra en intervention i form av viktminskningskurs för en grupp långtidssjukskrivna FaR-patienter. Syftet med arbetet var att planera, genomföra och utvärdera en viktminskningskurs för FaR-patienter. Vi valde att i en enkät utvärdera kortsiktiga mål såsom förändrad motivation, attityder, self-efficacy och vanor beträffande kost och motion hos deltagarna samt genom fysiska mätningar utvärdera långsiktiga mål som mindre midjemått och lägre BMI. Distriktsläkaren Ingrid Bertilsson vid Samverkansteamet i Västra Frölunda valde ut tio lämpliga deltagare, det vill säga motiverade personer som skulle kunna fungera i grupp, varav sex av dessa tio formade gruppen.För att få information om gruppdeltagarna och deras matvanor genomfördes personliga samtal i kombination med en kostintervju (24-h-recall). Ytterligare information som bland annat deltagarnas ålder, ursprung, ekonomi, livsstil och familjeförhållanden erhölls från läkaren och Samverkansteamet.

I dagens samhälle finns en stor marknad för proteintillskott. Kosttillskottsföretagen gör stora pengar för att atleter tror sig dra nytta av tillskotten och pulvren. Är proteintillskott i form av vassle, kasein, soja och kreatin att föredra eller är det vanlig kost som är bäst för att bygga muskler i samband med träning? Syftet med denna ämnesfördjupning är att fokusera på proteiner som näringsämne samt som ett tillskott får både erfarna och icke-erfarna styrkeidrottare samt en jämförelse mellan olika typer av proteintillskott. Ämnesfördjupningen försöker också att svara på vilket tillskott som är att föredra? När och hur mycket som skall intas för bästa effekt? Samt om en ökad proteinkonsumtion kan få konsekvenser för konsumenten? .