Bakgrund: Konflikterna mellan ägarnas och företagsledningens intressen har varit ett aktuellt ämne länge och vi befinner oss nu i en ny fas som kännetecknas av en tydlig betoning på att företaget i första hand måste drivas i ägarnas intresse. En effekt av detta är att utformningen av bonusprogram till högsta ledningen i företagen har fått stort utrymme i media och ifrågasatts under en längre tid men dock blivit mer påtaglig i början av 2009. Kritiska röster har höjts om utformningen av bonusprogrammen och vilka prestationer det egentligen är som belönas.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur bonusprogrammen för verkställande direktörer i företag noterade på Stockholmsbörsen är utformade. Vi kommer även analysera om dessa program har skapat värde för aktieägarna i form av utdelning och aktievärde. Utifrån detta kommer vi lyfta fram de kriterier vi anser är viktigast för att skapa värde vid utformandet av bonusprogram för VD.Genomförande: För att uppfylla studiens syfte genomfördes undersökningen som en kvantitativ studie med hjälp av sekundärdata.

Substansvärde - ett bolags tillgångar minus skulder, används ofta vid värdering av fastighetsbolag för att avgöra om de är över- eller undervärderade. Fastighetsbolag kan antingen handlas till en substansrabatt eller en substanspremie, vilket visar förhållandet mellan bolagets börsvärde och substansvärde. Storleken på dessa tenderar att variera både över tid och mellan bolag, vilket länge har fångat intresset från både akademiker och investerare. Denna studie syftar att förklara denna variation genom att undersöka två alternativa förklaringar. Den ena baseras på rationella förklaringsvariabler och den andra på icke-rationella förklaringsvariabler.

I Sverige har vi lagstadgad rätt att påverka vår arbetsmiljö, det kan t.ex. innefbära höj och sänkbara skrivbord och ergonomiskt riktiga kontorsstolar. Inom de flesta yrken anses detta som en självklarhet och grundtanken är att genom anpassade arbetsplatser minska förslitningsskador och i längden även höga kostnader för sjukskrivningar samt bidra till mer välmående personal. Inom vissa yrken är detta inte lika självklart utan där verkar man istället räkna de kortsiktiga kostnaderna snarare än det långsiktiga välbefinnandet hos sina anställda. I samma land där vissa av oss sitter och ?rattar? in rätt höjd på våra kontorsstolar sitter en annan yrkeskår snett i sina bilar, vandrar runt med skavande arbetsredskap och sliter ut sina kroppar i förtid.

Syftet med denna uppsats är att beskriva interaktionsprocessen mellan företagen Svensk Fastighetsförmedling och Nordea. Detta har undersökts i en observationsstudie av interaktionen mellan fastighetsmäklare och bank i samband med en bostadsförsäljning mellan två privatpersoner. Som analysverktyg används en bearbetning av IMP Groups interaktionsmodell bestående av kortsiktiga flöden och långsiktiga anpassningar som utbyts mellan aktörer. Interaktionsmodellen baseras på nätverkteorins grundtanke om att aktörer utbyter resurser i aktiviteter. Syftet med relationen mellan mäklare och bank tycks vara att få del av varandras kunder.

Investerare har olika preferenser gällande utdelningspolitik. För att de ska kunna förutspå vilka företag som bäst överensstämmer med deras preferenser är det intressant att undersöka om det finns några utmärkande faktorer hos företag som använder sig av utdelningar jämfört med de företag som inte använder sig av utdelningar. För denna undersökning har svenska börsnoterade företag från Small-, Mid- och Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm undersökts för faktorerna; ålder, storlek, soliditet, Return on Assets samt bransch. Resultatet visade att äldre, större och mer lönsamma företag med hög ROA med större sannolikhet betalar utdelningar. Soliditeten visade sig vara lägre för företag som använder sig av utdelningar, dock kunde ingen signifikant skillnad urskiljas för denna variabel.

Sapa Heat Transfer AB (SHT AB) är en av tre delar inom koncernen Sapa Group, som ägs av det norska företaget Orkla ASA. SHT AB har produktion både i Sverige (Finspång) och i Kina (Shanghai). Företaget är en världsledande leverantör och utvecklare av aluminiumband som används i olika typer av värmeväxlare, främst inom bilindustrin.I flera steg av produktionen, som innefattar omsmältning, varm- och kallvalsning samt skärning, uppkommer ett skrotfall av aluminium. Detta skrot tas omhand och återanvänds som råvara i företagets omsmältverk. SHT AB har idag inget automatiserat IT-stöd för att prognostisera skrotavfallet, dessa beräkningar görs istället med hjälp av Excel.

Generellt underprissätts aktier vid börsintroduktioner och stiger i värde under första handelsdagen. Aktier underprissätts olika mycket vilket enligt forskning beror på osäkerheten kring det utfärdande bolaget, det vill säga hur riskfylld aktien förväntas bli. Riskfyllda bolag tenderar alltså att underprissätta sina aktier mer för att finna investerare. Olika branscher har olika riskprofiler och företag inom samma bransch tenderar att ha liknande riskkaraktäristika. Med detta som utgångspunkt undersöks hur underprissättning vid börsintroduktioner skiljer sig mellan branscher på OMX Stockholm och Aktietorget, samt hur branschrisk påverkar graden av underprissättning.

The purpose of this essay is to examine the Swedish people?s level of knowledge about crowdfunding and their incentives and deterrents to crowdfunding investments. Early on crowdfunding was divided into two objectives: reward based and equity based crowdfunding. The division of objectives is logical due to the differencing conditions of the motivation for investors to invest. Supported by theories in crowdfunding incentives, commitment-trust, the prospect theory, and the diffusion of innovations, we aim to establish a comprehensive line of reasoning to support our model of motivation in the conclusive chapter.The results of this essay were achieved by a combined method.

Att bedöma och betygssätta företags kreditvärdighet är en stor och vinstbringande marknad. Ett företags kreditbetyg har visat sig ha stort inflytande när t ex lånevillkor behandlas. Detta ställer höga krav på kreditvärderingsföretagens förmåga att leverera korrekta analyser. Såväl långivare som investerare reagerar på ett ändrat kreditbetyg, vilket ger direkta effekter på det företag som betygssätts. Kreditvärderingsföretagen har kritiserats bland annat för att inte svara tillräckligt snabbt på ny information.

Samtida diskursiva skeenden som en ekonomisering av det kulturella fältet och en estetisering av det ekonomiska fältet kan förklara att nya samarbetsformer mellan kultur och näringsliv möjliggjorts. Samarbetena har dock ännu inte konceptualiserats. Genom att vända blicken bort från sponsringsbegreppet och istället förstå samarbetenas dynamik skapad i samarbetet per se, möjliggörs ett perspektiv, där förståelsen samarbetenas dynamik tillåts införliva social interaktion och utveckling av attityder, värderingar, trosföreställningar och målsättningar. Utbytesrelationen kan då förknippas med andra former av utbyten än ekonomiska transaktioner, däribland kunskapsutbyte och lärande.Denna studie som syftar till att förstå samarbeten mellan kultur och näringsliv har utvecklats runt två empiriska undersökningar av samarbeten som uppfattades gå bortom sponsringsbegreppet. Fallstudierna utgjordes av samarbetet mellan S-Lab, en forskningsgrupp inom Telia och realtidskonstnärerna i Splintermind samt projektet ?Hör upp Stockholmare!?, i vilket konst- och designhögskolan Konstfack samarbetade med Gallerian, ett köpcentrum i centrala Stockholm.Tillsammans med tidigare teori och utvidgad förståelse, har tolkningen av de studerade fallen inneburit en studie i syfte att förstå samarbetenas dynamik.

Syftet med följande arbete är att kunna förstå och klargöra hur den specialpedagogiska verksamheten i den undersökta kommunen är organiserad - hitta den röda tråden - för att få svar på vad man (politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer) vill få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser, vilket även rimligen bör avspeglas vice versa. Arbetet är en fallstudie med en fenomenografisk forskningsansats som omfattar en legitimeringsstege avseende specialpedagogisk verksamhet på en kommunal arena. Undersökningen utfördes i två faser där först specialpedagogiska arbetsuppgifter kategoriserades till en matris i vilken studiens ingående specialpedagoger fick uppskatta och fylla i fördelningen av sina arbetsuppgifter och vidare intervjuades sedan politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer utifrån problemställningen: Vad vill man få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser? Studien har sin teoretiska grund i ramfaktorteorin som visar vad som inte är möjligt och i KASAM-teorin som visar vad som är nödvändigt betraktade utifrån Foucaults maktperspektiv som utgår från den av makten drabbade, och i litteraturgenomgången behandlas stöd- och/eller spetspedagogik, lång- och/eller kortsiktiga perspektiv, implementeringsdjup samt specialpedagogens yrkesroll. Sammanfattningsvis pekade studiens resultat på att rektor var den som avgjorde hur den specialpedagogiska verksamheten organiserades lokalt sett och vidare på att det fanns potential att i högre grad utnyttja specialpedagogisk kompetens, i synnerhet på organisationsnivå.

Vårt första syfte var att beskriva hur likviditetsgaranterna arbetar. Sammanfattningsvis kan man säga att de två undersökta likviditetsgaranterna, Remium och Öhman, arbetar på ett liknande sätt. Båda företagen använder liknande urvalskriterier när de väljer vilka bolag de sluter avtal med. Remium med 40 bolag har mer av en portföljstrategi än Öhman, som är likviditetsgarant åt elva bolag och därför lägger större vikt på de enskilda bolagens prestationer. För att undersöka hur likviditetsgaranterna fungerar har vi jämfört aktier som har likviditetsgarant med aktier utan likviditetsgarant.

Vietnam genomgick i slutit på 1980-talet en ekonomisk reform som kallades Doi Moi. Ett steg i denna reform var att utländska direktinvesteringar (FDI) tilläts komma in i landet, något som tidigare ej var möjligt. FDI inflödet har haft en viktig roll gällande den ekonomiska tillväxten i Vietnam och har fungerat som en byggsten under landets övergång från en planekonomi. Det finns olika faktorer som påverkar investerares beslut att investera utomlands. För att påverka dessa beslut och därmed försöka öka inflödet av FDI har Vietnam utformat och reformerat flertalet investeringspolicys.

I denna uppsats beskrivs och implementeras tre alternativa metoder för att skatta kovariansen mellan finansiella tillgångar. De utvärderas sinsemellan och jämförs med stickprovskovariansen. Utvärderingsmodellen innebär simulering av en aktiv portföljförvaltare i en verklighetstrogen miljö. Då kovariansen mellan finansiella tillgångar beräknas med stickprovsskattning blir skattningsfelet stort. Detta fel, eller brus, försämrar portföljförvaltares resultat och alternativa metoder eftersöks.

Fastigheter liknar mer och mer en handelsvara. En transparent marknad är därför ett måste för att skapa en effektiv marknad och för att locka internationella såväl som nationella investerare.Den svenska fastighetsmarknaden har länge kännetecknats för sin transparens, men den senaste tiden har utvecklingen gått i motsatt riktning. För att bibehålla transparensen behöver aktörer på fastighetsmarknaden tillräckligt med underlag för att fatta korrekta investeringsbeslut. Prognoser baserade på kvantitativ historisk data är ett verktyg som inte används i stor utsträckning idag, men som kan föra utvecklingen av investeringsunderlag framåt.Denna rapport beskriver en prognosmodell vilken kan användas för att prognostisera framtida potentiell värdeutveckling för kontorsfastigheter. Prognosmodellerna baseras på flertalet multipla regressioner över paneldata.