Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur kommunikatörer upplever att internkommunikationen pÄ aktivitetsbaserade arbetsplatser fungerar. Fokus för den hÀr studien var att belysa kommunikatörens roll och syn pÄ kommunikation pÄ aktivitetsbaserade arbetsplatser.Teori: Studien utgÄr frÄn en meningsskapande syn pÄ kommunikation och ett tolkande perspektiv pÄ organisationer nÀr det gÀller den muntliga kommunikationen. NÀr det gÀller digital kommunikation har utgÄngspunkten varit Bayms teorier om synkron och asynkron kommunikation. Vid tolkning av möbler och inredning som kommunikation har utgÄngspunkten i huvudsak varit teori om instrumentell, estetisk och symbolisk design.Metod: Studien bygger pÄ Ätta kvalitativa telefonintervjuer. Respondenterna var kommunikatörer pÄ sju aktivitetsbaserade arbetsplatser och en pÄ cellkontor.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

The purpose of this study is to highlight the existence ofpersonalization within Swedish political parties along withhow the parties work with this phenomena in order to achievemore voters.The method used is personal interviews with politiciansfrom four different government parties. As a complement, interviews with a political expert was also made. All parties use personalization in different ways as a strategy tocreate dialogues and relationships with both media and voters. We distinguished two sorts of personalization: individualization and privatization, and discovered that not all parties use both..

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Intern kommunikation Àr ett av verktygen för att förmedla strategier inom organisationer och företag. Att finna ett gemensamt sprÄk inom organisationen kan underlÀtta förstÄelsen för företagets visioner och mÄl. VÄrt syfte med undersökningen Àr att öka kunskap och förstÄelse samt skapa insikt kring ledningsarbete med intern kommunikation sÀrskilt i samband med en expansiv fas. VÄrt mÄl Àr att finna beskrivningar för hur ett företag i en expansiv fas kan arbeta med intern kommunikation. Vi har utfört en fallstudie av ett företag inom vÄrd- och omsorgssektorn.

Syftet med studien Àr att undersöka om indikatorer pÄ stress finns och vad som orsakar stress samt att ta reda pÄ hur skolan arbetar för att förebygga detta bland eleverna i Äk 7-9. Undersökningen pÄ en skola i LuleÄ kommun bestod av enkÀter som delades ut till 106 elever i Ärskurs 7 till 9 och av fem intervjuer som genomfördes med personal pÄ skolan. Resultatet visar att mÄnga elever upplever stressymtom, sÄsom huvudvÀrk, tidsbrist och oförmÄga att pÄverka sin situation. En stor skillnad mellan tjejer och killar pÄvisas i resultatet av enkÀten och intervjuerna, tjejer stressar mycket mer Àn killar. Trots att mÄnga lÀrare upplever stress bland eleverna finns inget strukturerat arbetssÀtt för att motverka stressen.

Szabo, Victoria och Christiansson, Linus (2014). Förskolebarns fria lek och kommunikation ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: LÀrarutbildningen Det hÀr arbetet syftar till att fÄ en ökad förstÄelse kring förskolebarns lek och kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. DÀrutöver Àr avsikten att bidra till en ökad inblick om hur samhÀllet och genus formar barn redan i tidig Älder. I studien deltog 15 barn pÄ en mÄngkulturell och kommunalt driven förskola, dÀr skriftlig observation anvÀndes som metod. I studiens resultat framkommer det att barn formas av samhÀllets förvÀntningar och normer men Àven att barn prövar och utmanar dessa för att hitta sin plats pÄ förskolan. Vidare visar resultatet att maktpositioner bÄde skapas och utmanas i leken och Àven kommunikationen bland pojkar och flickor, det var ingen roll eller position som enbart tillhörde ett kön..

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

SammanfattningDenna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans Àmnen svenska och engelska. Kommunikation Àr en central del i alla mÀnniskors liv. Det muntliga Àr utgÄngspunkten i lÀrandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer Àn skriftlig kommunikation i samhÀllet. Skolan Àr en plats dÀr mÀnniskor med olika bakgrund trÀffas och Àr dÀrför en utmÀrkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krÀvs för att respekt och förstÄelse för andra mÀnniskor ska uppstÄ.Det muntliga likstÀlls med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i Àmnena svenska och engelska pÄ gymnasiet.

Incitamentsprogram anvÀnds av mÄnga företag som ett sÀtt för Àgarna att kontrollera ledningen men Àven för företag i stort ska kunna attrahera kompetent personal. Ett incitamentsprogram kan bestÄ av en kortsiktig rörlig lönedel och en lÄngsiktig rörlig lönedel och tilldelningen kan ske i kontanta medel och/eller olika aktierelaterade instrument. I Sverige Àr incitamentsprogram en relativt ny företeelse jÀmfört med exempelvis USA. Syftet med denna uppsats Àr att söka efter likriktningar gÀllande incitamentsprogram mellan företag noterade pÄ stockholmsbörsens A-lista och att undersöka vad som pÄverkar utformandet av incitamentsprogrammen, detta genom att undersöka företags finansiella rapporter. För att öka förstÄelsen för eventuella likriktningar och skillnader har tre intervjuer genomförts med personer pÄ tre av de 28 undersökta företagen.

Purpose: Corporate communication strategies have a central role in disseminating and creating meaning to the organizations? visions, strategies and goals. But many employees do not know the organization?s overall strategies and goals, nor how well the organization achieves these. The aim of this study was to investigate and describe perceptions about internal communication, primarily focusing on communication about strategies and goals.

This paper compares and discusses teachersÂŽ nonverbal communication in the classroom. The purpose of the study is to find out what the teachersÂŽ nonverbal communication looks like in the classroom and with that information increase teachersÂŽ awareness of nonverbal communi-cation and its impact on the teaching. Ten teachers at the upper secondary school have been observed for twenty minutes when having a lecture. The result shows that the most common nonverbal expressions are hand and arm gestures used to enhance what is said by the teacher. The result also shows that the nonverbal communication is similar with all observed teachers.

 AbstractSyftet med följande arbete Ă€r att undersöka vad AKK Ă€r och hur det anvĂ€nds av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 Ă„r. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjĂ€lp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid anvĂ€ndandet av AKK. Vi ville Ă€ven se vilken AKK och vilka hjĂ€lpmedel som anvĂ€nds i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vĂ„ra undersökningar pĂ„ att AKK anvĂ€nds pĂ„ ett medvetet sĂ€tt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder Ă€r det AKK-sĂ€tt som alla intervjupersoner anvĂ€nder och datorn Ă€r det mest anvĂ€nda hjĂ€lpmedlet. Den specialpedagogiska rollen nĂ€r det gĂ€ller AKK bestĂ„r av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och sprĂ„k, handledning av andra pedagoger samt att hĂ„lla sig uppdaterad om vad som finns och vilka nyheter inom omrĂ„det som kommer. Ämnesord: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll.