Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att belysa frÄgan om hur mÄnga anvÀndare det behövdes för att uppnÄ en viss mÀttnad i en anvÀndbarhetsutvÀrdering för en specifik flash-applikation kallad My Garden. De aspekter som lÄg till grund för denna uppsats var brytpunkten i ökningen av unika fynd i korrelation med höga procentsatser. Med hjÀlp av den formativa utvÀrderingen och analysen av denna gick det sedan att ta reda pÄ vilka problem (sÄ kallade fynd) som upplevdes av anvÀndarna i grÀnssnittet. Resultatet av analysen resulterade i 95 unika fynd i tio anvÀndbarhetsutvÀrderingar. Resultatet visade följaktligen att för denna sorts utvÀrdering behövdes sju anvÀndare för att uppnÄ 93 % av alla unika fynd som hittades och dÀrmed uppnÄ en slags mÀttnad i avklingandet av hittade unika fynd..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsÀtta musicera Är efter Är. Fokus ligger vid blÄsorkestern och blÄsinstrumentalister, de Àldre instrumentalisterna i orkestern. Studien Àr avgrÀnsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, frÀmst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hÄlla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer vÀxt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger pÄ faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka KÀllner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

Bakgrund: I vÄrdandet av personer med svÄrlÀkta sÄr finns det en risk att fokus hamnar pÄ sÄret i sig, istÀllet för den enskilde individen. En avgörande faktor för framgÄngsrik sÄrlÀkning Àr att vÄrdaren intar ett helhetsperspektiv av personen. Tidigare forskning visar att livskvaliteten hos personer med bensÄr pÄverkas negativt av olika faktorer sÄsom smÀrta, nedsatt rörlighet och sömnstörningar. Sjuksköterskan bör bedöma och se till de faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos varje enskild person, samt agera för att sÄret skall lÀka och lindra symtom. Syfte: Att belysa den personliga upplevelsen av att leva med svÄrlÀkta bensÄr ur ett livskvalitetsperspektiv.

Sammanfattning Titel: LÄgkonjunktur ? En studie i vilka skillnader som finns för variationen i antal anstÀllda inom IT- respektive industribranschen Författare: Emilio Nilsson, Oscar Kacprzak Handledare: Emil Numminen Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera för hur företagets ekonomiska data för den relativt unga IT-sektorn förklarar antal anstÀllda gentemot hur företagets ekonomiska data förklarar nyckeltalet för en Àldre mer erfaren bransch som industrisektorn. Metod: Vi har samlat ihop kvartalsrapporter frÄn 1999 Ärs första kvartal till 2009 Ärs första kvartal för totalt 10 stycken företag som vi bedömt lÀmpliga för studien, 5 företag frÄn IT-branschen samt 5 företag frÄn industribranschen. Vi har dÀrefter fört regressionsanalyser med antal anstÀllda som Y-variabel och totala intÀkter, aktienivÄ, rörelsekostnader samt rörelseresultat som X-variabler för att finna korrelationen dÀremellan. Slutsats: De framkomna resultaten frÄn regressionsanalyserna pekar pÄ att det finns skillnader branscherna emellan.

SAMMANFATTNING: Reklam till mobiltelefonen har sedan ett par Är tillbaka varit tekniskt möjligt att genomföra men det Àr Ànnu tveksamt om denna kanal för reklam kommer att accepteras av marknaden och bli ett naturligt redskap för kommunikation i framtiden. Företagen och tekniken sÀger ja till den hÀr utvecklingen men frÄgan och problemet Àr om konsumenten Àr redo. Utredningens syfte Àr att sammanstÀlla vÀgledande direktiv för sÀndaren av mobilreklam att följa vid kommunikation genom mobiltelefonen som kanal. Dessa ska utformas sÄ att Àven mottagarens intressen ska gynnas.Intervjuer med konsumenter har utförts med syfte att ta reda pÄ deras attityder till denna kanal och hur deras intressen uppfylls. Empirin bestÄr Àven av en intervju med en marknadschef pÄ ett företag som har mobil marknadsföring som en del av sitt tjÀnsteutbud samt en medieanalytiker frÄn SvD.

Bakgrund: Bonussystem Àr nÄgot som började vÀxa fram under 1980-talet och Àr ett inte sÀllan förekommande debattÀmne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp Àmnet, dÀr man har ifrÄgasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersÀttningar trots den svÄra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de vÀljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig pÄ olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken pÄ företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tÀnkas pÄverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ undersökning av sekundÀrdata som har inhÀmtats frÄn de utvalda företagens Ärsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, dÀr de valda teorierna appliceras pÄ de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersÀttning Àr ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.

Syftet med arbetet Àr att undersöka olika aktörers syn pÄ hur kvalitet uppnÄs i tolkningen av lagar och upphandlingsregler. Kvalitet belyses genom att se pÄ verksamheten genom nÄgra teoretiska begrepp - brukare, empowerment, implementering, lagstiftning, upphandling och New Public Management. MÄlet med studien Àr att visa pÄ de kvalitativa effekterna av Falkenbergs kommuns val att anvÀnda alternativa driftsformer inom personlig assistans, handikapp- och Àldreomsorg. Att valet föll pÄ Falkenbergs kommun, beror pÄ att de valt att lÀgga ut all handikappomsorg, all personlig assistans och 43 % av Àldreomsorgen pÄ externa utförare. Det tillvÀgagÄngsÀtt som anvÀnts har sin grund i kvalitativ forskningsansats, vilken bestÄr av semistrukturerade intervjuer och studier av offentliga dokument.

Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

The aim of this study was to examine how heads of unit in charge of personal assistance (PA)for the disabled experience and handle ethical dilemmas and situations within theirworkgroups when The Work Environment Act and The Swedish Act Concerning Support andService for Persons with Certain Functional Impairments collide with each other. The methodof the study was to use semi-structured interviews based around three main topics; the head ofunits opinions about the value and purpose of The Work Environment Act in theadministering and implementation of personal assistance services, the problem solvingprocess and the head of units own individual experiences of ethical dilemmas or workenvironment-related conflicts or situations within their workgroups. Four heads of unit wereinterviewed for this study. The results of this study showed that the interviewed heads of unitexperienced a lack of clear and factual information about how they were meant to solvedilemmas emerging from the two laws conflicting with each other regarding the rights of thecare recipient to layout their personal assistance to their liking, versus the rights of thepersonal assistant to have acceptable working conditions. The heads of unit could not rely onlegislation and/or other specific directive documents when work environment-relatedproblems arose.

Modern teknik som intelligenta personliga assistenter (IPA) som finns i smartphones kan förenkla mÀnniskors vardagliga liv. De kan hjÀlpa personer med funktionshinder och mÀnniskor som lever stressfulla liv. Genom tal, kan IPA:er enkelt hjÀlpa personer som ofta har hÀnderna fulla att hitta vÀgbeskrivningar, information eller skicka meddelanden över hela vÀrlden. För att locka mÀnniskor till att förlita sig pÄ IPA:er i det dagliga livet rÀcker det inte att den Àr intelligent och tilltalande, den mÄste ocksÄ vara tillförlitlig.Det finns mÄnga faktorer som Àr involverade i att bygga ett trovÀrdigt system. Denna uppsats fokuserar pÄ att ta reda pÄ vilka egenskaper som gör en IPA:s röst trovÀrdig och vilken typ av röster designers bör göra tillgÀngliga för sina anvÀndare.

Denna rapport beskriver ett examensarbete som utförts vid Smurfit Kappa Kraftliner PiteÄ vÄren 2012. Företaget Àr ett pappersbruk som tillverkar kraftliner vilket anvÀnds som det yttre lagret i wellpapp. DÄ wellpapp Àr en produkt som anvÀnds till förpackningar stÀlls krav pÄ att Smurfit Kappas produkt kraftliner dels ska vara hÄllfast men ocksÄ slÀt och fin för de fall dÄ wellpappen anvÀnds i kartonger som ska vara tilltalande för konsumenter att köpa.För att försÀkra sig om att ovan nÀmnda egenskaper tillgodoses Àgnar sig Smurfit Kappa Ät kontinuerlig kvalitetskontroll av sitt papper. En av de kvalitetsparametrar som mÀts Àr fiberorienteringsvinkel, med andra ord i vilken vinkel trÀfibrerna i papperet Àr orienterade. MÀtning av fiberorienteringsvinklar kan ske pÄ olika sÀtt.

Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.