Att vid 18 Ärs Älder tvingas ansvara för sina handlingar Àr för mÄnga ett stort steg, inte minst dÄ en del av ansvaret Àr ekonomi. Ungdomarna vÀnder sig ofta till förÀldrarna med frÄgor, men var ska de vÀnda sig nÀr förÀldrarna inte har svaret? Bankerna har börjat söka sig lÀgre ner i Äldrarna med sin marknadsföring för att fÄnga kunden innan denne blir myndig, men fortfarande Àr det mÄnga frÄgetecken kring informationen ungdomarna behöver.Uppdraget var att undersöka vad ungdomar behöver för information i en webbplats riktad mot ungdomar frÄn banken. En undersökning genomfördes med en enkÀtundersökning med 100respondenter och tre olika fokusgrupper som genererade att ungdomarna kÀnner att banker Àr alldeles för avlÀgsna. En minskad distans skulle medföra att ungdomarna lÀttare vÀnder sig till banken vid frÄgor kring sin ekonomi vilket i sin tur medför att deras intresse kring privatekonomiska frÄgor ökar.Designförslaget som presenteras fokuserar mycket pÄ en funktion med textbaserad personlig service med co-browsingfunktioner som tillÄter en bankman guida den unga kunden genom webbplatsen.

Studien unders?ker vad det ?r som f?r l?rarna att fr?ng? den traditionella tj?nstemannarollen f?r att bedriva aktivism p? Twitter. F?r att g? till botten med fr?gan kommer de senaste decenniernas skolreformer att utforskas s?v?l som hur l?rarens tj?nstemannaroll har p?verkats av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att anv?ndas f?r att med hj?lp av hur l?rarna upplever konsekvenserna av politikens implementering f?rst? de underliggande antaganden som motiverat reformerna och ?ven dess implikationer.

Sociala medier med Facebook i spetsen har förÀndrat hur vi umgÄs och agerar pÄ Internet. Personlig information sprids som aldrig förr och detta skapar förstÄs Àven nya möjligheter för annonsörer. Möjligheten till att rikta skrÀddarsydda annonser direkt till konsumenter har aldrig varit billigare och lÀttare Àn idag. Denna uppsats syftar till att undersöka detta fenomen och mer specifikt hur Facebooks annonser fungerar. MÀrker anvÀndarna av annonserna? Vidtar anvÀndarna ÄtgÀrder pÄ grund av att deras personliga uppgifter anvÀnds i riktade annonser? För att undersöka detta genomfördes en enkÀtundersökning med 101 deltagare.

Det finns idag tvÄ former av uppsÀgning: personliga skÀl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsÀgning: personlig arbetsbrist.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera gÀllande rÀtt betrÀffande uppsÀgningar av tillsvidareanstÀllda personer pÄ grund av arbetsbrist och personliga skÀl, som kan hÀnföras till individers kompetens och kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gÀllande rÀtt tillÀmpas i praktiken, bÄde i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som anvÀnds för att motsvara de krav som det nya tjÀnste- och kunskapssamhÀllet stÀller. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vÄrt empiriska material visar att arbetsgivare vÀljer uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist framför personliga skÀl.

MÀngden information som finns tillgÀnglig pÄ Internet vÀxer. För att underlÀtta och minimera tidendet tar att fÄ svar pÄ en frÄga anvÀnder sig mÄnga mÀnniskor av söktjÀnster. Vissa söktjÀnster filtrerarinformationen för varje specifik anvÀndare vilket medför att sökresultaten blir personligt anpassade.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om det finns en attitydskillnad till dessa personligasökresultat hos studenter som studerar en civilingenjörsutbildning och studenter som studerar enannan typ av högre utbildning. För att undersöka en möjlig attitydskillnad mellan studenternautfördes en kvantitativ attitydundersökning, i form av en enkÀt, och en kvalitativ undersökning,vilken bestod av intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att det fanns skillnader mellan grupperna. Det fanns en störremedvetenhet om den personliga anpassning hos de studenter som studerar encivilingenjörsutbildning Àn de som studerar en annan typ av högre utbildning.

Bakgrund: Bonussystem Àr nÄgot som började vÀxa fram under 1980-talet och Àr ett inte sÀllan förekommande debattÀmne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp Àmnet, dÀr man har ifrÄgasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersÀttningar trots den svÄra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de vÀljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig pÄ olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken pÄ företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tÀnkas pÄverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ undersökning av sekundÀrdata som har inhÀmtats frÄn de utvalda företagens Ärsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, dÀr de valda teorierna appliceras pÄ de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersÀttning Àr ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

LÀroplanen (Lpo 94) krÀver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsÀttningar för att pÄ bÀsta sÀtt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning pÄ omrÄdet betonar Àven den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan Àr uppbyggd efter grupper vilket försvÄrar detta krav/mÄlsÀttning. Kunskapsskolan Àr en skolan som vÀxt upp till följd av Lpo 94 och har som mÄl att skapa en individuell lÀrandemiljö. Med utgÄngspunkt i detta Àr mitt syfte att undersöka hur medvetenheten Àr hos lÀrare pÄ Kunskapsskolan gÀllande individuellt lÀrande.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka kreatinets prestationshöjande effekt pÄ styrka efter en sex dagars kreatinuppladdning samt undersöka om en korrelation mellan kreatinupptag och styrkeförÀndring förelÄg. FrÄgestÀllningar var:Hur skiljer sig den statiska styrkan i biceps efter en sex dagar lÄng kreatinuppladdning?Hur skiljer sig den dynamiska styrkan i bÀnkpress efter en sex dagar lÄng kreatinuppladdning?Finns det nÄgon korrelation mellan förÀndring av styrka och upptag av kreatin?MetodStudien genomfördes pÄ 22 fysiskt aktiva friska svenska mÀn och kvinnor (13 mÀn, 9 kvinnor) som delades in i antingen en kreatingrupp (n=12) eller en kontrollgrupp (n=10). BÄda grupperna genomförde tre testtillfÀllen (T1, T2, T3) dÀr T1 syftades till att mÀta upp deras 1RM. Vid T2 och T3 mÀttes deltagarnas statiska styrka i biceps (höger och vÀnster) samt deras dynamiska styrka i bÀnkpress.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

SammanfattningSyfte & frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka extra rörelsetrÀnings eventuella effekt pÄ motoriken hos elever i Är 2. Vi ville Àven titta nÀrmare pÄ hur barnens motorik pÄverkades utifrÄn förmÄgan att utföra styrkemoment samt moment som innefattar de motoriska grundformerna i kombination. Metod Studien utfördes pÄ en kommunal skola i en större förort till Stockholm och innefattade en interventionsgrupp och en kontrollgrupp bestÄende av 20 elever, 10 flickor och 10 pojkar, respektive 18 elever, 13 flickor och 5 pojkar i Ärskurs 2. Studien pÄgick under 10 veckor under höstterminen och interventionen bestod av en timmes extrainsatt rörelsetrÀning i veckan vid sammanlagt 10 interventionstillfÀllen. UtvÀrdering skedde med hjÀlp av motoriktestet NyTids-testet före och efter interventionen. Resultat Resultaten visar att en förbÀttring har skett hos pojkarna i interventionsgruppen och Àven hos flickorna i kontrollgruppen medan flickorna i interventionsgruppens resultat Àr nÄgot mer oförÀndrade. Som helhet visade interventionsgruppen störst förbÀttring pÄ stationerna som innefattar grundformerna i kombination, medan kontrollgruppen visade störst förbÀttringar pÄ de stationer som innefattar enskilda grundformer.

Det vanligaste ekonomiska styrmedlet Àr budgetering, budgetering anvÀnds i alla branscher oavsett hur stor den externa osÀkerheten Àr. Den hÀr studien behandlar och granskar hur budgeteringsarbetet ser ut i organisationer som verkar i en osÀker miljö, dÀr vÄrt fokus riktas mot hockeyklubbarna i de tvÄ högsta hockeyligorna i Sverige.Syftet med uppsatsen Àr att förklara hur organisationerna i de tvÄ högsta hockeyligorna i Sverige arbetar med budgetering. I syftet ingÄr Àven att redogöra för hur organisationerna hanterar extern osÀkerhet. I den teoretiska referensramen presenteras de olika definitioner och tidigare forskning som finns inom budget, budgetering samt osÀkerhetsfaktorer. I studien har anvÀnts en kvalitativ metod med verktygen; personlig intervju, mejlintervju samt dokumentinsamling.

I denna uppsats undersöker jag relationen mellan kÀnsla av sammanhang (KASAM) och styrkan i den religiösa tron (SCSORF) genom en enkÀtundersökning genomförd utifrÄn ett bekvÀmt urval. Resultatet frÄn undersökningen visade att ingen korrelation föreligger mellan KASAM och SCSORF och att styrkan i den religiösa tron dÀrför inte kan antas pÄverka KASAM. Dock innebÀr urvalsmetoden och storleken pÄ urvalet (n = 22) att denna slutsats Àr osÀker och att en större undersökning med bÀttre forskningsdesign behövs för att slutligen kunna faststÀlla om styrkan i den religiösa tron pÄverkar KASAM..

Under utbildningen till Studie- och yrkesvÀgledare kom vi att upptÀcka hur intressetester av olika slag blivit ett allt populÀrare sÀtt att skaffa sig förslag pÄ lÀmpliga studie- och yrkesval. Intressetester anvÀnds av verksamma vÀgledare inom bÄde skola och arbetsförmedling. Internet Àr vÄrt frÀmsta informationsanskaffningsmedel och anvÀnds alltmer inom vÄr bransch. Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers attityd till intressetester. Framförallt undersöka om dessa tester genererar i en ökad kunskapsproduktion och om den kunskapen dÄ Àr giltig.

Syfte och frÄgestÀllningar. Syftet med studien var att via ett maximalt och ett submaximalt cykelergometertest (Ekblom-Bak test) ta reda pÄ maximal syreupptagningsförmÄga hos relativt friska kvinnor och mÀn i Äldern 65 ? 78 Är, samt att se hur vÀl det submaximala mÀtvÀrdet korrelerade med det direkt uppmÀtta maximala vÀrdet. MÄlsÀttningen var ocksÄ att jÀmföra testvÀrdena mellan tvÄ separata förtest och ett eftertest efter en 6 veckors trÀningsperiod. FrÄgestÀllningar: (1) Vilken maximal syreupptagningsförmÄga har relativt friska kvinnor och mÀn i Äldern 65 ? 77 Är? (2) Hur vÀl korrelerar det berÀknade VO2max-vÀrdet frÄn det submaximala cykelergometertestet med direkt syreupptagningsmÀtning frÄn ett maximalt cykelergometertest i den aktuella Äldersgruppen.

Studiens syfte Àr att testa, utveckla och jÀmföra elevers förmÄga att lösa förstagradsekvationer samt förenkla algebraiska uttryck dÀr den obekanta variabeln Àr av, för eleverna, familjÀr natur, x alternativt y, respektive en godtycklig symbol, till exempel ? eller ?. Deltagarna i studien har gjort ett inledande oförberett test varefter de under höstterminen i Ärskurs 1 har fÄtt undervisning i Àmnet under 32 timmar. Vid terminens slut har eleverna genomfört ett avslutande och likvÀrdigt test. Totalt har 87 elever pÄ gymnasieskolans teknikprogram deltagit i studien.