Användandet av celebriteter som talesmän har utvecklats till en allmän marknadsföringsstrategi på många håll i världen och företag spenderar alltmer pengar på att knyta sina produkter och varumärken till kända personer. Syftet med denna uppsats är att belysa företags användande av celebriteter som talesmän i marknadsföringen av sina produkter. Vi valde att studera Nike Sverige AB och Svenska Spel AB och intervjuer genomfördes med marknadscheferna på respektive företag. Undersökningen visar att företag använder celebriteter som talesmän för att de skapar uppmärksamhet och ger trovärdighet åt produkten. Vidare väljer företag celebriteter som är pålitliga och har attraktiva egenskaper, likväl som en tydlig Koppling till produkten och målgruppen.

Syftet med uppsatsen är att studera i vilken omfattning teorin för den gränslösaorganisationen kan appliceras och förbättra FMLOG: s förmåga att stödja Försvarsmaktensinternationella insatser samt att besvara på vilket sätt ?Den gränslösa organisationen?påverkar Försvarsmaktens Logistikorganisation genom att besvara följande frågor:1. I vilken grad påverkar Försvarsbeslut 2004 Förvarsmaktens logistik organisation?2. I vilken grad kan Försvarsmaktens logistik göras till gränslös organisation?För att besvara dessa frågor har gjorts en litteraturstudie och en enkätundersökning, somteoretisk Koppling har använts Ron Ashkenas ?Den gränslösa organisationen?.Av uppsatsens resultat framgår att det finns möjlighet att applicera den gränslösaorganisationsteorin på Försvarsmaktens logistikorganisation.

Omställningen vid en organisationsförändring anses ofta ha ennegativ effekt på de anställda. Forskning kring nedläggningar hardock funnit ett motsägelsefullt fenomen som yttrar sig genom ökadproduktivitet, en nedläggningseffekt. Syftet med studien var attstudera hur de anställdas motivation påverkas och förändras under ennedläggning, samt se hur detta kan relateras till Organizationalcitizenship behavior, målengagemang och arbetstillfredsställelse.Studien var av longitudinell design och genomfördes på en fabrikunder nedläggning. Enkäter besvarades av 140 stycken anställda påfabriken. Resultatet visade att en nedläggningseffekt med störstasannolikhet ägt rum och att motivationen ökat.

Denna uppsats ger en tillbakablick på skolämnet svenska som andraspråks något komplexa historia och karaktär. Här undersöks även hur det ser ut för elever med huvudämnet svenska som andraspråk i dagens skolverklighet, samt hur elevernas utbildning i sin tur ses på av lärare och skolledning: det vill säga vilken status ämnet har. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på IVIK (individuella programmet introduktionskurs för invandrare) på gymnasieskolan. Fyra lärare, en rektor samt en kurator har intervjuats, alla med Koppling till IVIK. Resultatet visar att det råder stor okunskap om ämnet svenska som andraspråk inom skolvärlden, och många däri ser ämnet som ett stödämne.

Livet för unga elitidrottande gymnasieelever innebär dubbla karriärer med krav inom både skola och idrott. Skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kopplas till prestation och har en Koppling till psykisk ohälsa. Syftet med denna tvärsnittstudie var att undersöka hur dessa variabler korrelerar med varandra samt hur väl skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kunde predicera psykisk ohälsa efter att kön kontrollerats för.  Deltagarna i studien utgjordes av 149 elever på ett elitidrottsgymnasium. I enlighet med förväntningarna korrelerade skambenägenhet, rädsla för att misslyckas och psykisk ohälsa positivt. Resultaten tyder på att elitidrottande gymnasieelevers psykiska ohälsa ökade med ökad skambenägenhet och ökad rädsla för att misslyckas.

Syften med vår studie var att undersöka begreppet utanförskap och dess Koppling tillvissa bostadsområden. Vi intervjuade personer verksamma inom socialt arbete, och medstrategiskt ansvar för att implementera politiska direktiv gällande att bryta utanförskapet.Undersökningen genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer samt enfokusgruppintervju, och informanterna tillfrågades om sina uppfattningar om begreppenutanförskap och utanförskapsområden. Vi fann att informanterna definierade utanförskapsbegreppetgenom att prata om vad utanförskap inte är. Ett motsatsförhållande uppvisadesi resonemang kring innanförskapet och dess beståndsdelar. Informanterna uppgaväven delaktighet som en motsats till utanförskap, och arbete som en viktig komponenti delaktigheten.

SammanfattningExamensarbetet tar sin utgångspunkt i vår önskan att få reda på mer om hur den verbala kommunikationen hjälper barnen att ta och upprätthålla ledarskap i leken. I vår studie har vi använt oss av kvalitativa observationer. I studien utgår vi från det sociokulturella perspektivet som har varit styrande för vår forskningsgenomgång. I teoridelen har vi därför valt att utgå från olika tema såsom barns samspel, lek och kommunikation. Vi har även lyft fram forskning om olika kommunikationsstilar och deras Koppling till ledarskapet.

Studien analyserar ett samarbete där frågan om kulturmiljöers värde behandlas och där olika aktörer är involverade. Den teoretiska utgångspunkten är att det kan uppstå konflikter mellan samhällsutveckling och vård av kulturmiljö samt att dessa kan synliggöras med hjälp av en aktörsanalys. För att undersöka detta närmare genomförs en kvalitativ studie med en fallstudie som innefattar projekt Citybanan och en av de kulturmiljöer som påverkas av bygget, Gustaf Vasa kyrka. Genom att intervjua personer från de aktörer som har en Koppling till fallstudien, Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Stockholms stadsmuseum, Svenska kyrkan och Trafikverket, erhålls åsikter och uppfattningar angående kulturmiljöns värde. Studien visar att det finns konflikter, men inte i samma utsträckning som tidigare forskning indikerar samt att aktörerna tillskriver Gustaf Vasa kyrka olika värden..

I detta arbete granskas och jämförs svenska och japanska läroböcker genom hela grundskolan med avseende på bråk- och proportionsbegrepp. Syftet är att skapa insikter om vilka skillnader det finns mellan läroböckerna som är viktiga för elevers möjligheter att bättre förstå dessa begrepp, och att ge förslag till förbättrad begreppsbildning i matematikundervisningen. Det finns skillnader mellan svenska och japanska läroböcker angående på vilka sätt ett objekt presenteras och behandlas. I svenska läroböcker sker begreppsbildning i början av ett kapitel som en sammanfattning, och genom att eleverna själva löser uppgifterna. I Japan framförs ett objekt med ett problem, och diskussioner om lösningar visas invävda med begreppsdefinitioner.

Syftet med studien är undersöka lärares uppfattningar om syftena med laborativt arbete i naturvetenskap. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur yrkesverksamma NO-lärare uppfattar syftena med laborativt arbete och hur lärarna uppfattar att deras elever blir involverade i laborationens syfte. Metoden som användes var av fenomenografisk karaktär där fyra lärare intervjuades. Resultatet som framkom visar bland annat att lärares uppfattningar om syftena är att ?labbvana? och Koppling mellan teori är viktiga syften för laborativt arbete.

Målet med detta examensarbete var att bygga en geografisk databas och en ArcView-applikation som hanterar data om ett elnät och dess komponenter. Arbetet har bestått av följande moment: ? Insamling av information ? Uppbyggnad av en geografisk databas i Access ? Uppbyggnad av en ArcView-applikation ? Koppling mellan databasen och ArcView ? Studier av befintliga lösningar inom området Arbetet resulterade i ett fungerande system som täcker ett litet geografiskt område. Grundtanken är att allt data skall lagras i databasen och presenteras i ArcView. Kopplingen mellan programvarorna är gjord med ODBC (Open DataBase Connectivity).

Syftet med denna studie är att undersöka hur blivande förskollärare talar om genus och vilka föreställningar de har om begreppets innebörd i Koppling till det kommande jämställdhets-uppdraget i förskolan. De teoretiska begreppen som ligger till grund för denna studie är till stor del definierade utifrån Hirdmans genusteori. Begreppen som använts som verktyg för analysen av denna studie är genus, kön, genussystemet, jämställdhet och jämlikhet. Studien bygger på empiri utvunnet ur intervjuer med fem förskollärarstudenter om hur de talar om genus. Resultatet visar att studenterna talar om genus som något komplext.

I denna kandidatuppsats har syftet varit att undersöka hur vi kan förstå retoriken kring eleven i olika dokument med Koppling till skolans verksamhet samt vilka elever som skapas i denna retorik. De frågeställningar som konstruerats för att besvara syftet är i vilken kontext denna retorik kan ses, vad det är som framkommer, hur det framkommer och vad det är som utelämnas i denna retorik samt vad denna retorik syftar till.  Därför har en diskursanalys i en foucaultisk anda gjorts av dokument med Kopplingar till just skolans verksamhet. Denna diskursanalys pekar på att skapandet av eleverna i dokumenten är kopplat till en ekonomisk diskurs som naturliggör olika krav som ställs på individen. De elever som efterfrågas i dokumenten är tänkta att leva upp till dessa krav och bli en del av en självreproducerande, ekonomisk vinstmaskin. Denna ändamålsenlighet, förväntningar, prestation och ekonomisk vinst leder till ökad styrning och kontroll för att säkra avkastningen.

Från och med 2005 skall samtliga noterade bolag i EU tillämpa samma redovisningsregler. Dessa regler har huvudsakligen två syften, att öka jämförbarhet samt att återge en sann och rättvisande bild av företagen. För att detta skall kunna uppnås måste redovisningen lyckas fånga upp samtliga relevanta delar i företagens verksamhet. Vi frågor oss om dessa regler verkligen lyckas med detta? Ser vi exempelvis på läkemedelsbranschen så investerar företag miljardbelopp i forskning och utveckling av nya läkemedel.

Uppsatsen avser att undersöka hur Skatteverkets kontroller av företagare går till praktiskt. Utifrån detta ska uppsatsen utreda vilka problem som finns i det praktiska arbetet som Skatteverket gör i de olika kontrollformerna. Studien bygger på en kvalitativ metod vilken valts för att få en djupare förståelse för studieämnet. Det empiriska materialet till studien har samlats in med hjälp av intervjuer med sammanlagt fem handläggare på Skatteverket. Material till den teoretiska referensramen har inhämtats från relevant litteratur och sökningar i databaser.