VÄra stÀder vÀxer snabbt vilket medför ett stort bostadsbehov. Samtidigt anser mÄnga att vi har bÄde en skyldighet och önskan att bevara naturomrÄden och biologisk mÄngfald i och kring vÄra stÀder. I detta arbete belyses förhÄllandet mellan dessa tvÄ intressen och reflektionen kring hur lÄngt bevarandet av arter ska gÄ dÀr det till och med kan förhindra att bostÀder byggs. Till vilket pris ska vi bevara den biologiska mÄngfalden och till vilket pris ska vi offra den? Syftet med detta arbete har varit att undersöka och utreda hur man i planeringsprocessen för detaljplanen norra BÀcklösa i Uppsala hanterar biologisk mÄngfald. Arbetets syfte var Àven att belysa hur diskussionen kring detta förs mellan olika involverade aktörer i projektet och förtydliga hur prioriteringar i frÄgan ser ut.

Att planera för ett hÄllbart samhÀlle blir allt viktigare och att som landskapsarkitekt kÀnna till olika verktyg som stödjer ett sÄdant planeringsarbete Àr dÀrför relevant. Grönytefaktor Àr ett planeringsverktyg som anvÀnds vid utformning av gÄrdsmiljön i Stockholm stads nya miljöstadsdel Norra DjurgÄrdsstaden dÀr den anpassats till att stödja omgivande naturvÀrden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka verktyget och presentera en anpassning för RosendalsfÀltet i Uppsala. För att fÄ ökad förstÄelse för hur Grönytefaktorn Àr uppbyggd och hur verktyget kan platsanpassas undersöks Stockholms stads version Norra DjurgÄrdsstaden Grönytefaktor Hjorthagen. HÀr beskrivs en platsanpassad version av verktyget.

Ett generellt problem i dagens svenska gymnasieskola Àr att elever ofta anvÀnder vardagliga förklaringar istÀllet för vetenskapliga nÀr de ska förklara naturvetenskapliga teorier och begrepp. NÀr elever ska förklara orsaken till att biologisk evolution sker, uppkommer olika alternativa idéer, idéer som inte Àr förenliga med vetenskapliga förklaringar. Denna studie beskriver vilka alternativa idéer som elever ger nÀr de skriftligt besvarar en uppgift innehÄllande ett evolutionsbiologiskt fenomen. De förklaringar eleverna ger pÄ uppgiften diskuteras och utvecklas i intervjuer, för att öka kunskapen och förstÄelsen för vilka uppfattningar gymnasieelever har om biologisk evolution. Den vanligaste alternativa idén som framkommer nÀr den skriftliga uppgiften löses Àr att evolution drivs för att ett behov finns(giraffen behöver utvecklas för att klara sig).

MÀngden död ved i brukade skogar har minskat med ungefÀr 90 %jÀmfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mÀngden ytterligare. Att lÀmna naturhÀnsyn vid avverkning Àr ett viktigt steg för att bevara biologisk mÄngfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhÀnsyn tas bort efter slutavverkning. PÄ 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhÀnsyn tagits bort, mestadels vindfÀlld tall.

Projektets syfte var att undersöka en nyframtagen vÀrmevÀxlarpanels kyl- och vÀrmeeffekt. Arbetet utfördes Ät företaget Panelito i en av Chalmers Fastigheters lokaler dÀr paneler monterades. Vid testerna mÀttes temperaturer och flöden pÄ luft och vatten in och ut ur systemet under en timmes tid per test.AvgrÀnsningar som gjordes var att testerna inte utfördes enligt ISO-standard, vilket skulle innebÀra en sluten kammare, stationÀra förhÄllanden och noggrant kalibrerad utrustning med mycket smÄ mÀtfel. Det togs heller inte hÀnsyn till tryckskillnader i luftsystemet.Kyleffekten blev som bÀst 83.0 W och vÀrmeeffekten blev som bÀst 211.9 W. Resultaten jÀmfördes med en annan typ av vanligt kylsystem, kylbafflar.

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

In a time of increasing urbanization the human tenure effects on the land has lead to a decrease and fragmentation of areas that are valuable to urban wildlife. These actions have had a detrimental effect on the species and habitats that exist in cities and towns.This paper investigates, through the study of relevant literature and the undertaking of interviews and field visits, the role that biodiversity plays in our society. The current attitude towards urban biodiversity and the responsibility for its promotion within the landscape architect profession has been explored.This paper includes three English case studies and a design proposal investigating how one can work to promote biodiversity on a smaller scale.This paper concludes that urban biodiversity is multi-functional ? being of ecological, social and cultural significance. The landscape architecture profession must be aware of the need to combine a variety of different factors such as economical, social and environmental aspects.

Uppsatsen analyserar det rÀttsliga ramverket för artskydd. UtifrÄn mÄlsÀttningen om en hÄllbar utveckling och bevarandet av biologisk mÄngfald hanterar miljörÀtten, bÄde pÄ internationell och pÄ nationell nivÄ, olika konflikter mellan en rad intressen. Som följd av att stora delar av det moderna skogsbruket under de senaste decennierna har bedrivits storskaligt och rationellt med allt effektivare maskiner har arealen av skog minskat. I takt med att skogen minskar, reduceras Àven viktiga livsmiljöer för olika arter. Centralt i framstÀllningen har dÀrför varit att undersöka hur rÀttsordningen skyddar ? och kan skydda ? arter i samband med skogsbruk.

Att insektspatogena svampar har potential som biologisk bekÀmpning av bladlöss rÄder det ingen tvekan om. Försök runt om i vÀrlden visar pÄ att svamparna, under rÀtt omstÀndigheter, kan utveckla epizootier och slÄ ut stora delar av bladlössens populationer. Det stora problemet med dessa svampar Àr att dÄ de naturligt infekterar och dödar bladluspopulationer kan skada pÄ grödan redan ha skett. Den sena infektionen kan bero pÄ flera faktorer. Svamparna behöver en hög luftfuktighet för sin sporulering och för att konidierna ska kunna gro. Det finns kommersiella svamppreparat som anvÀnds inom biologisk bekÀmpning av bladlöss.

Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka högtider som uppmÀrksammas i förskolemiljöer, varför just dessa lyfts fram samt att diskutera detta i förhÄllande till förskolans lÀroplan och Konventionen om barnets rÀttigheter. Uppsatsens empiri bestÄr av tjugo intervjuer med pedagoger verksamma i Stockholm med omnejd, vilka förmedlar att det Àr de sÄ kallade ?svenska högtiderna? som uppmÀrksammas och Àven firas. Andra religioners och kulturers högtider kommuniceras mest enskilt, med de barn som tillhör dessa. Den lÀroplan som förskolan sedan 1998 lyder under, talar om att överföra ett kulturarv till barnen.

Landskapsarkitektyrket handlar ofta om att göra prioriteringar mellan olika intressen som stÀlls mot varandra. Exempel pÄ sÄdana Àr kulturhistoriskt vÀrdefulla miljöer samt vÀrdet av bevarande och utveckling av stÀders biologiska mÄngfald. Om bÄda dessa vÀrden finns att ta hÀnsyn till pÄ en och samma plats har landskapsarkitekten en roll att vÀva samman dem till en fungerande helhet. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur man kan förstÀrka de historiska vÀrdena pÄ en urban plats och samtidigt frÀmja stadens biologiska mÄngfald pÄ ett samspelande sÀtt. Odinslund i Uppsala valdes ut som studieobjekt eftersom det Àr en centralt belÀgen promenadpark i ett omrÄde med höga kulturhistoriska vÀrden.

Titel: Neutrala massmedierFo?rfattare: Jonathan Gro?nlund och Joakim Zakariasen Kurs, termin och a?r: C-uppsats HT 14Antal ord i uppsatsen: 8947Problemformulering och syfte: Medierna har ett demokratiskt ansvar att informera medborgarna, speciellt info?r ett val. Syftet med studien a?r att underso?ka lokala morgontidningars rapportering av den lokala valro?relsen och se hur de uppfyller de journalistiska idealen objektivitet och ma?ngfald.Metod och material: Kvantitativ inneha?llsanalys pa? fyra svenska morgontidningars pappersupplagor under valro?relsens tre sista veckor info?r kommunalvalet 2014. Tidningarna a?r Norrla?ndska Socialdemokraten, Sundsvalls Tidning, Nerikes Allehanda och O?stgo?ta Correspondenten.

Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frÄgestÀllningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskÀlla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrÄn ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lÀra oss av denna studie utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande? Varför Àr det viktigt att elever fÄr kunskaper om naturen och vad ett hÄllbart samhÀlle Àr? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i Är 6 och lÀrare pÄ tre skolor. LÀrarna undervisar pÄ följande nivÄer: förskola, fritidshem, Är 3, och Är 9. De resultat som framkommit Àr att lÀrare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik Àr av största vikt.

Det finns barn som placeras i familjehem i bÄde Sverige och Norge av respektives lands myndigheter. Barnen placeras pÄ detta sÀtt hos andra familjer för att de vill ge barnen en tryggare uppvÀxt pga. att de biologiska förÀldrarna brister som vÄrdnadshavare. De kan t.ex. vara psykiskt sjuka, hota att döda barnen, inte ge dem mat, utnyttja dem sexuellt eller vara en fara för deras psykosociala hÀlsa och utveckling.

Vallentuna municipality in Stockholm County, is planning to develop a management plan for a forest area owned by the municipality. The property is an urban forest and the hiking trail Roslagsleden runs through it. Hence the municipality intends to take extra care of the outdoor recreation interests, as well as forest biodiversity, but at the same time use the area for forestry. This study discusses how these three interests, recreation, biodiversity and forestry, differ in their views of how a forest should be managed, where they disagree and how they can coexist in the management of this area. In this study, a vegetation mapping of the area and an assessment of the forest?s conservation values was carried out.