Dagens stora stÀder byggs allt tÀtare och ofta Àr det gröna omrÄden sÄsom parker och skogsdungar som fÄr ge vika nÀr nya hus och vÀgar ska ges utrymme. Den biologiska mÄngfalden i staden Àr dock beroende av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna fÀrdas mellan och genom bebyggda omrÄden i sÄ kalllade spridningskorridorer stÀrker bÄde vÀxt- och djurpopulationers förmÄga att överleva. Syftet med denna uppsats Àr att ge förslag pÄ hur man kan utveckla biologisk mÄngfald pÄ parkeringsytor i Uppsala stad. I arbetet undersöks vilka parkeringsytor Uppsala kommun Àger samt pÄ vilket sÀtt dessa kan utvecklas till spridningskorridorer som förstÀrker kommunens grönstrukturplan.

Förlusten av biologisk mÄngfald Àr ett stort miljöproblemen som Sverige stÄr inför idag. Detta pÄverkar framförallt de svenska skogarna dÀr mycket av den biologiska mÄngfalden i vÄrt land finns. En anledning till att den biologiska mÄngfalden minskar i skogarna sÀgs vara att ansvaret för denna Àr uppdelat pÄ mÄnga olika aktörer. PÄ grund av detta har jag genomfört en intervjuundersökning med 16 aktörer inom den svenska skogssektorn för att försöka fÄ svar pÄ hur de ser pÄ ansvar för biologisk mÄngfald. Aktörerna representerar olika delar av Sverige, olika branscher och olika intressen inom den svenska skogsnÀringen.

?En naturlig trĂ€dgĂ„rd ? ett gestaltningsförslag med biologisk mĂ„ngfald? handlar om hur man fĂ„r in naturen i trĂ€dgĂ„rden. Hur gör man för att förbĂ€ttra den biologiska mĂ„ngfalden i sin egen trĂ€dgĂ„rd och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt möjliggör möten mellan mĂ€nniska och natur? Ämnet biologisk mĂ„ngfald i trĂ€dgĂ„rden Ă€r intressant och har potential att bli en framtida trĂ€dgĂ„rdstrend som bĂ„de branschen och allmĂ€nheten kan anamma. Arbetet utgĂ„r frĂ„n den biologiska mĂ„ngfalden ur ett zoologiskt perspektiv och berör en utvald tomt som fĂ„r en ny gestaltning med nya livsmiljöer anpassade för olika djurarter.

Uppsatsen heter Förskolebarns lÀrande ? en diskursanalys av förskolans reviderade lÀroplan. Studiens syfte Àr att tolka hur förestÀllningar om barns lÀrande formuleras i den omarbetade lÀroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. FrÄgestÀllningarna för studien Àr: Hur formuleras lÀrande i förskolans omarbetade lÀroplan? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av svenska dokument som föregÄtt revideringen? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslÄngt lÀrande och internationella Konventionen om barnets rÀttigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hÀmtas ifrÄn Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Begreppet biologisk mÄngfald har lÀnge förknippats med bevarandefrÄgor som identifiering av skyddsvÀrda arter och upprÀttande av reservat. PÄ senare tid har det dock allt oftare hörts tillsammans med begrepp som ekosystemtjÀnster, och dÄ inte sÀllan i urbana sammanhang. Som blivande landskapsarkitekt kÀnns det relevant att bredda förstÄelsen för hur man kan arbeta med ekologiska aspekter och dÀrigenom biodiversitet i en tid som prÀglas av ett tÀtt och kompakt stadsbyggande. Detta kandidatarbete fokuserar dÀrför pÄ det utrymme den biologiska mÄngfalden kan tÀnkas ha inom urban planering, samt framförallt hur man mer konkret kan skapa stadsmiljöer som ocksÄ hyser en rik biodiversitet. TvÄ stadsutvecklingsprojekt dÀr man arbetat med biologisk mÄngfald Àr Bo01 i Malmö och Norra DjurgÄrdsstaden i Stockholm. För att hantera frÄgan i ett planeringsskede har man i bÄda dessa fall anvÀnt en sÄ kallad grönytefaktor, vilken syftar till att öka de ekologiska förutsÀttningarna genom ett poÀngsystem för gröna och blÄ kvaliteter. I Arbetets teoretiska del beskrivs den biologiska mÄngfaldens vÀrden, i allmÀnhet och i en urban kontext, samt begreppets komplexitet och den problematik som kan uppstÄ kring otydliga definitioner. DÀrtill redogörs för planeringsverktyget grönytefaktor. En genomgÄng av Bo01-projektets arbete med ekologi och biodiversitet visar pÄ höga ambitioner men varierat resultat.

Det svenska jord- och skogsbruket domineras idag av ett fÄtal arter, Àngarna har nÀstan försvunnit och vÄtmarker dikas ut. FörutsÀttningarna för en mÄngfald av djur och vÀxter utarmas i vÄrt land. Varför lÄter vi detta ske? En viktig anledning Àr att fler och fler mÀnniskor bor i stÀder, spenderar mindre och mindre tid i naturen och dÀrmed förlorar kÀnslan och förstÄelsen för vÀrdet av natur, odling och biologisk mÄngfald. SÄ vad kan göras? UngefÀr 6.6 miljoner mÀnniskor i Sverige har idag tillgÄng till trÀdgÄrd och tillsammans tÀcker de en yta som Àr lika stor som Blekinge.

1993 skrev Sverige under FNs konvention för biologisk mÄngfald, vilket Àr ett juridiskt dokument som innebÀr att Sverige har förbundit sig att bevara och hÄllbart bruka denbiologiska mÄngfalden. Som en uppföljning till detta antogs Programmet för Odlad MÄngfald, POM. Andra aktörer i bevarandet av vÀxtgenetiska resurser Àr CBM, Jordbruksverket, NordGen, klonarkiven och SLU. Som en del i arbetet med att bevara den biologiska mÄngfalden, odlas material av vegetativt förökade vÀxtslag i genbanker.En utredning av betydelsen av dessa genbanker i Sverige Àr huvudsyftet med mitt examensarbete. Tre olika perspektiv redovisas och diskuteras; 1) Bevara för framtida vÀxtförÀdling/nyttoperspektivet, 2) Bevara för historiska och kulturella intressen, och 3) Bevara för etiska och existentiella vÀrden.

Det finns tydliga bevis pÄ att jorden idag Àr dominerad av mÀnniskor(Vitousek et al. 1997). Den biologiskamÄngfalden i tÀtortsnÀra naturomrÄden Àr beroende av att befintliga habitat fortsÀtter att existera samt attpopulationskorridorer mellan olika habitatomrÄden bevaras eller ÄterstÀlls. I denna studie undersöks kopplingenmellan biologisk mÄngfald i tÀtortsnÀra naturreservat och dokumentation avsedd att styra förvaltningen av dessaomrÄden. Skillnader i biologisk mÄngfald, samt skillnader i utformningen av styrdokument mellan naturreservatenNorrköpings ekbackar och Tinnerös eklandskapundersöktes.

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

?År 1973, kom ett antal lĂ€nder överens om att handel inte fĂ„r vara orsaken till att vilda djur och vĂ€xter utrotas.? http://www.wwf.se/show.php?id=1122930 Idag hotas över 30,000 arter av djur och vĂ€xter vĂ€rlden över av utrotning och en fjĂ€rdedel av jordens vĂ€xter och djur befaras att utrotas inom de nĂ€rmsta 50 Ă„ren. De senaste 100 Ă„ren har mer Ă€n 50 % av den tropiska regnskogen tagits ner och nĂ€r miljön förĂ€ndras Ă€r det flera djurarter som har svĂ„rt att anpassa sig och dĂ€rmed minskar i antal. Utöver miljöhotet Ă€r handeln en viktig bidragande faktor till att arter minskar i antal. Handeln med redan hotade djurarter Ă€r ofta illegal och de ekonomiska intressena Ă€r stora dĂ„ risken för upptĂ€ckt Ă€r liten och straffen Ă€r lĂ„ga.

Uppsatsen heter Förskolebarns lÀrande ? en diskursanalys av förskolans reviderade lÀroplan. Studiens syfte Àr att tolka hur förestÀllningar om barns lÀrande formuleras i den omarbetade lÀroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. FrÄgestÀllningarna för studien Àr: Hur formuleras lÀrande i förskolans omarbetade lÀroplan? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av svenska dokument som föregÄtt revideringen? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslÄngt lÀrande och internationella Konventionen om barnets rÀttigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hÀmtas ifrÄn Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Biologisk bekÀmpning innebÀr reglering av oönskade vÀxt- och djurpopulationer med hjÀlp av naturliga fiender. Det finns fyra grenar inom biologisk bekÀmpning och en av dessa Àr gynnande av naturliga fiender. Det innebÀr att förutsÀttningarna i trÀdgÄrden anpassas sÄ att önskvÀrda invÄnare gynnas och pÄ sÄ sÀtt minska populationen av skadedjur. En viktig skillnad mellan gynnande av naturliga fiender och de andra formerna av biologisk bekÀmpning Àr att inga organismer sÀtts ut utan de naturligt förekommande anvÀnds. Det finns mÄnga olika nyttodjur som bör efterstrÀvas att ha i trÀdgÄrden. Dessa brukar delas in i predatorer, som jagar och Àter upp bytesdjuret, och parasitoider, som parasiterar genom att lÀgga sina Àgg i eller i nÀrheten av sitt byte. Genom att skapa en mÄngfald av olika sorters vÀxter i sin trÀdgÄrd kan en mÀngd olika insekter och andra djur lockas dit.

Den europeiska landskapskonventionen Àr ett dokument som formats av experter, bland annat för att sÀkerstÀlla mÀnniskors rÀtt att pÄverka utvecklingen i det egna landskapet. ELC Àr ett dokument som varje nation sjÀlv avgör om man ska signera, sedan Àr det upp till dem att sjÀlva omforma sina lagar, regler och processer i enlighet med detta. Arbetet med att utforma konventionen tog sin början under 1990-talet och Är 2000 öppnades den för signering. Sverige signerade den 22/2 2001, men det dröjde till den 5/1 2011 innan ratificering, vilket innebar att konventionen trÀdde i kraft den 1/5 2012. Konventionen Àr en del i EuroparÄdets samling konventioner, med syfte att vÀrna om demokrati, rÀttssÀkerhet och mÀnskliga rÀttigheter i Europa. ELC beskrivs som ett verktyg för synsÀtt och ett redskap för att ge tyngd Ät de mjukare vÀrdena i landskapet, nÄgot tjÀnstemÀnnen kan anvÀnda för att motivera politiker till att lÄta dessa frÄgor ta större plats. Dock Àr konventionen ingen lag, utan varje land som signerat den förbinder sig att sjÀlva föra in landskapet i sina lagar och regler, pÄ sÄ vis följer konventionen dessutom sin egen önskan om större möjlighet att styra mer lokalt.

Det ena syftet med denna uppsats Àr att undersöka skillnaderna mellan den offentliga och den privata sektorn ifrÄga om arbetstagares kritikrÀtt. Det andra syftet Àr att undersöka konsekvenserna för denna rÀttighet av en dom frÄn Europadomstolen, Fuentes Bobo mot Spanien. Offentligt anstÀllda har en grundlagsskyddad yttrandefrihet, som kan utnyttjas i princip i vilken situation som helst. BegrÀnsningar i denna rÀtt fÄr endast göras genom lag. Utnyttjande av yttrandefriheten fÄr inte sanktioneras i form av nÄgon negativ ÄtgÀrd som har med anstÀllningsförhÄllandet att göra, till exempel uppsÀgning eller avskedande.

Uppsatsen behandlar tvÄngsomhÀndertagande av barn och unga, lagstiftningen och om-stÀndigheterna kring ett sÄdant beslut. Det har varit ett stÀndigt aktuellt Àmne sedan antagandet av aktuell lagstiftning pÄ omrÄdet. Eftersom Sverige har antagit och ratificerat konventionen om barns rÀttigheter skall alla beslut som görs med hÀnsyn till konventionens bestÀmmelser. Konventionen har fyra huvudartiklar varav en av dem behandlar barnets bÀsta. Artikeln faststÀller att alla beslut som fattas, och som pÄ ett eller annat vis rör barn, skall ta hÀnsyn till barnets bÀsta.