Bevarande biologisk bekÀmpning Àr en bekÀmpningsstrategi som anvÀnds för att bevara eller öka mÀngden av en specifik naturlig fiende till den skadeorganism som ska bekÀmpas. En skillnad i jÀmförelse med andra strategier inom biologisk bekÀmpning Àr att inga biologiska bekÀmpningsorganismer tillförs, i stÀllet frÀmjas de naturliga fiender som redan finns i odlingen och det omgivande landskapet. Habitatmanipulering Àr en metod inom bevarande biologisk bekÀmpning som bygger pÄ en förÀndring av de naturliga fiendernas habitat som skall resultera i en förbÀttrad tillgÄng av nödvÀndiga resurser sÄ som alternativ föda, skyddande habitat och alternativa bytes- och vÀrddjur. Den hÀr litteraturstudien undersöker potentiella möjligheter och risker med tvÄ metoder inom habitatmanipulering. Den ena metoden bygger pÄ att inkludera blommande vÀxter i en odling för att skapa en förbÀttrad tillgÄng av alternativa födoresurser, sÄ som pollen och nektar, till naturliga fiender.

Detta Àr en kandidatuppsats inom Offentlig Förvaltningsprogrammet med inriktning pÄomrÄdet policy analys pÄ Göteborgs Universitet. Uppsatsens fokus ligger pÄreproduktionsrÀttigheter och könsnormer. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka omkönsnormer, i det hÀr fallet biologisk determinism, har spelat en roll vid utformandet av lagenom sterilisering. Uppsatsen bygger pÄ en SOU rapport frÄn 1974 som handlar om enreformering av dÄvarande steriliseringspolitik men lÀsaren kommer Àven att fÄ ta del avvÀlfÀrdens utveckling och anvÀndning av de tidigare abort och steriliseringslagarna för attskapa ett sammanhang. Genom att anvÀnda redan etablerade teorier kring könsnormer ochkönsmaktsordning kommer en textanalys av materialet att utföras och analyseras urfeministiska teoretikern Catharine MacKinnons perspektiv.

Det Goda Samtalet Àr en ny form av samhÀllsplanering dÀr tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hÄllbarhetskrav som ska gÀlla under exploateringen av omrÄdet Flagghusen i VÀstra Hamnen, Malmö. MÄlet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet sÄ hÀr lÄngt har varit lyckat med avseende pÄ de ekologiska hÄllbarhetsaspekterna och i jÀmförelse med andra byggprojekt. För att fÄ fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt. I arbetet har vi valt att fokusera pÄ följande fyra hÄllbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsÀkert byggande. Hur lyckat varje delomrÄde hittills har varit Àr varierande. De mest lyckade omrÄdena Àr energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bÀttre resultat Àn referensobjekten. Vad gÀller fuktsÀkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval Àr den hÄllbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad. Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit sÄ som de inblandade hade tÀnkt sig frÄn början. Trots detta var det ÀndÄ ett mycket bra initiativ frÄn kommunens sida, att tillÀmpa Det Goda Samtalet, dÄ inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet..

Fusarium graminearum causes reduction in both yield and quality in cereal grain worldwide. One of the diseases it can cause is Fusarium Head Blight (FHB). Both sexually and asexually produced spores can infect living plants. Asexual conidia are produced in the mycelium while sexual ascospores form in asci in perithecia on debris. In biological control, living organsims are used to control pests and diseases.

I vÄrt tolkningsarbete ser vi att vÄrt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhÄllning och som uppmuntrar till mÄngfald och interna stridigheterna, tÀvlingar, karriÀrstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ñ€byslagsmÄlñ€ om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna frÀmjar ledningen pÄ ett naturligt sÀtt sÄvÀl framvÀxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillvÀxten och bereder vÀgen för de nya ledarna.

I Sverige förekommer strikta krav pÄ fosforrening av avloppsvatten och detta har bidragit till att kemisk fÀllning har kommit att dominera som reningsmetod för fosfor vid svenska avloppsreningsverk. FÀllningskemikalier Àr dyrt för reningsverken att köpa in och ger negativ pÄverkan pÄ miljön vid tillverkning och transport. StrÀngare reningskrav har ökat behovet av nya reningsmetoder som pÄ ett effektivt och miljövÀnligt sÀtt kan rena avloppsvatten frÄn nÀringsÀmnen utan att kostnaderna för reningen blir för stora. Biologisk fosforavskiljning (bio-P) utnyttjar mikroorganismer som naturligt kan ackumulera fosfor i sina celler. En kritisk faktor för en vÀl fungerande biologisk fosforavskiljning Àr tillgÄngen till kolkÀlla i form av flyktiga fettsyror (VFA).

Denna uppsats undersöker vilken plats viltvÄrd har i landskapsplaneringssammanhang, samt försöker ta reda pÄ hur landskapsarkitektens möjligheter att verka för goda viltförhÄllanden och biologisk mÄngfald ser ut. Genom att granska och problematisera begreppet viltvÄrd försöker jag ge en bild av vad begreppet innebÀr. Jag tittar sedan pÄ hur man arbetar med viltvÄrdsfrÄgor inom nÄgra av Sveriges myndigheter idag och försöker, genom intervjuer med anstÀllda pÄ NaturvÄrdsverket, Skogsstyrelsen och LÀnsstyrelsen, utröna vilken plats landskapsarkitekten har i det arbetet. Studien antyder att landskapsarkitekten varit nÀrvarande i arbetet med viltvÄrd tidigare, men verkar inte förekomma inom de studerade myndigheternas arbete med viltfrÄgor idag. Det finns ett behov av överblick och omrÄdesövergripande kompetens inom viltvÄrdsarbetet och myndigheterna antyder en önskan om att bredda sin kompetens.

Sverige ratificerade under 2005 Århuskonventionen om tillgĂ„ng till information, allmĂ€nhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgĂ„ng till rĂ€ttslig prövning i miljöfrĂ„gor.I Århuskonventionen stadgas att inte endast fysiska personer utan Ă€ven miljöorganisationer skall ha tillgĂ„ng till rĂ€ttslig prövning. Det uttryck som anvĂ€nds i konventionstexten Ă€r access to justice. Även den europeiska gemenskapen Ă€r part till konventionen. Genom vissa direktiv har gemenskapen införlivat konventionen i sitt rĂ€ttssystem, dock inte fullstĂ€ndigt. Sverige har gjort vissa mindre Ă€ndringar i sin lagstiftning för att denna skall anses leva upp till kraven som stĂ€lls enligt sĂ„vĂ€l Århuskonventionen som EG-rĂ€tten.

I detta kandidatarbete undersöks förutsÀttningar och möjligheter till att gynna pollinatörer och andra djur i StadstrÀdgÄrden, Uppsala. Att vÀrna om de ekosystemtjÀnster som biologisk mÄngfald medför ökar vÄr livskvalitet och ger staden ett hÄllbart klimat. En ekologisk utgÄngspunkt kan Àven medföra upplevelsemÀssiga och pedagogiska vÀrden för parkens besökare samt en ökad förstÄelse för naturliga processer. Dock Àr StadstrÀdgÄrden Uppsalas finpark och ett vÀlbesökt utflyktsmÄl för stadens invÄnare. Eftersom parkens sÀregna karaktÀr i detta avseende Àr viktig att bevara ligger uppsatsens fokus pÄ att undersöka hur ett ökat frÀmjande av arters livsmiljöer kan ske utan att pÄverka parkens karaktÀrer och sociala vÀrden.

Betesmarker Àr viktiga för mÄnga arter av flera olika organismgrupper. TrÀd bidrar till biologisk mÄngfald i betesmarker eftersom trÀden Àr viktiga för bl.a. insekter, mossor, lavar och svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersÀttning för skötsel av betesmarker. Det finns tvÄ nivÄer pÄ miljöersÀttningen för betesmarker, den lÀgre nivÄn heter allmÀnna vÀrden och den högre nivÄn sÀrskilda vÀrden.

Konventionerna genom historien. Sedan staten Sverige grundades har den pÄ olika sÀtt pÄverkat samerna, deras levnadssÀtt, deras inkomster och deras tillgÄng till mark. MÄnga olika metoder har anvÀnts, men genom historien kan man se vad som visat sig vara ett av de kraftfullaste: de diplomatiska konventionerna..

Syftet med denna studie var att undersöka vilket av tre ansiktsomrÄden och vilken av tre Älderskategorier som skattas med högst precision vid Äldersbedömning av mÀns ansikten. Studien syftade Àven till att jÀmföra precisionen för de olika ansiktsomrÄdena med precisionen för hela ansikten. Totalt 154 försöksdeltagare skattade Äldern pÄ fotografier av mÀns ansikten i ett experiment. Bilderna var indelade i tre olika Älderskategorier (15-24, 35-44, 55-64) och visades vart och ett sÄvÀl helt som i tre vertikalt indelade omrÄden (ögon och ögonbryn, nÀsa samt mun och haka). Av de olika ansiktsomrÄdena skattades ögonomrÄdet med högst precision (m = 6.50 Ärs avvikelse frÄn biologisk Älder).

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, LandskapsvÄrdens hantverk, 15 hp, 2012.

Rapporten beskriver olika anledningar till bevarandet av sorter av sötkörsbÀr, Prunus avium, med tyngdpunkt pÄ sorternas kulturvÀrde och den genetiska resurs de utgör för forskare och förÀdlare. Vidare beskrivs kortfattat de olika aktörer som arbetar med bevarandet i svenska genbanker och klonarkiv som NordGen, Sveriges Lantbruksuniversitet, Centrum för biologisk mÄngfald och Programmet för odlad mÄngfald. I arbetet undersöks Àven vilka egenskaper hos sötkörsbÀr som Àr viktiga att förbÀttra. Speciellt önskvÀrda egenskaper Àr t ex resistens mot bakteriekrÀfta och svampsjukdomar, vinterhÀrdighet, svagvÀxande trÀd, fasta och stora frukter med hög spricktÄlighet, sjÀlvfertilitet, tidigt bÀrande trÀd, samt frukter som mognar under olika tider under hela sÀsongen. I ett appendix beskrivs kortfattat egenskaperna hos 39 sorter av sötkörsbÀr som finns vid BalsgÄrds genbank.

Lakvatten innehĂ„ller ofta stora mĂ€ngder föroreningar som kan vara skadliga för mĂ€nniskor och miljön. PĂ„ Löt avfallsanlĂ€ggning som Ă€gs och drivs av Söderhalls renhĂ„llningsverk AB (SÖRAB) finns en aktiv deponi för icke-farligt avfall (IFA-deponi) som ger upphov till ett lakvattenflöde med höga halter av ammoniumkvĂ€ve. Om höga halter av kvĂ€ve lĂ€cker ut i naturen kan det pĂ„verka biologiska processer negativt och orsaka problem som övergödning.Fram till 31/12 2014 stĂ„r Löt avfallsanlĂ€ggning under prövotid. Under prövotiden har SÖRAB fĂ„tt Ă„lagt att bland annat utvĂ€rdera den kemiska karaktĂ€ren pĂ„ samtliga vattenströmmar pĂ„ anlĂ€ggningen och optimera vattenreningen för de olika delströmmarna utifrĂ„n vattnets karaktĂ€r. Under prövotiden har SÖRAB tilldelats provisoriska utslĂ€ppsvillkor i form av riktvĂ€rden.  PĂ„ grund av de höga halterna av kvĂ€ve i lakvattnet frĂ„n IFA-deponin har SÖRAB haft svĂ„rt att klara de provisoriska riktvĂ€rden som satts upp för utslĂ€pp av kvĂ€ve.För att undvika skadlig miljöpĂ„verkan i recipienten dit vatten frĂ„n anlĂ€ggningen avleds har SÖRAB utvecklat och konstruerat en pilotanlĂ€ggning för kontinuerlig biologisk rening (KBR-anlĂ€ggning) dĂ€r lakvattnet frĂ„n IFA-deponin ska behandlas för att reducera utslĂ€ppen av kvĂ€ve frĂ„n avfallsanlĂ€ggningen.