Arbetets syfte var att undersöka intentionen och förvÀntade effekter av den nyasjöarbetskonventionen som nu ska implementeras vad gÀller bemanningsnivÄer ochvilotider pÄ svenska fartyg. Genom att först genomföra en litteraturstudie lades grundenför arbetet. Med anledning av att konventionen inte var implementerad genomfördes enkvalitativ intervjustudie mot tre sakkunniga representanter frÄn svensk sjöfartsnÀring föratt utreda vad konventionens verkliga intention var. DÀrefter genomfördes en kvalitativintervjustudie mot fyra aktörer i den svenska sjöfartsnÀringen för att utreda vad dessaförvÀntade sig för effekter av konventionen, gÀllande bemanningsnivÄer och vilotider.Resultatet av undersökningarna visade pÄ att konventionens intention Àr att höja deninternationella standarden vad gÀller just bemanningsnivÄer och vilotider till en nivÄsom liknar den svenska relativt höga nivÄn. Vad gÀller förvÀntade effekter avkonventionen tror de svenska aktörerna att den svenska sjöfartsbranschen kommer att seganska smÄ förÀndringar om nÄgra alls..

Uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen om golfbanans roll i landskapsplanering för att öka eller bevara biologisk mÄngfald. Tidigare har det i litteraturen framlagts att golfsektorn kan bli en viktig del för att bevara processer i ekosystemen och den biologiska mÄngfalden. Genom en litteraturstudie undersöks hur golfbanor pÄverkar den biologiska mÄngfalden. Genom en fallstudie av en golfklubb undersöker uppsatsen hur klubben har arbetat med biologisk mÄngfald och vad förutsÀttningarna för det har varit. Dessa tvÄ studier tillsammans har gjort det möjligt att hitta kopplingar mellan hur golfbanan pÄverkar den biologiska mÄngfalden och orsakerna som pÄverkar golfbanans förmÄga att skapa biologisk mÄngfald. Det ökar förstÄelsen för planerare för var och hur en golfbana kan anvÀndas i planeringen och vilka faktorer som pÄverkar för att golfbanan kan bli ett redskap i bevarandet av biologisk mÄngfald och processer i ekosystemen. Litteraturen visar att golfbanan kan anvÀndas för att öka den biologiska mÄngfalden i övrigt artfattiga miljöer men den kan ocksÄ bidra till bevarandet av hotade arter. Fallstudien visar att frivilligt engagerade och potenta medlemmar i stor utstrÀckning Àr avgörande för golfklubbens arbete mot ökad biologisk mÄngfald.

Urbanisering och förtÀtning leder till att habitat fragmenteras och att grönytor minskar, vilket gör det svÄrt att vÀrna om den biologiska mÄngfalden. Ett exempel pÄ grön infrastruktur Àr gröna tak som blir ett sjÀlvklart val för att sammanfoga grönytor i en stad. Förutom flera privat- och samhÀllsekonomiska vinster, kan gröna tak bidra till att öka den biologiska mÄngfalden. Vegeterade tak bestÄr vanligen av prefabricerade mattor som har ett tunt substratdjup med en vegetation som frÀmst bestÄr av Sedum album och mossa. För den biologiska mÄngfalden har dessa mattor ett lÄgt vÀrde till skillnad frÄn biodiversitetstak som hyser en mer varierad flora och fauna.

Examensarbetets syfte Àr att framstÀlla och utvÀrdera ett individskydd mot viltbetning.Betningsskyddet i form av en tÀkt trefotsbur ska vara enkelt och kostnadseffektivt attbygga och bestÄ av naturligt förekommande material.Tanken Àr Àven att skyddet ska öka biologisk mÄngfald och estetiska vÀrden i svensktskogsbruk.Resultaten visar att det studerade viltskyddet ger en skyddseffekt pÄ 100 % motklövviltsbete. Trefotsburen pÄvisar Àven en högre procentuell skyddseffekt motviltbetningsskador Àn kemiska behandlingar och Àr bÀst Àmnad för skydd av enstakaindivider av viltbegÀrliga trÀdslag. Resultateten visar ocksÄ att viltskyddet kan ökasÄvÀl biologisk mÄngfald som estetiska vÀrden. Trefotsburen Àr en enkel konstruktionsom enkelt kan tillverkas och byggas av skogsÀgare..

Oljehaltigt avfall utgör en stor andel av den totala mÀngden miljöfarligt avfall. I denna rapport beskrivs försök att behandla oljehaltigt avfall genom kompostering.

Den 25 augusti 1993 slÀpptes smÄviltsjakten fri ovanför odlingsgrÀnsen och pÄ renbetesfjÀllen. FrislÀppandet, som i stort innebÀr att staten till skillnad frÄn tidigare inte lÀngre behöver höra sig för med samebyarna för att tilldela jaktrÀtt till enskilda, har kritiserats hÄrt frÄn bl.a. jurist-, same- och naturvÄrdshÄll. FrÄn samiskt hÄll menade man att beslutet om frislÀppandet var Ànnu ett rÀttsligt övergrepp pÄ de gamla samiska rÀttigheterna eftersom staten inte pÄ ett tillförlitligt sÀtt kunde visa att de har sin pÄstÄdda jaktrÀtt inom de aktuella omrÄdena. SÄ sent som till Är 1987 hade staten den instÀllningen att jakten i de avlÀgsna fjÀllomrÄdena inte var aktuell för nÄgon annan Àn samerna.

Den europeiska landskapskonventionen (ELC) Àr en konvention som strÀvar efter att de stater som frivilligt har undertecknat konventionen ska utveckla sina landskap och ta tillvara dess mÄngsidighet. Utvecklingsprocessen ska inkludera allmÀnheten för att stÀrka medborgarnas kunskap och relation till landskapet och göra arbetet med landskapet mer hÄllbart och demokratiskt. Sverige Àr en av de nÀrmare fyrtio stater som har undertecknat och ratificerat konventionen, som började gÀlla i Sverige den 1 maj 2011 (COE, ELC signatur status, 2013). Arbetet med att implementera konventionen i landet har pÄgÄtt lÀngre tid Àn sÄ, men har Ànnu inte fÄtt genomslagskraft pÄ lokal nivÄ i landets kommuner. I denna uppsats undersöks hur landskapskonventionen kan implementeras i en svensk kommun.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka bestÀmmelserna om skattetillÀgg och dess förenlighet med grundlÀggande krav pÄ rÀttssÀkerhet. Skatteverket beslutar om skattetillÀgg i första led och överklagande sker hos förvaltningsdomstol. Syftet med sanktionen Àr att ha en avskrÀckande effekt, sÄ att den skattskyldige betalar rÀtt skatt. För pÄförande av skattetillÀgg krÀvs det att Skatteverket visar, styrker eller gör det mycket sannolikt att den skattskyldige har lÀmnat en oriktig uppgift i deklarationen.SkattetillÀgget som sanktion har funnits utgöra ett straff i Europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna och dÀrmed Àr artikel 6 ocksÄ tillÀmplig. Detta innebÀr att de svenska bestÀmmelserna mÄste upprÀtthÄlla kraven som stÀlls enligt konventionen.

I det hÀr examensarbetet behandlas privata markÀgare i Sverige och hur deras instÀllning Àr till olika skogliga nyttor inom naturvÄrden samt deras attityd till biologisk mÄngfald. I arbetet presenteras vad tidigare forskning kommit fram till inom omrÄdet och dÀrefter redogörs för resultatet av intervjuundersökning som gjorts bland ett urval av privata markÀgare. En distinktion görs mellan de som bor pÄ fastigheten (Äbor) och de som inte gör det (utbor) vilken syftar till att jÀmför hur attityden skiljer sig. Dessutom görs en könsmÀssig distinktion. De övergripande resultaten visar att Äbor vÀrderar direkta vÀrden (ved, bÀr och svamp) högre Àn utborna. Kvinnor vÀrderar naturvÄrd och biologisk mÄngfald högre Àn mÀnnen..

Det finns en stark koppling mellan historisk markanvÀndning och biologisk mÄngfald. Flera Àngs- och betesmarksarter gynnas eller Àr beroende av traditionell hÀvd sÄsom slÄtter och bete. Syftet med studien Àr att undersöka om olikheterna i den historiska markanvÀndningen har pÄverkat den biologiska mÄngfalden. Genom att studera kartor frÄn olika tidsperioder kan förÀndringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.

Den 20 augusti Är 2013 trÀdde Maritime Labour Convention 2006 i kraft. Denna studie har genom intervjuer med nautiska befÀl ombord pÄ svenskflaggade fartyg och genom en litteraturstudie, undersökt hur effekten av den nya konventionen upplevts. Syftet med studien var att fÄ insikt i hur konventionen pÄverkat besÀttningsmedlemmar samt undersöka hur kraven efterlevs och vilka förÀndringar som behövts göras ombord med avseende pÄ arbetstid, vilotid och bemanning. I intervjuerna framkom det att inga större förÀndringar har gjorts ombord i samband med implementeringen av konventionen. Detta eftersom större delen av konventionens krav redan varit implementerade i svensk lagstiftning.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera och diskutera Turkiets lagstiftnings tillÀmplighet med artikel 10 i Europeiska konventionen angÄende skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna. Jag har valt att fokusera pÄ artikel 301 i den turkiska brottsbalken. Artikel 301 anvÀnds för att hindra yttrandefriheten i Turkiet och kan ge upp till 2 Är i fÀngelse. För att komma fram till om artikel 301 Àr en krÀnkning av artikel 10 behöver jag förstÄ hur Turkiet tolkar artikel 10. För att förstÄ detta har jag anvÀnt mig av ett antal domstolsfall frÄn den europeiska domstolen för de mÀnskliga rÀttigheterna.

Biologisk mÄngfald Àr idag ett högaktuellt Àmne som dyker upp i mÄnga sammanhang. Förutom att det talas om det i media Àr det ett begrepp som ingÄr i kursplanen för kÀrnÀmnet naturkunskap A. Eftersom alla som gÄr i Ärskurs 3 i gymnasiet har lÀst naturkunskap A finner vi det intressant att undersöka dessa elevers attityder till begreppet. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur elever kopplar samman det de hör om biologisk mÄngfald i t.ex. skola och media med sin vardag? Eventuella skillnader mellan kön och beroende pÄ vilket program eleverna gÄr Àr ocksÄ av intresse.Undersökningen utfördes som en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr 114 gymnasieelever frÄn 3 olika programtyper ingick.

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över tvÄ vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas Àr: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen Àr sjÀlvisk. AngÄende (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) Àr mer komplicerat.

Syftet med arbetet har varit att gestalta Vasaparken iUppsala för en ökad biologisk mÄngfald med pedagogiskanvÀndbarhet. Detta för att Biotopia, enkommunal verksamhet, vill kunna anvÀnda parkeni sin undervisning av barn och unga.Arbetet bestÄr av en bakgrundsstudie om biologiskmÄngfald och utomhuspedagogik. Sedan följer eninventering och en analys som mynnar i ett gestaltningsförslag för parken.Vasaparken Àr idag en park som saknar mÄnga elementsom gynnar den biologiska mÄngfalden, t.exvatten, ett buskskikt och variation i fÀltskiktet.Genom att tillföra dessa och andra element sÄ kanparken stÀrkas. För att parken ska bli mer pedagogisktanvÀndbar utformas de element som lÀggs tillför att barnen ska komma nÀra det de studerar ochsÄ att lek och lÀrande blandas.Resultatet blir en varierad och naturlik park somlÀnkar tillbaka i historien genom att de förÀndringarsom gjorts inte radikalt Àndrar parkens karaktÀr.Parken fÄr en stor variation i miljöer och flera platseroch redskap som kombinerar lek och lÀrande..