I början av 1980-talet myntade reklammannen Jay Conrad Levinson uttrycketgerillamarknadsföring. Den nya termen var skapad för att beskriva en marknadsföringstaktikför framförallt mindre företag där kreativitet snarare än en stor marknadsföringsbudget skullevara nyckeln till framgång. Genom att använda sig av okonventionella medieval kunde ävenrelativt billiga kampanjer få ett stort och mycket kostnadseffektivt genomslag. Vartefterkonkurrensen om konsumenternas uppmärksamhet ökat har även större företag anammattaktiken. Tidigare forskning på området har främst undersökt gerillamarknadsföring ur ettföretagsperspektiv.

Vindkraftverk ansluts idag i snabb takt till elnät runt om i världen. Elnäten är ofta inte tillräckligt dimensionerade på platser där vindkraftutbyggnad är lämplig vilket leder till ett behov av nätförstärkning. Förstärkning sker konventionellt genom att övergå till en högre spänning, något som kan vara förenat med stora kostnader och ledtider. Bland annat därför har en filosofi med beteckningen smarta elnät uppstått, som handlar om hur elnätsystemet ska se ut när det är mer anpassat till de nya energikällornas karaktär och samtidigt medför ett mer effektivt totalutnyttjande. För vindkraftverk kan det då handla om att i högre grad än idag reglera produktionen och understödja nätet, t.ex.

De senaste årens kraftiga prissvängningar på mjölk i Europa har lett till en ökad osäkerhet för många mjölkproducenter. I andra länder finns det verktyg för att hantera en ökad prisrisk vilket saknas i Sverige. En statlig konkurrenskraftutredning har tidigare konstaterat att avsaknaden av prissäkringsinstrument inom animaliesektorn är problematisk. Tidigare studier visar att det finns ett intresse hos svenska mjölkproducenter att kunna prissäkra mjölk. Däremot saknas studier som undersöker vilka faktorer som påverkar svenska mjölkproducenters intention att prissäkra.

Under de senaste tjugo åren har det blivit vanligt att välfärdstjänster såsom äldreomsorgläggs ut på entreprenad. Kritiker hävdar ofta att uppdagade fall av kvalitetsbristeri samband med att äldreboenden har övergått i privat regi, talar för attäldreomsorg tillhandahålls bäst när produktionen sker av offentliga utförare. Tidigareforskning indikerar dock att det inte finns några systematiska kvalitetsskillnadermellan boenden som drivs i offentlig respektive privat regi. I praktikenfinns exempel på att kontraktering av äldreomsorg har resulterat i ökad kvalitetlikaledes finns exempel på motsatsen. Vad som saknas i tidigare forskning är docken rigorös teoretisk och empirisk analys av hur offentliga beställare kan och böragera för att äldreboenden som bedrivs i privat regi ska genera hög kvalitet.

De miljömål som Sverige har satt upp för bevarande av värdefulla natur- och kulturvärden uppmuntrar till skötsel av naturbetesmarker. Tillgången på naturbetesmarker överstiger dock tillgången på betande djur. Detta tillsammans med den minskade självförsörjningsgraden på nötkött kan tyda på att det finns utrymme för ett större antal nötkreatur i Sverige.Den allt sämre lönsamheten leder dock produktionen i motsatt riktning. De flesta nötköttsföretagen bedrivs som fritidsjordbruk där den huvudsakliga försörjningen kommer från annat arbete än lantbruk. Medelåldern bland lantbrukarna är hög och många kommer förmodligen att avveckla sin verksamhet inom en inte allt för avlägsen framtid.

Detta är en samhällsvetenskaplig kandidatuppsats med temat ?generationsväxling i lantbruket?. Utgångspunkten är åtta intervjuer insamlade på olika gårdar runtom på fasta Åland, vilket är ett ösamhälle beläget mitt ute i Östersjön. Som komplement till intervjuerna har även deltagande observationer gjorts. Med utgångspunkt i de vardagliga liv människor lever, livsvärlden, vill jag genom denna studie förmedla en översiktlig bild av åländska arvingars livssituationer samt vad som möter dessa personer i vardagen när de bestämt sig för att ta över familjegården eller nyligen har gjort det.

Studien syftar till att ta reda på och beskriva vilken medvetenhet som finns hos svenska textilkonstnärer när det kommer till produktionen av de textila naturmaterialen bomull, lin, silke och ull. Mina frågeställningarär hur svenska textilkonstnärer förhåller sig till ursprunget och produktionen i införskaffandet av deras textila material, samt hur de förhåller sig till ekologiskt respektive rättvisemärkt material i relation till sitt skapande.För att ge en bakgrund till detta inleds undersökningen med en kvalitativ litteraturstudie där jag beskriver den konventionella, respektive den ekologiska produktionen av de fyra ovan nämnda naturmaterialen, samt ger en beskrivning av textila märkningar och rättvis handel med textil. Genom en enkätstudie har jag sedan ställt frågor till tretton svenska textilkonstnärer som använder sig av bomull, lin, silke och ull för att ta reda på hur de förhåller sig till produktionen av dessa. Svaren från enkätstudien har sedan analyserats och resulterat i ett antal slutsatser; det finns stora brister i konstnärernas kunskaper kring produktionen av deras material. Flera tycker dock att de borde veta mer, och nio av tretton konstnärer svarade klart och tydligt att de var intresserade av att veta mer.

Karaktären på krig har genom historien förändrats. Andelen konventionella krig har de sista 25åren utgjort mindre än en tiondel av det totala antalet väpnade konflikter globalt. Ettsamlingsbegrepp som inkluderar bl.a. terrorism, uppror, terrorismbekämpning ochupprorsbekämpning är irregular warfare. De internationella insatser som svenska förband kankomma att utföra kommer till del att vara i konflikter som har formen av irregular warfare.Syftet med uppsatsen har varit att ur ett förmågeperspektiv undersöka vilken användbarhetJAS 39C/D-systemet kan anses ha vid insatser som har formen av irregular warfare och vadsom kan utvecklas för att höja användbarheten.

Att använda erfarenheter, i form av principer, vid militär planering är inget nytt fenomen. SedanNapoleontiden har det vuxit fram riktlinjer för militär planering och genomförande i form avKrigföringens grundprinciper och principer för att skapa en framgångsrik logistik. Exempel påprinciper och hur de ska tolkas finns i de flesta av världens försvarsmakters doktriner.Syftet med uppsatsen är att ge exempel på hur principer för logistik kan användas för att reflekteraöver de logistiska utmaningar, som en befälhavare eller stabsofficer ställs inför vid en militärplanering.Som empiri, för att värdera principerna mot, har Falklandkriget 1982 och Gulfkriget 1991, med ettbrittiskt/amerikansk perspektiv använts. De är båda konventionella krig med ett tydligt militärtslutmål, men har väldigt olika förutsättningar för logistiken i både en tid-, rum- ochstyrkejämförelse.Uppsatsen använder abduktion som metod. Fem principer för logistik bildar hypoteser förframgång som ställs mot empirin, i form av de två krigen.

Röntgenläkarna väljer ofta att byta undersökningsteknik för att fastställa misstänkt patologi som inte går att diagnostisera med en metod. Vid röntgenundersökningar av sinus (bihålor) så kan läkaren välja mellan konventionell röntgen eller en datortomografiundersökning. Skälet är att diagnoser som tumör, benpåverkan eller ansiktstrauma inte avbildas lika bra med den konventionella metoden. Syftet med den här studien är att jämföra datotomografi och konventionell röntgen vid sinusundersökningar, vilka för och nackdelar som de olika metoderna har, hur bildinformationen och diagnostiken skiljer sig, vilka risker som finns med joniserad strålning samt vilka biologiska effekter strålningen har på människan. Intervju har gjorts med odontologi läkare som berättat om för och nackdelar med de olika metoderna, och litteratur och artiklar har gett kunskap för att komma fram till resultatet.

En ofta förbisedd aspekt inom filmkonsten är hur landskapet kan samspela med och inverka på handlingen och manifestera huvudkaraktärernas känsloliv. Uppsatsen syftar till att skapa en djupare förståelse för den roll landskapet spelar i film utifrån en detaljstudie av två personligt utvalada roadmovies; Återkomsten (A. Zvyagintsev, 2003) och The Straight Story (D. Lynch, 1999). Jag redogör för hur landskapsbilden har utvecklats ur bildkonsten sedan århundraden tillbaka, långt innan kinematografins uppkomst. Utifrån mina studier har jag utvecklat och sammanställt en samling metoder och frågeställningar som används för att tydligare beskriva och ge svar på vilken roll landskapet spelar i de två filmerna - och som i förlängningen kan tillämpas på film i allmänhet. Undersökningen visar att det finns en mängd moment inom film för att signalera en allegorisk avsikt till publiken; vissa mer konventionella och närmast schablonmässiga medan andra är subtila och fungerar som en allegorisk beståndsdel i filmberättandet. Precis som människan präglar landskapet, präglar landskapet också människan i en slags växelverkan i de studerade filmerna. Landskap ger oss möjlighet att skapa mening i filmiska händelser och det kan symbolisera och uttrycka det som inte kan sägas i ord. Landskapet kan understryka och förstärka känslor som yttras och har förmågan att återspegla våra allra innersta subjektiva upplevelser av världen..

Patienter med cancer har alltmer sökt den komplementära vården för att få hjälp med bl.a. biverkningar och smärtproblematik som uppstår inom den traditionella cancerbehandlingen. Behandlingsmetoderna och helhetssynen inom den komplementära omvårdnaden är det som patienter efterfrågar. Katie Erikssons vårdteorier om holismen och den naturliga vården har använts som teoretisk referensram. Inom konventionell vård erbjuds inte tillräcklig lindring angående cancersmärta och biverkningar, därför har patienter sökt komplementär omvårdnad.

Fluoroskopi är benämningen på kontinuerlig röntgengenomlysning av en patient. Eftersom patienten och även läkaren då utsätts för kontinuerlig röntgenstrålning måste strålningsdosen hållas låg, vilket leder till brusiga bilder. Det är därför önskvärt att genom bildbehandling förbättra bilderna. Bildförbättringen måste dock ske i realtid och därför kan inte konventionella metoder användas.Detta examensarbete avser att undersöka hur ortogonala s k. derivataoperatorer kan användas för att förbättra läsbarheten av fluoroskopibilder med hjälp av brusundertryckning och kantförstärkning.

Bakgrund: Skolios är en ryggradskrökning och det är viktigt att hitta orsaken då behandlingen är beroende av skoliosens utseende. Röntgenundersökningar bör endast användas när behandling av skoliosen övervägs då onödiga stråldoser bör undvikas. Ju mer strålning en patient får på sig desto större risk för cellskada. Röntgensjuksköterskor bör alltid arbeta för att försöka minimera stråldosen vid röntgenundersökningar.Syfte: Syftet med aktuell studie var att jämföra olika skoliosundersökningar på två röntgenavdelningar för att fastställa om någon skillnad i stråldos uppstod mellan dem.Frågeställning: Är det någon stråldosskillnad mellan en konventionell skoliosundersökning och en skoliosundersökning med genomlysningsutrustning?Metod: I ett konventionellt undersökningsrum och i ett genomlysningsrum tillfrågades 30 patienter om längd samt vikt och undersökningens Dos Area Produkt (DAP)-värde dokumenterades.

Dagens litteratur innehåller mycket åsikter och diskussion kring konstruktionsprinciper för partialproteser. Trots att det verkar vara en ökning av flexibla partialproteser finns inte mycket material om dem. Följande frågeställningar skulle i denna studie besvaras med hjälp av en litteraturöversikt och en enkätmodell: 1. Hur ser forskningen ut kring flexibla partialproteser? 2.