Nötköttsproduktion lämpar sig väl att vara ekologisk produktion. I Sverige var 2011 19 % av alla slaktade nötkreatur uppfödda enligt ekologiska regler. Dock är det större utmaningar med uppfödning av ekologiska ungtjurar av köttras än med uppfödning av stutar och kvigor till slakt. Den ekologiska produktionen styrs av regler som är uppsatta av KRAV. Skillnader mellan ekologiskt och konventionellt gäller framför allt grovfoderandel i foderstaten, utevistelse och bete.

Bakgrund: Det finns tre grundprinciper för strålskydd; berättigande, optimering och dosgränser. Utifrån detta ska röntgenundersökningarna balansera kraven på tillräcklig bildkvalitet för diagnostiseringsbara bilder och minimal patientstråldos. De dosbegrepp som används för att uppskatta stråldosen är bland annat; Dos-Area-produkt är produkten av dosen i luft och arean på strålfältet i samma position, enheten är graykvadratcentimeter (Gycm2), används vid konventionell röntgen och genomlysning. Dos-Längd-Produkten används vid datortomografi med enheten milliGraycentimeter (mGycm). Diagnostisk referensnivå (DRN) bestäms av Strålsäkerhetsmyndigheten utifrån 75%-percentilvärdet för uppmätta stråldoser för vuxna.

Tjockleksmätning av rör med ultraljud görs typiskt genom att mäta tiden mellan två efterföljande ekon av en utsänd puls. Detta är ofta en svår process som är känslig för störningar och påverkan utifrån. Denna rapport beskriver hur detta i stället kan göras i frekvensdomänen för att minska effekterna av dessa problem.För att göra detta härleds en signalmodell som beskriver de effekter som är nödvändiga för att utföra mätningarna. Utifrån signalmodellen togs metoder fram för att analysera och fastställa tjockleken på den uppmätta signalen.En av metoderna fungerar så bra att den skulle kunna användas..

Denna rapport presenterar arbetet med att definiera och identifiera parametrar i form av kundvärden på svensk industri som är av vikt vid funktionsförsäljning av produktion. Arbetet är utfört i forskningsprojektet Factory-in-a-Box #4 som inriktar sig på att påvisa lönsamhetsmöjligheterna med funktionsförsäljning av tjänsten ?producera?. Industriell samarbetspartner för Factory-in-a-Box #4 är FlexLink Systems AB. En Factory- in-a-Box #4 är en mobil och flexibel produktionsenhet som snabbt ska kunna ställas om genom olika faser i sin livscykel.

En hårdnande konkurrens inom försvarsindustrin medför att BAE Systems Hägglunds AB står under ett effektiviseringsprojekt, Vehicles Production System. Projektet innebär att verksamheten ska samlas för att skapa ett störningsfritt flöde och syftet med projektet är; ? minskade ytor, ? ökad produktion med mindre resurser, ? ökad flexibilitet vid varierad orderingång, ? minskade ledtider, ? ökad lönsamheten för att kunna satsa mer på egenutveckling. För att uppnå detta ska verksamhet samlas vilket bland annat innebär att tre tidigare förråd för eftermarknad och produktion skall slås samman och nya produktions-linjer skall tas i bruk. Syftet med examensarbetet är att analysera tänkt upplägg för detta nya förråd samt rekommendera materialförsörjningsmetod till slutmontage bandvagn vid varie-rad produktmix och produktionstakt.

För att kunna garantera hög kvalité på en slutprodukt är det viktigt att kvalitetsarbetet beaktas under produktionen. Kvalitetsarbete påverkar företaget på ett positivt sätt genom att säkerstäl-la nöjda kunder och bidra till både ett gott rykte och en god ekonomi. NCC misstänker att det förekommer bristfälligt kvalitetsarbete under produktion i byggbranschen och gav oss därför i uppdrag att undersöka hur deras arbete med detta fungerar. I examensarbetet har intervjuer gjorts ute på fem av NCC:s pågående projekt i Örebro län för att ge en bild av hur arbetet med egenkontroller och fukt ute på byggarbetsplatserna fungerar. Vi har kartlagt hur arbetstagarna jobbar med egenkontroller och fukt i produktion, om det finns några brister i arbete och i så-dana fall vad det beror på.

Uppsatsen du har framför dig baseras på en kvalitativ studie gjord på ett av Sveriges största byggföretag vid införandet av en arbetsmodell som företaget kallar Strukturerad produktion. Modellen baseras på Lean production. Syftet är att studera Strukturerad produktion samt dess införande. Vi svarar på syftet genom att undersöka hur befattningshavare inom företaget diskuterar förändringsprocessen, vilket formuleras genom våra frågeställningar. Hur ser modellen för Strukturerad produktion ut, vilka är de bärande idéerna? Hur går processen för införandet av Strukturerad produktion till? Vilka översättningar görs för att anpassa modellen till organisationen?I teoridelen har vi valt att utgå från ett brett spektra för att sedan ?tratta ner? teorin.

Att produktion sker med hänsyn till människa och natur är viktigt för möbelföretaget KLONG. Detta har gett till följd att en ny kollektion av möbler utvecklats med fokus på knock-down. Vilket innebär att produkten är anpassad och konstruerad på ett sådant sätt att möbeln går att plocka isär och sammansättningen av produkten kan ske så nära slutkonsument som möjligt.Dessa produktionsförändringar får inte påverka produkten negativt så den förlorar sin identitet, möbelns formspråk ska uttrycka KLONG.Mitt arbete avser ett projekt där utemöbler har utvecklats åt KLONG utifrån krav på bl.a. produktion, distribution och funktion.Projektet påbörjades genom att utföra en grundlig analys av KLONG och deras produkter. Därefter utvecklades via designprocessen en flexibel knock-down möbel som via sin design förmedlar KLONG samt uppfyller sin funktion och innehar miljösmart distribution och tillverkning. .

Outsourcing, att flytta egenägd produktion till en extern leverantör kan vara ett effektivt verktyg som hjälper företag att minska sina kostnader, fokusera på sin kärnverksamhet eller etablera sig på en ny marknad, om det används rätt. Innan beslutet om outsourcing ska tas är det viktigt att tänka igenom och eventuellt använda sig av befintliga beslutsmodeller för att fatta beslut baserat på rådande förhållanden. Det finns flera typer av beslutsmodeller, varav två tas upp i rapporten: flödesorienterade och ekvationsorienterade beslutsmodeller. Att ha produktionen långt ifrån sin övriga verksamhet där regelbundna kontroller inte kan göras, kan i längden orsaka problem. Leverantören har kontrollen över tillverkningen och känslig information riskerar att spridas.

I kursen ABY 005, verksamhetsförlagd utbildning ingår det även att göra ett examensarbete som är kopplat till ett problem eller behov inom det företag som man gör sin praktik på. Jag har gjort min verksamhetsförlagda utbildning hos Vägverket produktion i Luleå. Jag har i mitt examensarbete undersökt två olika alternativ för störsättning, manuell och automatisk metod, som finns hos Vägverket produktion. Examensarbetet inleds med beskrivning av de två jämförda metoderna. Längre fram kan man följa jämförelser i effektivitet, ekonomi, säkerhet och miljö.

Syftet med detta arbete att hjälpa ägarna till ett utvalt fallföretag att hitta en eller flera lönsamma produktionsgrenar som är lämpliga för gårdarnas förutsättningar och göra relevanta kalkyler så att ägarna ska kunna fatta ett beslut och bygga upp en produktion inom de närmsta åren. De aktuella gårdarna ligger i Västergötland respektive Värmland. Efter sondering av tänkbara produktionsgrenar koncentrerade vi oss på mjölkproduktion och hjortköttsproduktion. Arbete går ut på att hitta en intressant och lönsam produktion för framtiden. I Sverige finns det en del hjorthägn men marknaden för förädling av köttet är liten. Produktionen är väldigt dyr och osäker om man inte kan förädla och slakta sina egna djur. Kan man bygga upp ett slakteri för förädling ökar chanserna för en bra vinst. Mjölkproduktion däremot en säkrare investering, produktionen är stabil då efterfrågan är konstant. Uppstartskostnaderna för dessa två produktioner skiljer sig mycket åt.

Mitt examensarbete handlar om arbetsflödet på ett produktionsbolag, jag har använt Filmtecknarna som ett exempel då jag utförde min praktik där. Jag har valt att arbeta utifrån de frågor som jag själv vill ha svar på och försökt att på ett så enkelt men ändå informativt sätt beskriva detta. Med en kvalitativ undersökning och själv deltagande i ett stort projekt har jag skaffat mig en bra bild av hur en produktion kan gå till i reklam/film branschen. Jag har valt att arbeta utifrån följande frågeställningar: - Hur går det till när man tar sig an ett projekt/uppdrag? - Vem bestämmer vad som skall göras? - Vem bestämmer vem som skall göra vad och i hur stora team arbetar man? - Vem bestämmer stilen på produkten som skall levereras? - Hur lägger man upp budgeten för ett visst projekt? - Vilka program kommer främst att användas? - Vem bestämmer när det är klart? Efter min praktik kan jag dra slutsatsen att det ligger betydligt mycket mer arbete bakom en produktion jämfört med vad jag trodde innan jag påbörjade min praktik..

Ma?nniskor har de senaste a?rhundradena bidragit till o?kade emissioner av klimatgaser, vilket i sin tur har bidragit till den klimatfo?ra?ndring som idag upplevs. Jordbruket sta?r fo?r en stor del av dessa emissioner och i takt med att befolkningen o?kar sa?tts ytterligare press pa? jordbruket att kunna fo?rse denna befolkningso?kning med livsmedel. Samtidigt o?kar detta a?ven pressen pa? miljo?n.

När jag började på Digital Ljudproduktion program som tillhandahålls av BTH, var mitt syfte att lära mig allt om inspelningsmetoder av olika typer av ljud samt det bästa sättet att spela in olika ljudkällor och att uppnå bästa möjliga resultat i alla faser av arbetet (pre-produktion, produktion och efterproduktion). Exempelvis att välja den lämpligaste mikrofonen för inspelning av ett särskilt instrument kan vara svårt och ibland bör du tänka på avstånd, riktning eller/och vinkeln mellan mikrofonen och ljudkällan. Likaså, band med blås- (trumpet, saxofon) och slagverksinstrument (bongos, congas), som inte är vanliga här i Skandinavien, ger goda erfarenheter genom att spela in dem. Dessa exempel visar på behovet av att ha kapacitet till anpassning med syftet att nå bästa möjliga resultat. Att uppnå denna kapacitet var målet med detta projekt..

Denna rapport beskriver miljöpåverkan av en snökylanläggning i jämförelse med konventionell kylmaskin. Genom att värmeisolera snö kan den användas i en snökylanläggning för att ge kyla under sommaren. Studien omfattar anläggningarnas hela livslängd inklusive byggnation och avveckling. I rapporten har kraven för miljökonsekvensbeskrivningar kombinerats med metodiken för livscykelanalys. På grund av antalet apparater, byggteknik och ökade komfortkrav på arbetsplatserna har ett behov av att kyla bort överflödig värme uppkommit.