Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Bakgrund och problemdiskussion: Under årens gång har det inträffat flera företagsskandaler. Det har sett bra ut på ytan men insidan har visat motsatsen. Fasaden kollapsar till följd av bristande kontroll. Intern styrning och kontroll och COSO:s Internal Controll ? Integrated Framework blir allt mer aktuellt för att få ordning och reda.

De senaste åren har ett antal bolagsskandaler världen över fått stort utrymme i media och satt igång debatten om bolagsstyrning. I vissa fall kan skandalerna relateras till brister i företagets interna kontroll. Detta har fått till följd att intressenterna förlorat förtroendet för företagen och deras finansiella rapportering, vilket i sin tur ökat revisionens betydelse. Fokuseringen på kontroll av företag har ökat, både genom strängare lagstiftning av revisionsarbetet och genom ?koder? för bolagsstyrning.

Stress kan uppkomma vid obalans mellan upplevda krav från omgivningen och upplevd förmåga att själv hantera dessa krav. Denna studie utgår ifrån krav-kontroll modellens beskrivning av hur en kombination av hög arbetsbelastning och lågt inflytande på arbetssituationen leder till hög fysiologisk stress. Studien syftade till att undersöka hur krav och kontroll hänger samman med kardiovaskulär reaktivitet och Typ A-beteende hos kvinnor. Totalt deltog 34 kvinnor i ett experiment. Dessa kvinnor hade olika grad av Typ A-beteende (låg, mellan och hög).

Ekonomiska styrsystem används för att kontrollera anställdas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anställda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer då det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frånvaro och försämrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fått störst genomslagskraft. Stressorer är faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien är att förklara hur ekonomiska styrsystem påverkar stressorer.

Uppsatsen behandlar insourcing av stödtjänster där fokus ligger på att klargöra tjänstens allt större betydelse för företags kärnverksamheter. Forskningen gällande insourcing av tjänster brister eftersom den inte tar hänsyn till det mervärde som tjänster skapar och den interna kontroll över resurser som insourcing medför. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera insourcing av stödtjänster. För att uppnå syftet med uppsatsen har teori samlats in som beskriver de aktiviteter ett företag består av. Vidare har teori som beskriver vikten av alla aktiviteter i ett företag behandlats samt teori som beskriver tjänsters särart och vikten av interna relationer.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad som påverkar inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. En modell har framtagits, vilken består av ett flertal faktorer; såsom kön, ålder, högsta utbildning, vidareutbildning, medbestämmande, påverkan, arbetslivserfarenhet, avstånd till arbetsplats, kommunikation umgänge och sammanhållning, samt den interna kontrollen i form utav COSO-modellen. Denna modell ska hjälpa oss att försöka få fram om det finns några samband mellan den individuella faktorn och inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. Undersökningen är utförd på nämndnivå, barn- och utbildningsnämnden, i tre mindre kommuner runt om i Skåne. För att få fram inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen intervjuades den ansvariga för intern kontroll inom varje nämnd.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka den arbetspsykologiska vinsten i form av kontroll, stress och arbetstillfredsställelse av en utbildningsinsats med skiftlagsutveckling. En enkätundersökning genomfördes på ett stort industriföretag i Mellansverige. Totalt 65 personer svarade på enkäten, indelade i de som deltagit (experimentgrupp) och de som inte deltagit (kontrollgrupp) i utbildningen. Resultatet visade att experimentgruppen jämfört med kontrollgruppen skattade sin kontroll över arbetshastigheten högre. Likaså ansåg sig experimentgruppen bättre kunna förutsäga resultatet av sina beslut i arbetet än kontrollgruppen.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Ämnet för denna uppsats behandlar distansarbete och upplevelsen av kontroll och övervakning vid distansarbete samt hur individen bemöter detta. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa hur människor som arbetar hemifrån upplever sin arbetssituation, om de upplever att deras arbete och prestationer kontrolleras/övervakas, samt hur de bemöter denna eventuella kontroll/övervakning. Det empiriska materialet i denna studie består av intervjuer med fyra kvinnor och två män som arbetar inom såväl statliga myndigheter som privatägda bolag i fyra olika kommuner. Vid tolkning och analys har Foucaults teori om panoptism och Goffmans dramaturgiska modell använts. Av undersökningens resultat framgår att människor som distansarbetar kan uppleva en rollkonflikt kopplat till de olika rollerna som är förknippad med dennes arbete och privatliv, att en känsla av övervakning finns närvarande vid distansarbete samt att olika handlingsmönster eller strategier står att finna i dessa människors bemötande av kontrollen..

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Ätstörningar hör till de allvarligaste psykiska störningarna och orsakar betydande sjukdom för den som drabbas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en ätstörning. En systematisk litteratursökning genomfördes vilket resulterade i elva studier. Dessa analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att vilja få kontroll i sin tillvaro, att uppfatta verkligheten annorlunda, att sakna samhörighet, att livet bryts ner och att vara styrd av sin sjukdom.

Bakgrund och Problem: Det har visat sig att en gemensam nämnare bland de bakomliggande orsakerna till den senaste finanskrisen var bristande intern kontroll. Det var även en av orsakerna till att en svensk bank i augusti år 2010 gick i konkurs och det kan ses som högst oväntat med tanke på de utvecklade regler, ramverk och granskningar som finns för de svenska bankerna idag. För att den interna kontrollen i ett företag ska fungera väl måste den integreras i hela verksamheten. I dagsläget finns det tecken på att det råder en lucka mellan den interna kontroll som styrelse vill uppnå och den som når fram till medarbetarna i banken.Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur de fyra svenska storbankerna arbetar med intern kontroll idag samt analysera kommunikationen och integrationen av den interna kontrollen i verksamheten. Vidare vill vi bidra till en insikt om hur intern kontroll integreras och blir en del av det dagliga arbetet i banken.Metod/Empiri: Då studien undersöker hur kommunikationen och integrationen av intern kontroll ser ut i de svenska storbankerna, ansågs en enbart kvalitativ metod med intervjuer av personer som aktivt arbetar med intern kontroll inte vara tillräckligt.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva i vilken utsträckning statliga myndigheter efterlever sin finansiella budget och att analysera huruvida det finns ett samband mellan budgetefterlevnad och om myndigheterna upplever att de styrs med tight eller loose kontroll. Metod: Uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt. De undersökningar som gjorts har skett genom ett kvantitativt tillvägagångssätt. Materialet analyseras genom statistisk bearbetning, kopplat till teorin. Materialet presenteras med tabeller och figurer.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, redovisningsfördjupning, EKR 362 VT 2007Författare: Maria-José Benitez, Danijela Milos, Admir SkopljakovicHandledare: Erik RosellExaminator: Lars-Göran AidemarkTitel: Intern kontroll - En studie av arbetet med den interna kontrollen på Växjö och Halmstad kommun, följer de COSO-modellen?Bakgrund: Under de senaste åren har det inträffat händelser där ledningen i olika organisationer, agerat i oenighet med lagen. Det är mycket viktigt att det inte uppstår några väsentliga problem eller brister i en kommun. Därför är det i sin tur väsentligt att det finns en god och fungerande intern kontroll.Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur kommunerna arbetar med den interna kontrollen. Vårt syfte är också att se om de respektive kommunerna arbetar utifrån COSO-modellen.Metod: Uppsatsen bygger på positivistisk synsätt.