En allvarlig komplikation med röntgenkontrastmedel är att de är potentiellt nefrotoxiska och kan ge upphov till ett tillstånd vid namn kontrastmedelsinducerad nefropati. Tillståndet definieras av en serumkreatininstegring med mer än 25 procent eller 44 µmol/l vilket sker inom tre dagar efter administrering av kontrastmedel. Risken att drabbas av kontrastmedelsinducerad nefropati står i relation till graden av njurfunktionsnedsättning före undersökning, kontrastmedelsdosens storlek och andra riskfaktorer som diabetes mellitus, hjärtsvikt, hypotension och dehydrering med flera. Risken att drabbas ökar med antalet riskfaktorer. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur kontrastmedelsinducerad nefropati kan reduceras.

Kontrastmedelsundersökningar ökar för varje år och risken för att utveckla kontrastmedelsinducerad nefropati (KMN) ökar med bland annat stigande ålder. KMN kan leda till att patienter utvecklar akut njurinsufficiens och kan därför behöva genomgå efterföljande dialysbehandling. KMN har framkommit vara den tredje största orsaken till sjukhusförvärvad akut njurinsufficiens, vilket ökar mortalitet och morbiditet. Syftet med denna litteraturöversikt är att jämföra det iso-osmolära kontrastmedlet iodixanol med låg-osmolära kontrastmedel i relation till uppkomst av kontrastmedelsinducerad nefropati. Metoden är en litteraturöversikt som grundar sig på redan befintlig forskning som jämfört det iso-osmolära kontrastmedlet med olika låg-osmolära kontrastmedel.

BAKGRUND: Dagligen genomgår ett stort antal patienter datortomografiundersök-ningar med intravenöst (i.v.) kontrastmedel. Kontrastmedlet kan bidra till en stegring av S-kreatinin värdet och orsaka njurskada = kontrastmedels nefropati (KMN). För att kunna bedöma och följa patientens njurfunktion tas S-kreatinin prov. SYFTE: Att be-lysa riskfaktorer för KMN på polikliniska patienter som ska genomgå röntgenundersök-ningar med i.v. kontrastmedel.

Introduktion: Jodbaserade röntgenkontrastmedel är bland de vanligaste använda läkemedel som administreras intravenöst. Kontrastmedel vid radiologiska undersökningar kan ge upphov till olika typer av överkänslighetsreaktioner, därför är det viktigt för röntgensjuksköterskor att kunna vara förberedda och observanta på symptom för att kunna tillgodose en patientsäker vård. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att studera symtombild och hur ofta överkänslighetsreaktioner inträffar, samt vilka patienter som är mest utsatta för kontrastmedelsöverkänslighetsreaktioner vid radiologiska undersökningar med intravenös eller intraarteriell administrering av jodbaserat icke-joniskt kontrastmedel. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt inom området radiografi och utfördes systematiskt för att sortera ut vetenskaplig forskning som kunde ge svar på syftet. 15 artiklar analyserades.

Röntgenundersökning är en medicinsk undersökning av kroppen med hjälp av röntgenstrålning. Kontrastmedel används i stor omfattning vid olika röntgenundersökningar och verkar genom att förstärka skillnader mellan kroppens olika vävnader vilket kan användas för att ge bästa diagnostiska information. Det är viktigt att sjuksköterskan frågar om ifall patienten har någon allergi eller överkänslig mot något. Sjuksköterskan ska även fråga om patienten äter något läkemedel eller har några andra sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom eller njursvikt. Sjuksköterskan har en kvalificerad utbildning i specifik omvårdnad.

Idag används datortomografi med kontrastmedel (CTA) som primär undersökningsmetod vid efterkontroller av EVAR-behandlade patienter. Dessa patienter följs upp årligen under resten av deras liv. Ultraljud med kontrastmedel (CEUS) har de senaste åren undersökts som ett alternativ för att minska exponeringen av den joniserande strålningen och användning av njurtoxiskt kontrastmedel. Vårt syfte med denna litteraturstudie var att jämföra diagnostisk säkerhet samt att beskriva fördelar och nackdelar med undersökningsmetoderna ultraljud med kontrast och datortomografi med kontrast vid kontroller efter EVAR. Utifrån vårt syfte formulerade vi en frågeställning där 14 vetenskapliga artiklar ingår i litteraturstudien.

Barn som redan i tidig barndom uppvisar normbrytande beteende löper ökad risk för en senare kriminell utveckling. Syftet med föreliggande studie var att simultant undersöka evidensbaserade riskfaktorer för normbrytande beteende. Multipla regressionsanalyser användes för att se vilka riskfaktorer som bäst kunde förklara normbrytande beteende. Undersökningen genomfördes genom rapporter från förskolelärare (n=298) och föräldrar (n=239) till barn i tre- till femårsåldern. De riskfaktorer som undersöktes var riskfaktorer på individ- och familjenivå som kan anses påverkbara och direkt mer än indirekt kopplade till normbrytande beteende.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett syndrom som kännetecknas av utbredd smärta,överkänslighet vid beröring men även att övriga delar av kroppen påverkas.Metod: En litteraturstudie har genomförts där 10 stycken vetenskapliga artiklar haranalyserats och utgjort resultatet.Syfte: Huvudsyftet är att undersöka möjliga riskfaktorer som kan påverka utvecklandetav fibromyalgi.Resultat: Studiens resultat har tagit upp fyra teman med tänkabara riskfaktorer.Traumatiska barndomshändelser, där både fysisk och verbal misshandel och sexuelltutnyttjande var riskfaktorer. Att bli utsatt för trauma som vuxen, där fysisk misshandel,operation och arbetsrelaterad skada ingick, var också en riskfaktor. Stress och ett högtBMI-värde var också riskfaktorer relaterade till utvecklandet av fibromyalgi.Diskussion: Studiens resultat visade på att det är flera riskfaktorer som påverkarutvecklandet av detta syndrom. Alla som utsätts för en av dessa riskfaktorer utvecklardock inte fibromyalgi, utan med största sannolikhet så är det en kombination av flerariskfaktorer som gör att man utvecklar fibromyalgi.Slutsats: Det behövs mer forskning för att studera sambandet mellan fysiska, psykiskaoch sociala riskfaktorer..

Lungemboli (LE) är en sjukdomsbild som kan vara livshotande och datortomografi pulmonell angiografi (CTPA) är ett av de vanligaste sätten att diagnostisera detta. CTPA undersökningar kräver jodbaserat kontrastmedel (KM) för att kunna fastställa diagnosen LE. KM i stora mängder är toxiskt mot njurarna vilket kan orsaka kontrastmedelsinducerad njurskada (KMN). Denna litteraturstudies primärsyfte är att granska möjligheterna med att minska mängden kontrastmedel vid låg-kV CTPA. Går det att minska kontrastmedelsdosen utan att undersökningens resultat blir suboptimalt?Sekundärsyftet är att studera riskerna för att utveckla KMN efter CTPA.Utifrån vårt syfte framkom 2 frågeställningar som besvarades via en systematisk litteraturöversikt.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner [PSI] är en allvarlig komplikation och ett hälsoproblem som orsakar lidande för patienten. Såsom vid alla operativa ingrepp förekommer en risk att få PSI i operationssåret/-såren efter Coronary Artery Bypass Graft [CABG], men det finns redan en rad kända riskfaktorer som ökar risken för PSI.Syfte och metod: Syftet med rapporten var att undersöka om kombinationen av ett antal sedan tidigare kända riskfaktorer ökade risken för PSI efter CABG på ett mellansvenskt sjukhus åren 2009-2012. En retrospektiv journalgranskningsstudie med totalt 228 patienter genomfördes.Resultat: Av 228 undersökta hade totalt 50 patienter rapporterat sårinfektion och 73 patienter hade ? 3 riskfaktorer. Bland de som hade ? 3 riskfaktorer rapporterade 32,9% PSI och bland de som hade < 3 riskfaktorer rapporterade 16,8% PSI.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner [PSI] är en allvarlig komplikation och ett hälsoproblem som orsakar lidande för patienten. Såsom vid alla operativa ingrepp förekommer en risk att få PSI i operationssåret/-såren efter Coronary Artery Bypass Graft [CABG], men det finns redan en rad kända riskfaktorer som ökar risken för PSI.Syfte och metod: Syftet med rapporten var att undersöka om kombinationen av ett antal sedan tidigare kända riskfaktorer ökade risken för PSI efter CABG på ett mellansvenskt sjukhus åren 2009-2012. En retrospektiv journalgranskningsstudie med totalt 228 patienter genomfördes.Resultat: Av 228 undersökta hade totalt 50 patienter rapporterat sårinfektion och 73 patienter hade ? 3 riskfaktorer. Bland de som hade ? 3 riskfaktorer rapporterade 32,9% PSI och bland de som hade < 3 riskfaktorer rapporterade 16,8% PSI.

Bakgrund Kontrastmedelsinducerad nefropati innebär en allvarlig njurfunktionsnedsättning, vilken definieras som en ökning av p-kreatinin < 25 procent eller 0,5 mg/dl inom tre dygn efter kontrastmedelsadministrering. I de allra flesta fall återhämtar sig njurarna inom ett par veckor, men permanenta skador kan uppstå, vilka kan komma att kräva dialysbehandling och njurtransplantation. Genom att identifiera riskpatienter och kontrollera njurfunktion och hydrering före undersökningen kan förekomsten av kontrastmedelsinducerad nefropati minskas. Syfte Att belysa senaste forskningsresultat om hur kontrastmedelsinducerad nefropati kan förebyggas. Metod För att analysera och sammanställa det aktuella forskningsläget genomfördes en litteraturöversikt med 15 kvantitativa artiklar.

Bakgrund: Kontrastmedel är ett flytande medel som injiceras i kroppen för att förstärka skillnader mellan kroppens olika vävnader. Jodkontrastmedel används varje dag i samband med vissa bestämda röntgenundersökningar. Effekten av kontrastmedel underlättar för att få en bra bilddiagnostik. Användning av kontrastmedel är inte riskfritt eftersom kontrastmedel kan orsaka negativa reaktioner som kan uppträda antingen som akuta eller sena, exempelvis hjärtstillestånd eller klåda. Syfte: Att belysa vikten av information till patienten om risker och biverkningar inför intravenös jodkontrastmedelsinjektion samt att belysa röntgensjuksköterskans roll och ansvar i samband med denna information.

Vid diagnostisering av halskärlsstenos återfinns olika preferenser på metoder från sjukhus till sjukhus. Denna studie hade som mål att undersöka vilken av dessa två modaliteter, MRT och DT, som hade mest vetenskapligt stöd för diagnostiseringen av halskärlsstenos. Syftet med studien var att via en evidensbaserad systematisk litteraturöversikt försöka framhäva vilken av de två modaliteterna som är optimal för att diagnostisera halskärlsstenos. Litteraturöversikten utgick ifrån en framställd frågeställning efter förstahandsgranskning av relevanta artiklar; Vilken modalitet är mest tillförlitlig gällande diagnostiseringen av carotisstenos? Litteratursökningen genomfördes och fann 11 artiklar efter granskning som passade för den utsatta frågeställningen.

Syftet med vårt arbete var att besvara frågan om vilken betydelse skyddsfaktorer och riskfaktorer har för barn och ungdomar i skolan i förhållande till utvecklandet av negativa beteenden. Vi hade kommit i kontakt med dessa begrepp vid ett flertal tillfällen under vår utbildning, men endast i teorin. Vi ville därför ta reda på hur man ser på detta mer konkret ur skolans perspektiv och hur man arbetar med skyddsfaktorer och riskfaktorer. Vi valde att göra en kvalitativ studie och intervjuade två skolkuratorer och en anställd från Gränsöverskridande teamet. Vi analyserade materialet i sin helhet och tog ut viktiga teman och problemområden som framkommit i materialet.