Syftet med vår undersökning var att undersöka elevers sammanhållning och samarbete och om olika samarbets- och gruppstärkande aktiviteter kan påverka samarbetet och klimatet i klassen. Vi genomförde vår undersökning i två olika klasser, en i Australien och en i Sverige. Klasserna bestod av elever i åldern 13-15 år. Vi genomförde arbetet under sju veckor, tre veckor i den svenska klassen och fyra veckor i den australiensiska klassen. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter och observationer.

Denna studie syftar mot att undersöka om arbete med musikaliska förebilder kan utveckla musikundervisningen. Arbetet fokuserar på två delar, lärarens förebildande roll och andra musiker som förebild i form av andra medier till exempel cd-skivor samt att ta reda på hur elever upplever denna undervisning. Vi ville se vad aktiva musiklärare tycker om detta arbetssätt, där läraren vid sidan om sitt eget förebildande använder sig av andra medier, till exempel Internetsidan Youtube. Undersökningen utfördes genom en lektionsserie med efterföljande intervjuer med två musiklärare och de fyra deltagande eleverna. Lektionsserien ägde rum i samband med vår verksamhetsförlagda utbildning vårterminen 2008.

Arbetsmiljöverket har i en undersökning kommit fram till att hot och våld mot vårdpersonal är ett allvarligt arbetsmiljöproblem och har blivit allt vanligare i arbetslivet. Syftet var att belysa förekomst av hot och våld inom den somatiska vården och hur detta inverkar på sjuksköterskan i sitt arbete. En litteraturstudie användes som metod och innefattade 13 artiklar som granskades med vetenskapligt fokus. Artiklarna sammanfattades under fem olika kategorier: Förekomst av hot och våld, olika typer av hot och våld, förövaren, konsekvenser för omvårdnadspersonal i deras arbete och sjuksköterskerollen i en våldsituation. Hot och våld är vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket och inverkar på många olika sätt både på sjuksköterskans och patientens situation.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka om elevers muntliga framtställning kan påverkas genom aktiv talträning, där tonvikten läggs på att eleven vill och vågar tala. Utvecklingsarbetet genomfördes under vår slutpraktik, vilken innefattade sju veckor under hösten 2004 i en årskurs 8 i Luleå kommun. Hela klassen ingick i detta arbete men sex elever varav fyra flickor och två pojkar valdes ut slumpmässigt för att observeras. Med hjälp av enkäter, observationer och loggböcker har vi fått elevernas egna tankar och upplevelser, samt kunnat följa deras utveckling. Resultatet visar att aktiv talträning påverkar eleverna positivt men att denna träning bör pågå kontinuerligt i skolans undervisning..

Dagens samhälle är mycket sårbart vilket medför att det ställs högre krav på myndigheterna. Räddningstjänsten är en av dessa myndigheter som samhället förväntas kunna få snabb hjälp av vid behov. Kraven har ökat på den enskilde individen, att ha ett så högt brandskydd som möjligt som kan förväntas av denne. Ofta inträffar en olycka närmare en annan kommuns räddningstjänst än den som den tillhör. Detta innebär att tiden framtill dess att räddningsarbetet påbörjats av byggnadens kommuns räddningstjänst tar längre tid än om de två kommunernas räddningstjänster skulle samarbeta och bli larmade till samma larm.

Bakgrund och problem: För att uppnå en mer jämförbar redovisning infördes nya internationella redovisningsregler av IASB. Enligt IASB är en viktig förutsättning att tillämpning sker på samma sätt och enligt samma principer för att jämförbarheten av redovisningen skall bli så bra som möjligt. Förvärvad goodwill skall i och med de nya reglerna införda år 2005 genomgå en nedskrivningsprövning minst en gång per år och inte längre skrivas av direkt. Oavsett vilket resultat nedskrivningsprövningen ger skall företagen ge omfattande upplysningskrav gällande de uppskattningar som använts vid nedskrivningsprövningen. Flertalet studier har gjorts genom åren där resultatet visar på en förbättring gällande redovisningen av upplysningskraven men även att det fortfarande finns en stor förbättringspotential.

Vi lever i ett samhälle som kontinuerligt utvecklas och förändras. Olika sorters förändringar, individuella som organisatoriska, är vanligt förekommande i dagens samhälle. Organisationer måste kontinuerligt förändras i takt med samhället för att kunna anpassa sig till den miljö de är verksamma i och för att bibehålla sin konkurrenskraft. Att genomgå en förändring skapar olika upplevelser hos olika individer. Syftet med denna uppsats är att kartlägga individens attityder till, och upplevelser av, den befintliga organisationen och den pågående organisationsförändring samt att presentera riktlinjer för en optimal organisation.

Bemanningsbranschen har länge funnits i Sverige men det är inte förrän på senare tid som den uppnått den utsträckning som råder i Sverige idag. Arbetsmarknaden kräver flexibilitet för arbetsgivare och arbetstagare. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som hjälper till med etableringen av bemanningsföretag på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar lyder enligt följande: ? Hur kommer det sig att bemanningsföretagen kan fortsätta växa kontinuerligt? ? Vilket syfte uppfyller bemanningsföretagen gällande arbete? Resultatet av studien visar sex kategorier av signifikant betydelse för vilka faktorer som bidrar till etableringen och utveckling av bemanningsföretag i Sverige idag.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation kan pedagoger gå in i en lärprocess som gäller både det egna och barnens arbete. Den konkreta dokumentationen kan ligga till grund för ett kontinuerligt förändrings- eller reformarbete på förskolan genom att de bildar en utgångspunkt för gemensam reflektion. Det är en process där man ständigt går tillbaka till dokumentationen för att studera, analysera och diskutera det som har dokumenterats för att sedan ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Syftet med denna studie är att studera vilken betydelse pedagogisk dokumentation har för förskolans verksamhetsutveckling. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från två olika förskoleavdelningar.

Studien visar att strategiskt arbete med musik för att bygga varumärkeskapital kan användas på många olika sätt för att stärka varumärket. Alla organisationer är olika och musik kan hjälpa varumärken att differentiera sig mot konkurrenterna. Att koppla varumärket till musik genererar ett starkare varumärkeskapital oberoende av hur stark kopplingen är till musiken, förutsatt att organisationen är medveten om att musik påverkar hur varumärket uppfattas. Att stegvis förbättra och utveckla användningen av musik i kommunikationen anser vi är av vikt då både den egna marknaden och musikindustrin kontinuerligt utvecklas. Att varumärket innehar en egen strategisk musikplattform som uppfattas trovärdig av marknaden, anser vi är det mest effektiva..

Detta arbete handlar om hur jag som folkmusikslagverkare genom självobservation kan lära mig en speciell spelteknik för att framkalla melodier på ostämda slagverksinstrument med fokus på tamburinen och hur denna kan simulera ett helt trumset med samma spelteknik. Syftet har varit att undersöka om det som slagverkare går att komma från rollen som en ackompanjemangsmusiker och istället ses som en melodispelare samt att se hur man kan utnyttja tamburinens fulla kapacitet för att hitta nya spelsätt och nya möjligheter.  För att göra detta arbete, och för att observera mig själv i min lärandeprocess, har jag använt mig av videoinspelning, ljudinspelning och kontinuerligt loggboksskrivande. Min teoretiska utgångspunkt i detta arbete är mästarläran och det är utifrån den teorin jag har bearbetat mitt datamaterial. I resultatet presenterar jag processen när jag, i relation till folkmusikgenren, har lärt mig att spela melodier på ostämda slagverksinstrument och att simulera att helt trumset på endast en tamburin. Jag har tydligt visat de tekniker jag har övat på för att lyckas med detta.

I detta arbete jämförs två engelskspråkiga klassrum som bygger på två olika samhällssystem, ett litauiskt och ett svenskt. Syftet är att upptäcka skillnader och likheter genom att se olika existerande kulturer i klassrummen. Avsikten är att tydliggöra vilka faktorer som skapar förutsättningar för en gynnsam språkutveckling i engelska. Två fallstudier och två intervjuer med en engelsklärare från respektive land har genomförts. Studiens resultat visar att det litauiska klassrummet tryckte mer än det svenska på kortare lektioner, mindre grupper och hög aktivitet av målspråket.

I dagens samhälle krävs det allt snabbare förändring i organisationer för att hålla jämn takt med omvärlden. Detta har den svenska regeringen uppfattat och därför tagit fram en innovationsstrategi för år 2020, som vi till stor del har utgått från i detta arbete. Med den som grund ville vi ta fram ett verktyg för att introducera innovation för individer och organisationer för att starta en process för ett kontinuerligt lärande och arbete med innovation. För att testa detta verktyg gjordes en studie som bekräftade vår hypotes, och utifrån detta har vi tagit fram en stor, övergripande modell för hur vi ser att innovationsarbete kan fungera i organisationer utifrån vårt verktyg, samt en modell för hur individen och organisationsklimatet tillsammans kan fungera för att bidra till att höja innovationsförmågan i en organisation. Utöver vår hypotes hade vi även två forskningsfrågor som vi svarade på, där den andra är vårt innovationsbidrag..

Studien visar att strategiskt arbete med musik för att bygga varumärkeskapital kan användas på många olika sätt för att stärka varumärket. Alla organisationer är olika och musik kan hjälpa varumärken att differentiera sig mot konkurrenterna. Att koppla varumärket till musik genererar ett starkare varumärkeskapital oberoende av hur stark kopplingen är till musiken, förutsatt att organisationen är medveten om att musik påverkar hur varumärket uppfattas. Att stegvis förbättra och utveckla användningen av musik i kommunikationen anser vi är av vikt då både den egna marknaden och musikindustrin kontinuerligt utvecklas. Att varumärket innehar en egen strategisk musikplattform som uppfattas trovärdig av marknaden, anser vi är det mest effektiva..