Denna studie handlar om det vidgade textbegreppet, som innebär att tillägna sig och bearbeta texter inte alltid behöver betyda läsning utan kan ske även genom avlyssning, drama, rollspel, film, video och bildstudium. I studien undersöks i vilken utsträckning pedagogerna använder sig av ett vidgat textbegrepp i sin undervisning. Arbetet inleds med en teoretisk del där författarna kommer att avgränsa själva begreppet och förklara vad en vidgning av textbegreppet innebär. Mycket av den forskning som bedrivits pekar på att det vidgade textbegreppet ännu inte implementerats i undervisningen i den grad som är önskvärt. I samband med detta tas även andra viktiga uttryck upp som har en relation till det vidgade textbegreppet, såsom hypertext, multimedia och intermedialitet etc.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en social robot kan användas inom svensk demensvård och vilka effekter den har på patienterna. Roboten som används är Paro, en japansk sälrobot som har tagits fram för att kunna ge samma effekter som levande djur i djurterapi. Kontakt med djur medför ofta aktivitet och vardagsglädje vilket även är viktiga begrepp i vård av människor med demens.Studien genomfördes som en fem veckors fallstudie på ett vårdhem. Det empiriska materialet utgjordes av direkta observationer av de boendes interaktion med Paro samt halvstrukturerade intervjuer med personalen. Observationerna nedtecknades som fältanteckningar.Resultatet pekar på att sälen, i likhet med riktiga djur, kan tillföra aktivitet och välmående för vissa individer samt stimulera en grupp till samtal och ökad social kontakt.

Informationsdelning är viktigt för att en organisation ska kunna uppnå god effektivitet, men i många fall delas och används inte information på det sätt som det skulle kunna göras. För att förbättra informationsdelningen har vissa företag investerat eller utvecklat IT-applikationer, men teknologin måste samverka med mänskliga och organisatoriska faktorer för att den önskade informationsdelningen ska kunna uppnås. Studiens syfte var att beskriva vilka faktorer som påverkar informationsdelningen ur ett MTO-perspektiv. För att svara på syftet genomfördes en fallstudie på ett konsultföretag som arbetar med produkt- och teknisk dokumentation och på fallföretaget utfördes 6 intervjuer med tekniska skribenter. Några av de faktorer som identifierats är att människan måste vara medveten om varför det är viktigt att dela viss typ av information, för att vilja dela och för att informationen ska hålla en bra kvalitet.

Denna studie behandlar hur flickor och pojkar uttryckte sig när de skrev i datorn i skrivpar, enligt metoden Att skriva sig till läsning, ASL. Vi var nyfikna på om det fanns olikheter i deras skrivprocesser. Syftet var att observera och presentera eventuella likheter och skillnader mellan flickor och pojkar i årskurs 1. Vi bröt ner syftet i fyra frågeställningar som sökte svar på om flickorna respektive pojkarna, i de olika skrivparen, visade på skillnader/likheter gällande uttryckssätt i kommunikation och motorik, i texternas innehåll samt i deras koncentrationsförmåga under pågående arbete. Eftersom vi ville få med så mycket information och kunskap som möjligt valde vi att göra observationer, textanalyser samt ljudinspelningar.

Arbetet undersöker erfarenheter av arbetssätt och metoder i förskolan för att möta flerspråkiga barn som har liten eller ingen kontakt med det svenska språket och samhället..

BakgrundVi har valt att undersöka hur pedagogerna kommunicerar med föräldrarna samt vilka samverkansformer det finns i förskolan som erbjuder föräldrarna att delta i verksamheten. Tidigare forskning redogör för föräldrasamverkan mellan föräldrar och pedagoger. Föräldrasamverkan är att informera föräldrarna och att bemöta föräldrarna. De samverkansformer som beskrivs är daglig kontakt, dokumentation, föräldramöte samt föräldraråd. Även svårigheter i samverkan mellan föräldrar och pedagoger lyfts fram.SyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna arbetar för att skapa möjligheter till samverkan med föräldrarna.MetodUndersökningen genomfördes med kvalitativ metod med intervju som redskap.

Syfte: Att kartlägga patientgruppen som förskrevs Fysisk aktivitet på Recept, FaR® och hänvisades till friskvårdslots i Uppsala läns landsting under perioden 090701-091231 samt att undersöka eventuell skillnad i fördelningen av kön beträffande förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet vid första kontakt med friskvårdslots. Vidare var syftet att se om de patienter som avslutade kontakten med friskvårdslots visade ökad förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet. Metod: Patientdata tillhörande patientgruppen (n = 193) sammanställdes och kartlades efter insamling av friskvårdslotsar i Uppsala läns landsting. Patienternas förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet bedömdes av friskvårdslotsen, enligt Stages of change-modellen, i samband med telefonkontakt. Förändringsbenägenheten för fysisk aktivitet vid första och avslutande telefonkontakt undersöktes hos de patienter (n = 39) som inom tidsramen för detta uppsatsarbete hann avsluta sin kontakt med friskvårdslotsen.

Berättelser finns överallt, de kommer från världen runtomkring oss och någonstans lever de kvar, bildar lager i vårt medvetana eller omedvetna. Med hjälp av berättandet orienterar vi oss i världen, det skapar mening av erfarenheter, konstruerar och kommunicerar uppfattningar om världen, oss själva och andra. Berättandet är en således också en maktfaktor, i hur det positionerar och gör gränsdragningar.Undersökningen ställer frågan om hur lärande sker genom berättandet om tre platser i Israel, och syftar till att ge fördjupad förståelse för berättandet som tillblivelseprocess.Den rör sig inom området visuell kultur och behandlar seendet, representation, i relation till text och bild, verklighet och illusion.Genom att filma platserna, har jag tittat bakom de berättelser jag redan bär på om dem, och på så sätt möjliggjort nya lärprocesser. Jag valde att arbeta med det filmade materialet utifrån titeln I väntan på barbarerna, då den gestaltar också min upptagenhet med att dela in världen, i önskan att förstå den.Jag tittade på platserna och de tittade tillbaka på mig. Den självreflexiva hållningen i granskningen av berättandet har lett till att jag vunnit kunskap genom egen tankeverksamhet.

Bakgrund: En närstående är en av patienten själv vald person att finnas närmast till hands. Att vårda en familjemedlem är en utmaning, inte minst om familjemedlemmen har en demenssjukdom. Den närstående tar på sig ett ansvar som kan vara svårt att lämna ifrån sig. Det är av stor vikt att närstående som vårdar någon i hemmet får den hjälp och det stöd som behövs, såväl från släktingar som från vänner, bekanta och vården.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om upplevelsen av att vara närstående till en familjemedlem med demenssjukdom.Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats där sex självbiografiska böcker skrivna av närstående till demenssjuka familjemedlemmar lästes. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att närstående kände ensamhet i vårdandet av sin familjemedlem samt att stöd från övrig familj, släkt, vänner och vården var viktigt för att de närstående skulle orka med vardagen.Slutsats: Att vara närstående till en demenssjuk familjemedlem kan innebära ett lidande i form av sorg och ensamhet.

För personer som drabbas av sjukdom kan det innebära att känslan av den bekanta och den igenkännliga kroppen förändras. Cancer i de sexuella- och reproduktiva organen påverkar kvinnor och mäns sexualitet efter cancerbehandling. Sexualitet kan vara ett svårt ämne att ta upp som hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer som genomgått cancerbehandling i de sexuella- och reproduktiva organen. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar ingick och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Introduktion: Telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen har ökat och telefonsjuksköterskan har en svår roll att utan visuell kontakt bedöma individens behov. Patienter som ringer är sårbara och beroende av hjälp. De flesta samtal resulterar i råd om egenvård. Syfte: Var att belysa sjuksköterskor och patienters upplevelser i samband med sjukvårdsrådgivning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts och resultatet av 17 artiklar sammanställdes.

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

Vi lever i en tid då människor är mer rörliga över landgränser än någonsin förr. Detta får till konsekvens att det blir allt vanligare att människor har kopplingar till flera länder på olika sätt. Det blir också vanligare att personer av olika nationaliteter och ursprung gifter sig och skaffar barn tillsammans med följden att det blir vanligare att familjer efter en separation har anknytning till flera stater.Denna uppsats undersöker hur olika internationella instrument försöker skydda barns rätt till kontakt med sina föräldrar när de bor i olika länder. Vidare diskuterar uppsatsen hur och under vilka omständigheter umgängesdomar som beslutats i en stat kan verkställas i en annan stat. I detta syfte undersöks flera internationella instrument, men fokus ligger på Bryssel IIa-förordningen, 1980 års Haagkonvention och 1996 års Haagkonvention.I uppsatsen konstateras att hur verkställigheten av en dom i Sverige sker beror på i vilken utländsk stat domen har utfärdats och det konstateras att de olika instrumenten är olika effektiva vad gäller att verkställa en umgängesdom.

Syfte: Syftet är att belysa hur mobilitet och konsumtion samverkar på 2000-talets järnvägsstation som servicelandskap. Teoretisk referensram: Studien fokuserar teori kring servicelandskapet och platsbegreppet. Metod: För att besvara syftet har vi använt oss av ett induktivt tillvägagångssätt, vilket har inspirerats av grundad teori, dikotomier och berättelseforskningens narrativa analys. Det empiriska materialet, berättelsen om järnvägsstationen, har samlats in genom öppna intervjuer, icke-deltagande observationer och broschyrer från konceptutvecklare på tre större centralstationer i Tyskland. Slutsatser: Slutsatserna i studien är att bilden av den traditionella järnvägsstationen är både positiv och negativ.

HIV är ett virus som leder till försvagat immunförsvar hos smittade personer. De smittade behöver gå på kontinuerliga kontroller och medicinjusteringar vilket innebär att en tät kontakt med hälso- och sjukvården skapas. Sjukdomen är förknippad med stigmatisering och frågeställningen som denna studie utgick ifrån var om sjuksköterskors bemötande mot personer med HIV/AIDS påverkas av stigmatiseringen. Syftet blev således att beskriva om stigmatiseringen av HIV/AIDS-smittade personer påverkar bemötandet från sjuksköterskor gentemot personer med HIV/AIDS i kontakten med vården, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie.