Detta Àr en kvalitativ och delvis kvantitativ studie med syftet att analysera konsumistiska tendenser i den amerikanska realityserien The Hills utifrÄn Zygmunt Baumans teorier om konsumtion och konsumism. FrÄgestÀllningen lyder: manifesteras en konsumistisk livsstil i The Hills och i sÄ fall hur? Av de drygt 100 avsnitt som finns av The Hills valde vi 18 stycken, tre avsnitt per sÀsong, att analysera. Analysmetoden inspireras av bland annat Susanna Hornig Priests bok Doing media research: an introduction om kvalitativ innehÄllsanalys och vi har sedan anvÀnt oss av delar frÄn de olika teoriavsnitten. I vÄr kvantitativa analys har vi anvÀnt oss av en tabell som visar hur mÄnga minuter och sekunder per avsnitt som spenderas i en viss miljö. I slutdiskussionen diskuterar vi fritt kring The Hills och hur konsumtion och konsumism yttrar sig i serien.

Abstrakt Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, Höstterminen 2007Titel: I valet och kvalet, en undersökning om studenters tankar kring konsumtionFörfattare: Anna-Carin Elb och Carolina Johansson Dokument: C-uppsatsExaminator: Magnus Ring Handledare: Åke NilsĂ©nSyfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva hur en grupp högskolestudenter upplever och förhĂ„ller sig till konsumtion. Vidare vill vi lyfta fram vĂ„ra respondenters tankar om de valmöjligheter som konsumtions-samhĂ€llet erbjuder samt hur deras behov och begĂ€r efter marknadens produkter tar sig uttryck och dĂ€rtill Ă€ven hur de anvĂ€nder dessa som ett medel för att framstĂ€lla sig sjĂ€lva. FrĂ„gestĂ€llning: HuvudfrĂ„gan vi stĂ€llt inför uppsatsarbetet Ă€r, hur upplever och förhĂ„ller sig studenter till konsumtion? Har studenterna olika förhĂ„llningssĂ€tt till konsumtion?Metod: I relation till vĂ„r frĂ„gestĂ€llning har vi valt att anvĂ€nda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med att anvĂ€nda denna metod och göra intervjuer med tio studenter pĂ„ Högskolan i Halmstad var att fĂ„ fram information som genom analys kan leda till att vi kan hitta mönster och göra jĂ€mförelser i vĂ„rt insamlade material.

SammanfattningBakgrund:FörskrivningsrÀtten för distriktssköterskor infördes 1994. Syftet var att förenkla och effektivisera hÀlso- och sjukvÄrden. Det har framkommit att förskrivningsrÀtten anvÀnts i olika omfattning bland distriktssköterskorna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av förskrivningsrÀtten. Metod: En kvalitativ ansats med en deskriptiv design anvÀndes.

Syftet med detta arbete Àr att med hushÄllsbarometerns mikro- och makroindex undersöka om ett beteende liknande Keeping Up With the Joneses gÄr att skönja i hushÄllens konsumtion. Mer specifikt sÄ vill vi med OLS som estimationsteknik anvÀnda Konjunkturinstitutets mikro- och makroindex som förklarande variabler för att se om det gÄr att belÀgga en signifikant pÄverkan pÄ olika konsumtionsvaror pÄ makronivÄ. Tanken Àr att bÄde titta pÄ typiska varor som i litteraturen om relativ konsumtion faller inom begreppet statusvaror, sÄsom bilar, och varor som faller utanför, sÄsom mat. Helt i enlighet med uppstÀlld förvÀntan Àr inte resultaten men om vi tÀnker att bilar Àr den mest uttalade statusprodukten med hög visibilitet och mat den med lÀgst statussignal Àr resultaten ÀndÄ i enlighet med tesen att individens uppfattning av omgivningen pÄverkar det enskilda konsumtionsbeteendet..

Studien behandlar fenomenet politisk konsumtion och dess effekt pÄ samhÀllet. Med begreppet menas att man som konsument tar stÀllning i etiska frÄgor och genom sina konsumtionsval försöker pÄverka marknad och politik. Huruvida detta Àr ett bra sÀtt för att förÀndra produktionen, diskuteras i forskarvÀrlden. Naturskyddsföreningen Àr en miljöorganisation i Sverige som till viss del anvÀnder sig av politisk konsumtion i sitt arbete. Syftet med studien Àr att utifrÄn ett kvalitativt perspektiv undersöka hur Naturskyddsföreningen stÀller sig till politisk konsumtion och vad de menar den politiska konsumtionen kan fylla för funktion i miljöarbetet samt hur denna instÀllning förÀndrats mellan 1980-2012.

Syftet med vÄr uppsats Àr att diskutera hur avregleringen av monopolet kommer att pÄverka den svenska apoteksmarknaden ur ett konkurrensperspektiv. Framtida aktörer pÄ den receptbelagda respektive receptfria marknaden kommer att analyseras. VÄr uppsats avser Àven att studera hur Apoteket AB kommer att agera för att behÄlla sin starka stÀllning pÄ marknaden. Vi kommer slutligen att betrakta avregleringens effekter genom att nÀrmare studera faktorerna; tillgÀnglighet, pris och service.Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa forskningsmetoden. Genom semistrukturerade telefonintervjuer har vÀrdefull information samlats in frÄn vÄra respondenter.

Att konsumera kosttillskott ökar i dagens samhÀlle. Exempel pÄ kosttillskott Àr energigivande tillskott, prestationshöjande tillskott samt vitaminer och mineraler. En sammanstÀllning av enkÀtundersökningar i Sverige visar att 61 % av mÀnnen och 41 % av kvinnorna konsumerar kosttillskott. TrÀningsverksamma upplever att produkterna Àr vÀlgörande och ger positiva effekter pÄ trÀningen, trots att riskerna med konsumtion av kosttillskott Àr omdebatterat och ett delvis obeforskat omrÄde. Bland trÀningsverksamma inom styrketrÀning förekommer Àven konsumtion av dopningspreparat.

Konsumtion av mode har gÄtt frÄn att tillfredsstÀlla vÄra grundlÀggande behov till att vara ett sÀtt att uttrycka identitet, status och grupptillhörighet. Behoven möts genom mode, det gÄr dock att ifrÄgasÀtta huruvida behoven Àr möjliga att tillfredsstÀlla. VÄr empiriska studie visar att unga kvinnors konsumtion av mode frÀmst handlar om att uttrycka identitet, att belöna sig sjÀlv och att kÀnna ett stÀrkt sjÀlvförtroende. Mode Àr ett sÀtt att uttrycka sin personlighet. I uppsatsen diskuteras huruvida unga kvinnors konsumtion av mode gÄr hand i hand med fast fashion konceptet.

Problem: Konsumtionsforskningen har gÄtt ifrÄn fokusering pÄ mÀnniskans fysiologiska behov och synen pÄ mÀnniskan som en enskild individ till fokus pÄ de psykologiska och sociala behoven dÀr mÀnniskan sÀtts in i ett socialt sammanhang. Vilka förestÀllningar har studenter vid Service Management programmet, Campus Helsingborg, Lunds Universitet, om konsumtion? Hur kan dessa förestÀllningar relateras till befintliga forskningsperspektiv?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka de förestÀllningar som Service Management studenter har om konsumtion.Metod: För att undersöka de förestÀllningar som studenter har kring konsumtion genomfördes gruppdiskussioner. Materialet som samlades in analyserades med utgÄngspunkt i en modell av Per Østergaard och Christian Jantzen. Modellen utgörs av fyra olika perspektiv inom konsumtionsforskning; köpbeteende, konsumentbeteende, konsumentforskning och konsumtionsstudier.Slutsatser: I beskrivningen av studenternas förestÀllningar om konsumtion gÄr det inte att utesluta nÄgot av modellens olika perspektiv.

Uppsatsen behandlar betydelsen av individens konsumtion i vÄrt konsumtionssamhÀlle med utgÄngspunkt att studera den eventuella relationen mellan individens konsumtionsprioriteringar och dennes roll. NÀr vi studerar den eventuella relationen sÄ undersöker vi om individens roll pÄverkas av hans/hennes konsumerande aller det, av omgivningen, förvÀntade konsumerandet..

Ambitionen med uppsatsen Àr att medvetandegöra lÀsare om konsumtionskulturen och hur den kan pÄverka individers identitet. Forskning visar pÄ att vi lever i en konsumtionskultur som pÄverkar mÀnniskors identitet och vilka sociala konsekvenser detta kan skapa. Syftet Àr sÄledes att öka förstÄelse för hur studenter upplever konsumtionskulturen. Studien Àr av en kvalitativ art med hermeneutik som metodansats och har genomförts med stöd av Ätta intervjuer av studenteter pÄ Högskolan i Halmstad. Empirin har tolkats utifrÄn teorier om konsumtionssamhÀllet (Bauman), interaktion (Goffman) samt respektabilitet och kapital (Skeggs & Bourdieu).

I detta projektarbete kommer följande att behandlas;Efter en definition och begreppsförklarande inledande del presenteras en teoretisk genomgÄng av konsumtionsteori med en mer specifik vinkling mot teorier om kapitalvaror. DÀrefter kommer en empirisk studie dÀr faktorer som behandlats i teoridelen tas upp som beroendevariabler för efterfrÄgan pÄ kapitalvaran bil. Slutsatserna som dras Àr att rÀntenivÄn pÄverkar bilinköp mest, troligen för att kreditkostnaderna utgör en allt större del av hushÄllens disponibla inkomster. Dessutom bekrÀftas det att inkomsten fluktuerar mer Àn konsumtionen och detta gÀller ocksÄ för hushÄllens konsumtion av nya bilar..

MÀnniskans förhÄllande till naturen Àr inte hÄllbart. Vi konsumerar mer Àn vad naturen kan Äterskapa och den utveckling vÄra mÀnskliga samhÀllen har mÄste göras hÄllbar för att vi ska ge framtida generationer möjlighet till ett bra liv. Men hur fÄr man mÀnniskor att Àndra sig, vad Àr det som styr vÄrt handlande? Finns det sÀtt att kommunicera information som underlÀttar för mottagaren att ta den till sig och omsÀtta den i sitt liv, sin vardag och sin konsumtion? Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur mÀnniskor upplever och reagerar pÄ information om hÄllbar konsumtion. För att studera syftet har en kvalitativ experimentell undersökningsmetod anvÀnts, som utgjorts av en kommunikationsmodell som testats i fokusgrupper.

SyfteAvsikten med vÄr studie Àr att undersöka huruvida den individ som drivs av ettgrundlÀggande behov av att framstÄ som unik, kan skapa ett individuellt uttryckgenom modifiering av en massproducerad heminredningsartikel, samt hur ensÄdan modifiering av varan pÄverkar dess modelivslÀngd. Teoretiska perspektivGenom en beskrivning av den individualistiska mÀnniskan skapas en bild av vadsom karaktÀriserar den unika individen. DÀrefter avhandlas teorier kring symboliskkonsumtion och referensgrupper för att ge en förstÄelse för mÀnniskanskonsumtionsbeteende. Vidare redogörs för hur individen gÄr till vÀga i sin konsumtiondÄ hennes frÀmsta motivation Àr att framstÄ som unik. Metod & empiriMed ett övergripande interpretivistiskt angrepp och en abduktiv ansats som grundför undersökningen, har vi valt att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuermed individer som i sin konsumtion drivs av en motivation av att framstÄsom unika.

Den senaste tiden har klimatförÀndringarna fÄtt mycket utrymme i tidningar, tv och radio. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilken pÄverkan denna klimatdebatt har haft pÄ publiken, om det har fÄtt nÄgon effekt pÄ konsumentens syn pÄ kopplingen till klimatpÄverkan. För att göra detta tittar vi pÄ bilens pÄverkan, och om klimatdebatten har pÄverkat instÀllningen vid köp av ny bil.För att svara pÄ detta gÄs först relevanta teorier kring medias makt, konsumtion och privatbilism igenom. Bilden Àr att konsumtion och bilism inte drivs av rationalitet utan att det har blivit en viktig del av sjÀlvbilden, de har fÄtt en ny betydelse som symbol. Det finns ocksÄ en tydlig koppling mellan ett Àmne som fÄr mycket utrymme i media, och vilken frÄga som den allmÀnna opinionen klassar som viktig.Sedan presenteras klimatdebatten i Aftonbladet och Dagens Nyheter för att se vilken bild publiken har fÄtt.