Den här uppsatsens syfte var att ta reda på vad det är som får konsumenter att fatta beslutet att välja ekologiskt producerad mjölk framför konventionellt producerad mjölk. För att besvara syftet användes neoklassisk efterfrågeteori, det antogs också att konsumenter nyttomaximerar. En enkätundersökning vid Ica Maxi i Haninge genomfördes för att samla in nödvändig data som sedan bearbetades i en ekonometrisk modell. Resultatet visar att de individer som är villiga att prioritera ekomjölk till stor del drivs av deras omtanke för djur och natur. Individer som regelbundet och medvetet köper andra typer av livsmedel som är ekologiskt producerade prioriterar också ekomjölk framför konventionellt producerad mjölk..

På dagens marknad råder hård konkurrens om konsumenterna. För att företag ska lyckas med att vinna marknadsdelar och tillfredställa oss med rätta produkter och image, gäller det att gå på djupet och undersöka oss konsumenter och varför vi egentligen shoppar. Nivån av njutning och tillfredställelse vid shopping skiljer sig åt mellan konsumenter. Den shopping som inte är nödvändig för att vi ska kunna fungera i vardagen, som används för att öka livskvalité och njutning, kallas hedonic shopping. Vid den hedonistiska aspekten av shopping blir konsumenten motiverad av den emotionella och underhållande dimensionen associerat med inköpen. Den utilitariana shopparen, å andra sidan, handlar varor målmedvetet och effektivt och påverkas därmed inte av den underhållande delen på samma sätt (Babin, Darden & Griffin, 1994). För att kunna kategorisera och djupare förstå den hedonistiska aspekten av shopping har sex kategorier utvecklats: adventure shopping, social shopping, gratification shopping, idea shopping, role shopping och value shopping.

Ett sätt för företag att differentiera sig är att skapa ett starkt varumärke, vilket även kan vara en fördel vid positionering då det stärker företagets image. Differentiering kan ske genom att företag kommunicerar vad varumärket står för till konsumenter. Att locka fram känslor och få konsumenterna att känna empati för varumärket kan göras genom att sprida emotionella berättelser, något som har kommit att kallas för storytelling.Berättelser är något som finns naturligt både inom organisationer och bland konsumenter. Detta gör att berättelserna blir svåra att styra. Ändå finns det företag som försöker göra just detta.

SammanfattningTitel: Hur arbetar hamburgerkedjor för att möta konsumenters krav på miljömässigt ansvarstagande? - En CSR- studie kring Max och Mcdonald?s miljöarbete i Sverige.Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Robin Enmark & Adam Pettersson BergströmHandledare: Agneta SundströmDatum: 2012-06Syfte: Syftet är att utreda och analysera utreda och analysera hur det miljöarbete som Max och McDonald?s bedriver i Sverige genomförs. Hur de förmedlar detta till sina konsumenter, hur konsumenterna uppfattar detta och hur kunderna belönar detta, utreds också.Metod: Data har samlats in både via en kvantitativ enkätundersökning med konsumenter och genom en kvalitativ intervju med Max hållbarhetschef.Resultat & slutsats: Max och McDonald?s arbetar på olika sätt för att möta konsumenters krav på miljömässigt ansvarstagande. Max har valt en strategi som går ut på att vara ledande inom miljöarbete men det är samtidigt en riskfylld strategi då den ställer höga krav att upprätthålla.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera om konsumenter i sina köpbeslut beaktar produkter framställda av företag som genomsyras av ett aktivt CSR arbete.Metod: För att besvara syftet har en kvantitativ metodansats använts genom en enkätstudie. Respondenternas svar möjliggör en generell överblick över konsumenternas köpbeteende samt forskningsområdet som studerats. Denna studie grundar sig på ett abduktivt förhållningssätt, där empiriska fakta såväl som teori styr forskningen.Resultat: Resultatet visar på att konsumenter anser det viktigt med kosmetikaprodukter framställda på ett etiskt och miljövänligt sätt men att det endast påverkar en del i köpbeslutsprocessen. Variabler som pris och kvalitet påverkar beslutsprocessen mer. Resultatet visar även att företaget The Body Shop som använts som studieobjekt och representant för värdestyrda företag i undersökningen ansågs vara det mest förtroendeingivande företaget gällande sitt CSR engagemang.

On-site sewage systems are common on the countryside of Sweden with approximately one million on-site systems installed. Due to insufficient function, these contribute significantly to the total discharge of phosphorus to rivers and lakes, causing eutrophication. In order to reduce eutrophication and to fulfil one of the environmental quality objectives, the decision was taken by the Swedish Government in 2005 that 60 % of phosphorous in sewage sludge is to be recycled to arable land before 2015. To make recycling a reality, new solutions have to be found. Federation of Swedish Farmers (LRF) takes an active interest in this issue and has initiated this study. One problem is that the food industry is sceptical towards recirculation due to the risks that products from sewage systems may contain pathogens, heavy metals and unwanted chemical compounds, e.g.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag, med hjälp av den moderna alltmer avancerade och utvecklade teknologin, systematiskt kartlägger konsumenternas köpbeteenden, genom s.k. business intelligence. Uppsatsen ämnar ta reda på hur teknologin appliceras hos företag samt hur och i vilken mån den data som samlas in används för att få konsumenter till önskade köpbeslut.Teori: Arbetets teoretiska kärna utgörs dels av ett teoretiskt ramverk, i vilket redogörs för business intelligence, samt ett avsnitt där teorier om konsumenternas köpbeteende presenteras.Metod: Arbetet har sin metodologiska utgångspunkt i en kvalitativ forskningsansats där fokus ligger på semistrukturerade intervjuer. För att besvara forskningsfrågorna har ett djupgående angreppssätt används.Empiri: Intervjuer med respondenter, i form av ämnesspecifik expertis, från IBM Sverige, HUI Research och Coop Sverige AB har genomförts.Resultat: Resultatet som presenteras i undersökningen visar på att konsumentförståelse i huvudsak genereras ur kundkortsdatan vilken fungerar som såväl informationsinsamlare som relationsskapare. Utöver det finns det ett växande intresse för kartläggning av rörelsemönster i butik.

Syftet med studien är att analysera vilka produktattribut som är prioriterade hos konsumenter och hur hållbarhet värderas som egenskap hos en produkt. Åhléns bemötande till dessa faktorer studeras samt konsumenters kännedom kring Åhléns initiativ Bra Val. Studiens teorier är Triple Bottom Line, som utgör ett företagsperspektiv, 4*5-modellen, som ser till kundvärden samt Attitydbeteendegapet som beskriver konsumenters beteenden mot deras attityder gällande hållbara produkter. Metoden inleds med vald forskningsdesign, vilken följs av hur frågorna till de fyra Åhlénsintervjuerna samt konsumentenkäten kopplas till teori. Svensk Handel och sammanställning av Åhléns hållbarhetsarbete presenteras innan intervju- och enkätresultat redogörs för.

Syftet med denna uppsats var att analysera inträdet av en mindre aktör på spannmålsmarknaden för att finna vilken strategi, men främst vilka faktorer som är av betydelse för inträden på marknader inom livsmedelsbranschen som domineras av starka aktörer. Vi fann nischstrategin som den mest lämpliga, sedan ett antal externa såsom interna faktorer som hade betydelse vi inträdet på livsmedelsmarknaden. Vi fann att nätverken var den mest betydelsefulla. Nätverket kopplar samman de externa och de interna faktorerna..

Att vi lever i ett samhälle som kräver mer av jordens resurser än den själv kan återhämta sig från är vida omtalat, där förändrade konsumtionsmönster är en väg att bidra till ett mer hållbart samhälle. Många företag är idag engagerade i hållbarhetsfrågor, kommunicerar mer hållbara budskap samt utökar sina sortiment av hållbara varor. Dock är hållbar kommunikation en mycket svår uppgift för marknadsförare. Svenska konsumenter väljer till viss mån hållbara varor framför konventionella, men upplever att det inte finns tillräckligt med information som framhäver hållbara varors fördelar. Denna kvalitativa studie riktar fokus till hur konsumenter uppfattar dagligvaruhandelns kommunikation av hållbara varor i syfte att förstå vilken typ av kommunikation som har en positiv påverkan på konsumenterna och vilken de inte stimuleras av. För att möjliggöra detta har vi utgått från de initiala stegen av individens förmåga att uppfatta kommunikation.

En ständig konkurrens har gjort att det för företag gäller att utforma marknadsföring som uppmärksammas mer än andras, vilket medfört att de improviserar och ibland går över etiska riktlinjer. Könsdiskriminerande inslag är ett resultat av dessa improvisationer och det har ur samhällsperspektiv bidragit till ökat våld och en negativ syn på dagens idealkropp, samtidigt som det ur ett företagsperspektiv kan leda till att en negativ attityd skapas till marknadsföringen. På grund av dessa problem är det av stor betydelse för företag att anpassa sin marknadsföring efter konsumenters reaktioner, genom att lyssna på dem kan det nämligen utformas marknadsföring som är positiv för både företag och konsumenter.  Med syftet att undersöka hur unga konsumenter i åldrar mellan 18 och 25 år reagerar på könsdiskriminerande inslag i reklamfilmer, genomfördes två öppna gruppintervjuer med fem respektive åtta konsumenter. Av intresse var inte endast konsumenters reaktioner, utan även vilka följder inslagen kan få för de företag som använder dem i sin kommunikation.Som teoretisk grund för uppsatsen finns information om vad som framkommit under tidigare undersökningar av hur konsumenter reagerat på könsdiskriminerande inslag, men även vad det är för regler som gäller vid användning av inslagen samt hur konsumenter uppmärksammar den marknadsföring de exponeras för.

I en värld där konsumenten dagligen överöses av kommersiella budskap är det många gånger svårt, för att inte säga omöjligt, för företag att synas. Ett tuffare klimat kräver tuffare tillvägagångssätt, vilket har resulterat i nya marknadsföringsmetoder. En av dessa nya metoder är provokativ marknadsföring som vänder sig till betraktarens känslor genom provokation. Provokativ reklam och dess effekter på konsumenter har undersökts tidigare. Dessa studier har emellertid övervägande fokuserat på provokation i form av sexuella stimuli, varför det råder stor osäkerhet om hur andra provokationsformer i reklamsammanhang mottas av konsumenter.

Vårt syfte med denna uppsats är att analysera om och i så fall hur och varför kända profiler påverkar konsumenters uppfattning av ett varumärke. Vi har i vår studie använt oss av Lindex som fallföretag och deras användning av kända personer i sin marknadsföring. Vid val av tillvägagångssätt har vi utgått ifrån en abduktiv ansats, där våra primärdata baseras på en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har ägt rum på öppen gata i Malmö samt på ekonomihögskolan i Lund. Som inledning av vår teoretiska referensram har vi använt oss av modellen om varumärkesmedvetenhet.

SammanfattningI dagens läge är konkurrensen inom livsmedelsbranschen stenhård och företag försöker på alla möjliga sätt att marknadsföra sina produkter. Dock räcker det inte med att endast göra reklam för sina produkter, utan man måste integrera med kunderna och skapa underlag som möjliggör en positiv varumärkesimage i kundernas ögon och får dem att känna en positiv känsla inför företagets varumärke. Ett sätt att dra detta ett steg längre är att använda sig av corporate branding, som syftar till att man använder sig av ett varumärke som är detsamma som företagsnamnet. Detta kan vara såväl positivt som negativt, då företaget måste vara väldigt konsekventa i hela företagskedjan, eftersom konsumenterna kommer bedöma företaget och dess produkter utifrån helhetsintrycket och inte bara på hur bra de upplever att den specifika produkten är. Ett dåligt bemötande av en medarbetare, som arbetar för företaget, kan leda till att konsumenter väljer bort det varumärket vid inköpet.

This thesis examines effects that occur when consumers are placed in a negative category by the sender in an internet marketing context. The effects studied are attitude towards the ad, attitude towards the media, sense of being monitored and sense of being categorized. The authors argue that consumers will become increasingly aware of the fundamentals of internet marketing and how advertisements online are being directed towards them. Consumers will thus, to a larger extent than today, analyze advertisements and how they have been individually categorized by the sender. This will affect the way advertisements are perceived.