Det finns idag ett väldigt stort urval av återförsäljare som agerar på Internet och dessa kan vid en första anblick te sig väldigt svåra att överskåda för konsumenter inför ett köp. Prisjämförelsesajter finns därför som en konsumentguide som med sina sökfunktioner snabbt hjälper konsumenter att hitta återförsäljare med de billigaste priserna samt även tillhandahåller information om såväl produkter som återförsäljare. Uppsatsen syftar till att studera prisjämförelsesajternas roll i samspelet mellan återförsäljare och konsument på den Internetbaserade marknaden för hemelektronik. Den kvalitativa studien grundas på intervjuer med de två marknadsledande prisjämförelsesajterna, PriceRunner och Prisjakt, samt intervjuer med tre återförsäljare inom detta branschsegment, CDON, Expert och Kameraexperten. Intervjuerna analyseras med hjälp utav en analysmodell där vi kopplat samman flera olika marknadsföringsteorier.

Det finns ett fåtal försäkringsbolag som dominerar försäkringsmarknaden. För konsumenter råder det byteskostnader av att byta försäkringsbolag. Dessa byteskostnader uppstår i form av kostnader som möter konsumenten då den vill byta till en annan leverantör av en likvärdig produkt. Förväntningarna var att det råder höga byteskostnader på försäkringsmarknaden eftersom försäkringsbolagen låser in konsumenter med hjälp av bland annat premier. En enkel metod för att mäta byteskostnader har använts, som fokuserar på att beräkna byteskostnader med hjälp av endast försäkringsbolagens marknadsandelar och priser.

Turismen som näring ökar hela tiden och för att bevara jordens resurser krävs det av såväl aktörer som konsumenter att de gör hållbara val för att minimera påverkan, vilket allt fler svenska konsumenter gör idag. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på konsumenten och har därför som syfte att kartlägga vad specifikt miljömedvetna konsumenter har för kunskap och beteende när det handlar om hållbar turism. För att ta reda på det så hade vi frågeställningar kring vad miljömedvetna konsumenter har för kännedom om hållbar turism, hur de handlar utefter det i vardagen kontra resande samt hur de önskar att få information om begreppet. Den metod vi använt oss av för att utreda detta är en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med 100 respondenter som vi analyserat med hjälp av teorier kring hållbar turism, den miljömedvetna konsumenten, skillnaden mellan attityd och beteende samt resebeteende.Det som framkom i denna undersökning var att de miljömedvetna konsumenterna har kännedom om hållbar turism men inte så mycket kunskap om att begreppet har tre dimensioner. Tydligt är också att deras attityd till hållbarhet förändras när de går utanför vardagen, framförallt när det gäller hur viktigt de tycker det är i valet av matprodukter.

I denna uppsats utreds och analyseras om och i så fall på vilket sätt, utvidgningen av kretsen skadeståndsberättigade enligt 33 § konkurrenslagen kan förväntas påverka de konsumenter som därmed omfattas, samt hur företag kan komma att agera efter lagändringen. Syftet är även att, i förhållande till de slutsatser om lagändringens betydelse som presenterats i förarbetena samt de i uppsatsen framförda slutsatserna, analysera hur dessa samtliga slutsatser förhåller sig till en effektiv tillämpning utifrån perspektiv om ekonomisk effektivitet och rättssäkerhet.De slutsatser som nås i uppsatsen är huvudsakligen att konsumenter även efter lagändringen kommer att ges för få incitament för att de skall finna det värt ansträngningarna att tillvarata sin skadeståndsrätt. Varken förarbetenas mål om en mindre skillnad i rättskyddet mellan företag och konsumenter, eller strävan efter en ökad ekonomisk effektivitet kommer således att uppnås. Sammanfattningsvis är det således tveksamt om lagändringen bidrar till en mer effektiv rättstillämpning av skadeståndsparagrafen..

Byteskostnader är den kostnad som uppstår när konsumenter som köpt en vara eller tjänst från en leverantör byter till en konkurrerande leverantörs produkt. För en konsument innebär kostnaden reducerade incitament att byta leverantör av en vara eller tjänst. Syftet med denna uppsats är att estimera byteskostnader på den svenska elmarknaden. Estimeringen av byteskostnaderna bygger på elhandelbolagens marknadsandelar och priser/avgifter. Elhandelsbolagen som inkluderas för att beräkna byteskostnaderna har begränsats till de 15 största utifrån deras respektive marknadsandel, där marknadsandelar avser antal kunder.

Ny teknik ger konsumenter nya förutsättningar att handla på nätet, så kallad e-handel. Genom e-handel ges konsumenter större valmöjligheter och företag utsätts även för större krav att konkurrera med varandra, eftersom konsumenten har större tillgång till information för att fatta beslut kring köp av olika produkter. E-handeln har ökat i omfattning under de senaste åren, där det varje dag blir fler konsumenter som använder Internet för att handla olika produkter och tjänster. Genom att omfattningen av e-handeln ökar och tekniken utvecklas, blir även kraven på att konsumenterna skyddas mot oseriösa aktörer större. För att följa med i denna nya utveckling måste det finnas möjligheter för en konsument att lösa en eventuell konflikt med en näringsidkare.

Problembakgrund: Regeringen fattade beslut om att tillsätta en utredning för att kartlägga frågor avseende finansiella rådgivares skyldigheter och ansvar gentemot konsumenten samt analysera frågor beträffande konsumentskyddet vid finansiell rådgivning. Enligt de direktiv som utredningen erhöll skulle den samtidigt rekommendera lämpliga åtgärder för att förstärka och tydligöra konsumentskyddet vid finansiell rådgivning samt förorda ny lagstiftning. Den lagstiftning som föreslagits av utredningen kom därmed att benämnas, lag om finansiell rådgivning till konsumenter. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2004. Denna lag är bakgrunden till den problemformulering som författarna har valt att behandla i studien.Vilka effekter har lagen om finansiell rådgivning till konsumenter genererat i samt hur har dessa effekter påverkat den finansiella rådgivningen i praktiken?Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse och ge läsaren en djupare inblick för hur lagen om finansiell rådgivning till konsumenter har påverkat den finansiella rådgivningen i praktiken samt dess effekter av finansiell rådgivning till konsumenter.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad emot fyra banker, i form av semi-strukturerade intervjuer.

Studien handlar om webb-TV på den svenska marknaden. Det vi ämnar svara på är två frågor, dels går det att skapa äkta varumärkeslojalitet hos konsumenter gentemot en webb-TV-aktör, dels vad som krävs för att den äkta varumärkeslojaliteten ska stärkas hos webb-TV-konsumenter? Äkta varumärkeslojalitet innebär att du som konsument är lojal både i din attityd och i ditt beteende gentemot ett varumärke. Vi har med hjälp av en intervju med en marknadskoordinator på TV4 erhållit information om det centrala och mest viktiga med en webb-TV-tjänst. Denna information, tillsammans med Kim, Morris & Swaits (2008) modell om äkta varumärkeslojalitet, har legat som grund till vår enkätundersökning.

Problemformulering och syfte: Det är sedan tidigare konstaterat att fo?rpackningens visuella utformning a?r ett viktigt marknadsförings- och positioneringsverktyg och används för att kommunicera varumärken. Den visuella utformningen är särskilt viktig på förpackningar till lågengagemangsprodukter då tidigare forskning visat att konsumenter ofta väljer förpackningar baserat på deras utseende. För den växande marknaden är det intressant att se hur förpackningen används fo?r att positionera ekologi och ekologiska produkter och hur konsumenter uppfattar ekologiska förpackningars kommunikation.

Befintlig litteratur inom visual merchandising online (VMO) indikerar på ökat behov av att utveckla teorier anpassade för VMO. Målet med denna studie är att bidra med uppdaterade teorier och infallsvinklar inom VMO som grundar sig på konsumenters åsikter och beteende. Insamling av data grundar sig i intervjuer och observationer med konsumenter som speglar ett konsumentperspektiv. En intervju har även gjorts med en Digital Manager (DM) på ett svenskt modeföretag, för att generera i data utifrån ett företagsperspektiv. Med övervägande fokus på konsumentperspektiv avser vi med denna studie presentera viktiga aspekter vid utformning av virtuella miljöer, samt verktyg som stimulerar konsumenter till köp.

Titel: Spelstreamingens påverkan på tv- och dataspelsmarknadens konsumenter. Författare: Alexander Farman & Emil Frick. Handledare: Ossi Pesämaa. Institution: Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap, Blekinge Tekniska högskola. Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng.

Pris. Hur viktigt är priset på varan i konsumenternas köpbeslut och vilken roll har priset i våra köpbeteenden? Vi konsumenter kommer i kontakt med priser i vardagen men vad är egentligen pris och hur ser vi konsumenter på det? Pris är inte bara en siffra som finns skyltat över varje produkt, utan kan också ge viss information om produkten. I detta arbete studeras konsumenternas uppfattning om vad priset är på äpplen, konsumenternas prismedvetenhet och om priset är mer eller mindre viktigt i jämförelse med andra produktegenskaper. Detta arbete består av en enkätundersökning som genomfördes i två av Sveriges marknadsledande livsmedelbutiker, Ica och Coop. Enkäten bestod av olika frågor där respondenternas val vid köp av äpple skulle undersökas. Enkäten syftar till ökat vetande kring respondenternas syn och kunskap om pris.

Konsumenter använder varumärken dagligen och exponering av varumärken sker överallt: i reklam, böcker, filmer, människor och så vidare. Tidigare forskning visar att konsumenter använder varumärken för att bygga upp sin självbild och skapa sin identitet, samt att konsumenter kan ha mer eller mindre starka relationer till varumärken. Varumärken i sig är bara materiella markörer, de blir meningsfulla för konsumenterna först då de sätts in i ett sammanhang och får en individuell historia uppbyggt kring sig. Studiens syfte är att utifrån ett konsumentperspektiv visa hur meningsskapande i en relation mellan ett varumärke och en konsument kan se ut. Detta genom att reda ut frågeställningen: ?Hur kan en konsument skapa mening i sin relation till ett varumärke??.

Genom Internets uppkomst och sociala mediers utveckling har konsumenter allt mer börjat vända sig bort från traditionella medier som radio, TV och nyhetstidningar. Detta eftersom konsumenter ser sociala medier som en mer trovärdig källa till information och att det erbjuder dem att själva ha kontroll över sin mediekonsumtion. Sociala medier erbjuder även konsumeter att sprida information till en global publik. Eftersom att konsumenter fått mer kontroll över sin tillgång till information har konsumenter även fått en makt i sin relation till företag. Samtidigt utsätts konsumenter för mängder av marknadsföringsbudskap dagligen vilket har skapat ett mediebrus.

Syftet var att teoretiskt generera en analysmodell för företag som kan bistå dem med att fastställa möjligheterna till relation mellan varumärke och konsument samt att testa modellen empiriskt. Kvalitativ metod ligger till grund för uppsatsen, då vi valde att studera möjligheterna till relation mellan konsument och varumärke via intervjubaserade samtal med konsumenter. Vi använde teoristudier av konsumentbeteende, varumärkesbyggande och relationsmarknadsföring för att generera modellen. Data från konsumenterna låg till grund för att testa modellens hållbarhet. Teoristudierna resulterade i en analysmodell som testades empiriskt på konsumenter.