Konsulter är i stort behov av god kommunikation med sina kunder. En utvärdering av åtta konsultföretag i Stockholmsregionen har utförts vad gäller deras förmåga att hantera kommunikation mellan konsult och kund på ett optimalt sätt. Grunden till kandidatarbetet har utförts gemensamt med ytterligare tre studenter genom att utföra en litteraturstudie för att få fram en teoretisk referensram. Fokus har lagts kring de två individuellt intervjuade företagen, WSP Sverige AB och Semcon Caran AB.Båda företagen är väl medvetna om betydelsen för god kommunikation och strukturerat förberedande arbete samt välmående för deras anställdas kompetens. Stort ansvar överlämnas till konsulterna från uppdragsstart tills dess att arbetet har avslutats.

Kommunikation är viktigt vid konsultation idag då risker finns att information mellan parterna annars kan misstolkas vilket kan leda till kommunikationsproblem. Konsultation som arbetsform växer inom produktutveckling eftersom kunderna på denna marknad växer till antalet. Detta gör att både möjligheter och kritiska faktorer ökar. Roten till varför kommunikationen brister är en oönskat effekt som kan uppstå av många olika anledningar.Rapporten avser att svara på följande frågeställning: ?Hur arbetar konsultfirmor för att optimera kommunikation med kunder och för att sätta in konsulterna i sina sysslor??.

An increasing number of applications are becoming more or less network based today.The traditional architecture for network based applications is client-server, but as usageof download services are going up, so is the Peer-to-Peer architecture. This report is acomparison between the Peer-to-Peer and client-server model, and can serve as a basiswhen a decision between them needs to be taken. In the report, the performancebetween the different architectures is compared in different contexts. Our basis is ageneral implementation of both architectures in a test that is derived from a previousreport. On top of this, the performance of the different architectures are measured,implemented in a gaming-context.

Enterprise Resource Planning (ERP) system har genom historien setts som komplexa, problematiska och verksamhetskritiska. ERP-projekt kräver ofta nära samarbeten mellan många parter. I ett sådant projekt blir tillit till IT-konsultbolaget/leverantören en viktig faktor och kan vara avgörande för projektets utfall. Trots detta har relativt lite forskning problematiserat hur ERP-projekt påverkas av bristande tillit mellan leverantör och kund. Denna uppsats tar sitt avstamp i att undersöka hur relationen mellan kund och konsultpåverkar utfallet av en ERP-implementation.

Detta examensarbete är gjort på uppdrag av ett företag som heter IT Resource AB i Årjäng Värmland.Målet med detta examensarbete var att skapa ett API till PHP som skall utöka PHPs funktionalitet. APIet skall förenkla samt effektivisera IT Resource ABs arbete med att utveckla webbapplikationer. Den förenkling samt effektivisering som APIet erbjuder är möjligheten att återanvända funktioner samt att man enkelt kan lägga till nya funktioner i APIet vid behov.Den funktionalitet som APIet kommer att tillhandahålla är en förbättrad hantering av variabler och strängar som genereras från en webbsida skriven i PHP. Med en förbättrad hantering menas bland annat att det skall vara möjligt att lagra variabler och strängar från en webbsida skriven i PHP.Det skapade APIet består av 2 byggstenar, en klient och en server. Klienten i klient/serversystemet är en extern modul innehållande funktionalitet för kommunikation med både PHP och servern.

Outsourcing är ett väletablerat begrepp som det har skrivits mycket om. När ett företag lägger ut delar av sin verksamhet till ett annat företag, så är det inte helt ovanligt att man utnyttjar en konsult för att hantera den praktiska processen. Den så kallade outsourcingprocessen. Konsulten (mellanhanden) marknadsför sig mot kunden (den outsourcande parten) som en motpol till de leverantörer (den part som verksamheten outsourcas till) som har stor erfarenhet av outsourcingprocessen och därmed ett övertag vid förhandlingar. Författarna vill i sin undersökning nå fram till en mer nyanserad bild av vilka fördelar respektive nackdelar det finns med att anlita en konsult av motsvarande slag.

Syfte: Syfte med denna studie är att skapa förståelse hur lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare är syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt idag.Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom Gävleborgs område. Intervjuer genomfördes med åtta auktoriserade revisorer och tre företagsledare.Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt än idag. Enligt de tillfrågade revisorerna har inte lagen om anmälningsplikt påverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försämras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansåg inte heller att relationen med revisorn har påverkats på grund av lagen om anmälningsplikt.

Denna rapport har i syfte att öka förståelsen om hur man kan öka säkerheten på ett företag som använder sig av mobila klienter. Att arbeta på distans blir allt vanligare, och med de så ställs allt högre krav på tekniken som tillhandahåller möjligheterna för detta. När ny teknik utvecklas kommer ofta säkerheten i andra hand, det man fokuserar på är funktionaliteten. Frågorna man då ställer sig och vilket läsaren kommer skaffa sig mer kunskap om under rapprotens gång är:Hur skall en klient kunna hållas uppdaterad när den är utanför företagets väggar?Hur skall kommunikation kunna ske med företaget på ett enkelt sätt, samtidigt som det också ska vara säkert?Det kommer visa sig att administratören inte är den pusselbiten i säkerheten på ett företag.

När revisorer och allmänheten har olika uppfattningar om vad som är revisorns arbetsuppgifter och ansvar samt vad som är tillåtet enligt lagar och regler uppstår ett förväntningsgap. Förväntningsgapet är inget nytt fenomen utan har funnits lika länge som revisorsprofessionen. Däremot har orsakerna och storleken förändrats i takt med utvecklingen i näringslivet, samhället och revisorsprofessionen i sig. Områden där missuppfattningar ofta uppstår är kring hur mycket revisorn kan hjälpa sin klient med rådgivning, hur omfattande revisionen är och med vilken grad av säkerhet en revisor kan uttala sig om att allt står rätt till. I små och medelstora företag har den ekonomiska rådgivningen från revisorn en stor betydelse och det kan vara svårt att sätta klara gränser mellan revision och revisionsnära tjänster.

När det finns delade uppfattningar mellan revisor och allmänhet om vad en revisor gör och bör göra så uppstår ett förvätningsgap. Förväntningsgap är inget nytt begrepp utan det har existerat under en lång tid. Dess uppkomst är dock något som flitigt diskuterats och forskats i och har troligtvis flera olika förklaringar. Områden i hur förväntningsgap uppkommer enligt den tidigare forskningen är vitt skilda och det kan grundas i bristande oberoende hos revisor, för hög förväntan hos intressent eller en felaktig rapportering. Förväntingsgap kan se ut på flera olika sätt och undersökas ur olika perspektiv.

Tidigare studier har visat på ett gap i förväntningar mellan revisorer och bolagens intressenter. Detta förväntningsgap har lett till missnöje och bristande förtroende från samhället till revisorerna och revisionsprofessionen. I denna uppsats har tidigare studiers resultat applicerats på relationen mellan revisorn och dess klient, småföretaget, då denna relation var outforskad. Syftet med studien var att bredda den teoretiska kunskapen kring förväntningsgapet i en ny relation för att ge förslag på hur gapet kan motarbetas i praktiken. Det eventuella gapet mellan klientens förväntningar och revisorns arbete undersöktes genom semistrukturerade intervjuer, vilka avslutades med ett kontrolldokument för att förebygga eventuella missförstånd under intervjuerna.

Mitt examensarbete gick ut på att bygga en hybrid klient som använder sig av samma användargränssnitt som Xcerions redan implementerade webbklient CloudTop. Klienten ska kunna köras utan användning av en webbläsare och i stället vara ett installerat program på datorn. Källkoden till CloudTop, som är skriven i Javascript, kommunicerar nu med kod skriven i C++ med hjälp av en brygga som förbinder dessa två språk. C++-delen hanterar XSLT-förfrågningar, vilket normalt hanteras av en webbläsare. Programmet är även förberett för att utökas med kod som stödjer att programmet ska kunna köras utan tillgång till internet.

Bakgrund: Regleringen av hur immateriella tillgångar ska redovisas lämnar stort utrymme för individuella tolkningar. Hur sådana tolkningar görs påverkar de finansiella rapporter som når intressenter. Det saknas undersökningar som berör det samspel som sker mellan revisor och klient. Ett samspel som är det sista som sker i den process från att ett regelförslag fram till att informationen publiceras. Vem är det egentligen som bestämmer och vilka är faktorerna som påverkar de maktpositionerna parterna har i samspelet?Syfte: Syftet med uppsatsen är att karaktärisera samspelet mellan klient och revisor genom att undersöka vilka faktorer som påverkar maktpositionerna i samspelet.Metod: Uppsatsen består av två delstudier, vilket gör det möjligt att basera uppsatsen på samspelets båda parter och därmed ta hänsyn till båda parternas perspektiv på samspelet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka problem som finns med att styra och kontrollera konsulter med spetskompetens utifrån klientens synvinkel. Vidare avser vi att beskriva hur dessa problem kan minimeras. Studien är en induktiv, kvalitativ metod. Vi har använt oss av öppna semistrukturerade intervjuer med fyra fallföretag. Personen som är ansvarig för att anlita konsulter är intervjuad.

Livs- och karriärplanering (LKP) är en strukturerad tidsbegränsad form av coaching som undersöker tre frågeställningar: Vem är jag, vad kan jag och vad vill jag? I föreliggande studie intervjuades fem coacher och fem klienter om deras upplevelse av vad som driver coachingprocessen framåt i LKP. Resultaten visar en samstämmig syn mellan coacher och klienter avseende de framträdande faktorerna som påverkar LKP-processen i en för klienten utvecklande och berikande riktning. Dessa är samtalen mellan coachen och klienten, en professionell och empatisk relation mellan coach och klient, metoden med dess upplägg samt klientens hemuppgifter. Ytterligare framkom att en tydlig ansvarsfördelning mellan coach och klient samt klientens motivation också bidrar till en positiv utveckling av processen.