BAKGRUND: Miljön påverkar personliga assistenternas arbetsställningar och fysiska arbetsbelastning och kan resultera i skadlig inverkan vid förflyttning av klient, men få studier är gjorda inom detta område. SYFTE: att kartlägga åtta personliga assistenters arbetsställningar, deras skadliga inverkan, ländryggsflexion och biomekanisk ländryggsbelastning vid två förflyttningar av klient. METOD: Stillbildsfotografier och videofilm har använts för kartläggning av arbetsställningar vid förflyttning av klient. Två förflyttningar av klient har studerats: uppresning från ryggliggande till sittande samt från sittande på sängkant till stående/till rullstol. Fotografier har använts vid analys av arbetsställningar och observeration av skadlig inverkan.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan klienter med missbruksproblematik och deras socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Vi ville söka reda på hur klienter upplever relationen med sina socialsekreterare, vilken betydelse relationen har samt hur en bärande relation skapas. För att få svar på detta genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med personer som har en pågående kontakt med en socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Som analysverktyg valdes ett maktperspektiv samt Goffmans dramaturgiska rollteori. Resultaten visade på en variation i intervjupersonernas upplevelser av relationen till sina socialsekreterare.

Att revisorerna har goda yrkeskunskaper och redan ?kan? företaget gör dem attraktiva som rådgivare. Detta är särskilt tydligt i mindre och medelstora företag som generellt inte besitter lika stor kunskap inom redovisning och ekonomi som de större. Eftersom små och medelstora företag vanligtvis inte har ett lika spritt aktieägande har kanske många en större tolerans med att revisorn agerar konsult åt dessa klienter i större omfattning. Avskaffas revisionsplikten för de mindre företagen kommer revisorn att kunna agera rådgivare i större utsträckning.

Syftet med denna undersökning är att se hur lekmannaövervakare och klienter uppfattar relationerna sinsemellan ur ett sociologiskt perspektiv. Även hur dessa parter uppfattar relationen när det gäller kontakten och tilliten.Vi har utgått från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat sammanlagt åtta personer varav fyra lekmannaövervakare och fyra klienter.I arbetet har vi utgått ifrån fyra teorier, intrycksstyrning, stigmatisering, stämplingsteori av Erving Goffman samt den abstrakta tilliten av Anthony Giddens.Resultatet visar att lekmannaövervakarna och klienterna har en viss tillit till varandra men visar samtidigt att det finns gränser på hur nära man som lekmannaövervakare vill komma sin klient och tvärtom. Vi har också kommit fram till att både klienter och lekmannaövervakare har en vetskap om hur man gör för att bygga upp ett förtroende hos varandra, men att alla bygger detta på olika sätt.I analysen kommer du att få läsa om hur vi kopplat vårt resultat till de fyra olika teorierna för att sedan kunna ge en förklaring ur ett sociologiskt perspektiv.Nyckelord: Frivård, relationer, tillit, klient och lekmannaövervakare.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det förekommer att den professionella har starka personliga känslor för klienten och om det förekommer att ett privat förhållande inleds mellan professionell och klient. Uppsatsens frågeställningar lyder: Har det uppstått starka positiva eller negativa känslor för en klient? Hur har den professionella hanterat dem? Har det uppstått något privat förhållande till/med en klient? Hur har den professionella hanterat det? Mitt empiriska material har samlats in genom intervjuer med yrkesarbetande kvinnor inom missbruks- och beroendevården. Analysen av intervjuerna har skett genom en eklektisk och teoretisk analysmetod. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av Goffmans (2009) interaktionistiska teorin.

As companies worldwide are in search of competitiveness and larger shares of the market, organizational change has become a key-factor to sustain a competitive edge. But as organizations consist of people, the human aspect of change is not to be disregarded. When change occurs, humans need time to find their new role in the organization, a process that takes time. In this thesis the authors ask themselves what an implementation process of a new managerial role looks like. To answer this question they?ve studied LRF Konsult.

Efter andra världskriget rådde det en produktionsinriktad syn i samhället. I slutet av 1960-talet började Sverige få välutbildade och unga människor som förstod sig på produktion, datorisering och konkurrensfaktorer. Detta gjorde att många företag började tänka på annat än att bara producera. I dagsläget behöver företag skapa kundvärde och integrera kunden i sin process för att bli framgångsrikt. Långsiktiga relationer är värdefulla tillgångar, därför bör företag inse betydelsen av att behålla sina existerande kunder.

Affärssystemet har den senaste tiden blivit ett viktigt verktyg för företagets effektivitet. Syftet med föreliggande studie är att förstå de kritiska framgångsfaktorerna som påverkar implementeringsprocessen av ett affärssystem, sett från kundens och konsultens perspektiv. Utifrån de framgångsfaktorer som identifierades genom en litteraturundersökning har en intervjuguide skapats som sedan använts för att intervjua 12 respondenter, åtta kunder och fyra konsulter. Resultatet visar att alla framgångsfaktorerna är relevanta men att faktorer som kommunikation, kunskap och att utföra en förstudie har en stor påverkan på implementeringsprocessen..

Affärssystemet har den senaste tiden blivit ett viktigt verktyg för företagets effektivitet. Syftet med föreliggande studie är att förstå de kritiska framgångsfaktorerna som påverkar implementeringsprocessen av ett affärssystem, sett från kundens och konsultens perspektiv. Utifrån de framgångsfaktorer som identifierades genom en litteraturundersökning har en intervjuguide skapats som sedan använts för att intervjua 12 respondenter, åtta kunder och fyra konsulter. Resultatet visar att alla framgångsfaktorerna är relevanta men att faktorer som kommunikation, kunskap och att utföra en förstudie har en stor påverkan på implementeringsprocessen..

Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka hur makt och maktrelationer beskrivsoch teoretiseras i forskningen mellan socialsekreterare och klient med fokus på klientensbeskrivningar. Denna studie är en integrativ och kvalitativ forskningsöversikt med enabduktiv ansats, där 29 tidigare studier har tematiserats och analyserats med hjälp av maktensfyra ansikten. Studien påvisar att maktbegreppet är ett komplext och svårdefinierat begrepp.Studien visar hur makten kan betraktas utifrån maktens fyra ansikten inom det sociala arbeteti mötet mellan klienten och socialsekreteraren. Vidare diskuteras rekommendationer gällandemaktaspekten för det sociala arbetet utifrån olika studier samt rekommendationer för fortsattforskning. Det är viktigt att klienternas perspektiv, såsom upplevelsen av makt och kontroll,tas upp angående deras möte med de professionella.

Samtalsmöten är en viktig del i människors kontakter med myndigheter. De sätt som dessa samtalsmöten sker på kan påverka den enskildes medverkan, kunskaper och utfall från dessa möten, på olika sätt.Studiens syfte är att analysera och beskriva hur asymmetrier mellan handläggare och klient konstrueras i samtalsmöten om bistånd för äldre och ekonomiskt bistånd samt handläggarens hantering av dessa.Genom att använda diskursiv analysmetod analyseras tio audio-inspelade samtalsmöten och den samtalsinteraktion som sker i dessa när det gäller handläggarnas biståndsbedömning av så väl bistånd för äldre som ekonomiskt bistånd.Resultatet visar att det är av vikt att handläggarna är medvetna om de inneboende asymmetrierna i dessa samtalsmöten som kommer av deras institutionella karaktär. Detta, då handläggaren genom sin hantering av dessa har en stor möjlighet att påverka huruvida asymmetrierna förstärks i samtalsmötet och hur det i sin tur påverkar klienten och deras relation. Resultatet tyder också på att handläggarens hantering av de olika asymmetrierna som framträdde kan äventyra rättssäkerheten för klienten.Resultatet lyfter fram betydelsen av att det är handläggarens medvetenhet eller omedvetenhet om dessa asymmetrier som är avgörande för hur de hanteras och vad det får för effekter för klienten. Studien kan användas för vidare förståelse i praktiska sammanhang om vilka kommunikativa asymmetrier som finns mellan handläggare och klient och hur handläggarens hantering av dessa påverkar interaktionen och relationen dem emellan, samt det utfall som det kan ha för klienten..

Samhällets utveckling medför att organisationerna ständigt måste utvecklas. Det ställs krav på dels organisationerna, men även individerna att följa samhällets utveckling. Ett medel organisationerna kan använda för att följa denna utveckling är kompetensutvecklingsinsatser.Det är vikigt att det görs en bra planering, för att organisationerna ska få ett bra resultat av kompetensutvecklingsinsatsen. Vårt syfte med uppsatsen kan beskrivas i två delar. Dels att analysera konsulters utsagor om planering av kompetensutvecklingsinsatser med avseende på förutsättningar och hinder för individuellt lärande, samt med utgångspunkt i det första delsyftet analysera konsulters mönster och skillnader i planeringen av kompetensutvecklingsinsatser.Denna studie har genomförts genom en kvalitativ strategi, där vi har utfört sex stycken halv-strukturerade intervjuer med konsulter från olika organisationer.

LRF Konsult is a big consulting-firm with offices located all over Sweden. The corporation offers a wide range of services and a lot of the customers are small businesses active within the green sector. An analysis of the corporation made in 2006 showed that one of LRF Konsults weaknesses is that many customers are unaware of the wide range of services that LRF Konsult offers. The internal communication is believed to play a big role in marketing these services. Therefor, the objective of this thesis has been to investigate why the transfer of customers between accounting consultants and business advisors is not greater and how this can be improved.

Innehåll: Peer-to-peer är idag en teknik som i de flesta fall förknippas med fildelning.I detta arbete har vi försökt klargöra vilka andra möjligheter tekniken erbjuder för företag och i dessa möjligheter försökt hitta fördelar och nackdelar med tekniken. Klient-server är en vanlig teknik idag bland företag och i arbetet undersöks om peer-to-peer kan vara en möjlig konkurrent till denna teknik.Syftet med rapporten är att se om det finns intresse bland företagen att använda sig av de möjligheter som peer-to-peer tekniken erbjuder samt att undersöka hur den skulle kunna användas..

Innehåll: Peer-to-peer är idag en teknik som i de flesta fall förknippas med fildelning.I detta arbete har vi försökt klargöra vilka andra möjligheter tekniken erbjuder för företag och i dessa möjligheter försökt hitta fördelar och nackdelar med tekniken. Klient-server är en vanlig teknik idag bland företag och i arbetet undersöks om peer-to-peer kan vara en möjlig konkurrent till denna teknik.Syftet med rapporten är att se om det finns intresse bland företagen att använda sig av de möjligheter som peer-to-peer tekniken erbjuder samt att undersöka hur den skulle kunna användas..