PiteÄ Summer Games Àr en av de största internationella fotbollsturneringarna för barn och ungdomar i Europa och den nÀst största i Sverige. Turneringen har spelats Ärligen sedan starten 1990. För att turneringen ska kunna genomföras krÀvs idag 1650 ideellt arbetande funktionÀrer inom olika ansvarsgrupper. En av dessa ansvarsgrupper, vÀrdgruppen, tar hand om de utlÀndska lagen som besöker turneringen. De senaste Ären har gruppen, till och frÄn, haft svÄrt att fÄ ihop tillrÀckligt med lagvÀrdar för att nÄ PiteÄ Summer Games strÀvan efter att varje lagvÀrd endast ska behöva ta hand om ett lag och dessutom inneha sprÄkkompetens som matchar lagets.

Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv ? FörmĂ„gan att motivera genom att behĂ„lla kontrollen över sina arbetsuppgifter. Slutseminarium: 2008-05-28Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Sofia Pellbring och Julia RamiriosHandledare: Jenny StĂ„hlFöretag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering, Delegering, Chef/Ledare, Motivation Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive manligt ledarskap i samband med att behĂ„lla kontrollen genom planering och delegering? Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnlig och manlig förmĂ„ga att planera och delegera.Teoretisk referensram: Baserad pĂ„ teorier kring de centrala begreppen men Ă€ven pĂ„ den sociala konstruktionen. Metod: Vi har valt att anvĂ€nda oss av den kvalitativa metoden.

Syftet med vÄrt examensarbete var att se om individualiserade koncentrationsstÀrkande övningar kan bidra till en god lÀrandemiljö. God lÀrandemiljö anser vi Àr goda förutsÀttningar att följa med i undervisningen, stÀrkt sjÀlvförtroende hos barnen samt en lugn fysisk miljö. Vi har anvÀnt oss av intervjuer, observationer och dagboksanteckningar för att göra undersökningen. Utvecklingsarbetet har vi genomfört pÄ tvÄ skolor i Norrbottens lÀn under sju veckor med barn i Äldrarna 8-11 Är. Vi har sett indikationer pÄ att koncentrationsstÀrkande övningar kan bidra till bÀttre förutsÀttningar att följa med i undervisningen.

Sammanfattning/Abstract Johanna Landin (2015) Pedagogisk uppföljning, finns den? -Specialpedagogers upplevelser av elevers involvering i uppföljningen av pedagogisk utredning. Is there follow up of pedagogical assessment? Special educator's experiences of students follow up and involvement in pedagogical enquiry Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Syftet Àr att beskriva hur specialpedagoger upplever elevers involvering i uppföljningen av den pedagogiska utredningen. Vidare vill jag ocksÄ undersöka vilka tankar som finns kring de nya allmÀnna rÄden som publicerats 2014.

Testdriven utveckling samt anvÀndning av enhetstestning Àr ett vÀxande omrÄde. Vid anvÀndning av dessa tekniker Àr det önskvÀrt att kunna anvÀnda stubb- och mockobjekt för att ersÀtta en DOC(Dependent on Component).I dagslÀget finns det ett verktyg hos Enea som genererar stubbar för C++-kÀllkod. Examensarbetet bestÄr av att vidareutveckla detta verktyg i flera avseenden. Stöd för C-kod adderas till verktyget. För C-kod adderas Àven möjligheten att generera stubb- och mockobjekt.

Testdriven utveckling samt anvÀndning av enhetstestning Àr ett vÀxande omrÄde. Vid anvÀndning av dessa tekniker Àr det önskvÀrt att kunna anvÀnda stubb- och mockobjekt för att ersÀtta en DOC(Dependent on Component).I dagslÀget finns det ett verktyg hos Enea som genererar stubbar för C++-kÀllkod. Examensarbetet bestÄr av att vidareutveckla detta verktyg i flera avseenden. Stöd för C-kod adderas till verktyget. För C-kod adderas Àven möjligheten att generera stubb- och mockobjekt.

??BakgrundFörÀldrar har en viktig roll som förebilder för sina barn och har dÀrigenom uppgiften att frÀmja en hÀlsosam utveckling av Àtbeteende och matpreferenser hos dem.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka smÄbarnsförÀldrars uppfattning och tankar om kost. FrÄgestÀllningarna berörde förÀldrarnas associationer till hÀlsosam kost, vad som kunde pÄverka följsamheten av denna samt om intresse för mer kunskap inom Àmnet fanns.MetodStudien utgjordes av en kvantitativ undersökning som genomfördes pÄ sex förskolor i UmeÄ stad. 230 enkÀter delades ut till förskolepersonal, som i sin tur vidarebefordrade dessa med ett medföljande informationsbrev till förÀldrar med barn i Äldrarna 2-5. Efter sex dagar samlades enkÀterna in, vilka uppgick till ett antal om 77 stycken.ResultatMajoriteten av förÀldrarna i studien utgjordes av mödrar med hög utbildning.

Det övergripande syftet med studien Àr att fÄ kunskap om rektorers didaktiska medvetenhet i samband med rekrytering av lÀrare för arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd inom kunskapsomrÄdet sprÄk, skriv och lÀs. För att följa upp syftet och för att fÄ kunskap om hur rektorers didaktiska medvetenhet pÄverkat val vid rekrytering undersöks utbildningsbakgrunden/didaktisk kompetens hos lÀrare som Àr anstÀllda för arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd inom kunskapsomrÄdet sprÄk, skriv och lÀs. Studien Àr en kvalitativ studie med en hermeneutiskt ansats.  I studien intervjuades fyra rektorer och fyra lÀrare som arbetar med att ge stöd inom omrÄdet sprÄk, skriv och lÀs. Alla rektorer uppvisade didaktiskt medvetenhet om vilka kompetenser de efterfrÄgar vid rekrytering av en lÀrare för arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd inom kunskapsomrÄdet sprÄk, skriv och lÀs. Samtliga rektor efterfrÄgar en formellt utbildad lÀrare med erfarenhet och kunskaper inom kunskapsomrÄdet liknande de som ges vid en utbildning till speciallÀrare inom sprÄk, skriv och lÀs men det Àr bara en rektor som efterfrÄgar en utbildad speciallÀrare inom kunskapsomrÄdet.

I fo?ljande arbete underso?ks en partikelbaserad simuleringsmetod som kallas Fluid-partikelmetoden, FPM. FPM a?r designad fo?r att simulera komplexa fluiders beteenden pa? mesoskalan, vilken sammanla?nkar kontinuumskalan med den molekyla?ra skalan. Metoden utvecklades av Pep Espan?ol i slutet av 1990-talet och a?r en vidareutveckling och generallisering av Dissipative Particle Dynamics som togs fram av Hoogerbrugge och Koelman under tidigt 1990-tal.

Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.

Bakgrund: VÄrd- och omsorgspersonal som arbetar pÄ gruppbostÀder utför en mÀngd sysslor bl.a. hushÄllssysslor som stÀd, tvÀtt och matlagning. Dessa kan vara belastande vid frekvent och ogynnsamt utförande om personalen exempelvis saknar tid eller kunskaper/fÀrdigheter om skonsam arbetsteknik. Syftet med studien var att kartlÀgga vÄrdpersonalens (inom LSS) erfarenheter av stÀd, tvÀtt och matlagning i klientens bostad utifrÄn skonsam arbetsteknik. Syftet var Àven att kartlÀgga personalens uppfattningar kring utbildning i skonsam arbetsteknik gÀllande stÀd/tvÀtt/matlagning.

I denna uppsats behandlar vi Àmnet idrott och hÀlsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus pÄ rörelsehinder. IdrottsÀmnet kan för rörelsehindrade elever vara problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen. DÀremot finns det en ambition att alla elever ska vara inkluderade och det Àr skolans uppgift att skapa pedagogiska miljöer dÀr alla kan delta utifrÄn sina egna förutsÀttningar.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka fyra idrottslÀrares uppfattningar om inkludering av rörelsehindrade elever i idrottsundervisningen. För att ta reda pÄ detta utgick vi frÄn en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som metod. Vi genomförde fyra intervjuer med idrottslÀrare som har olika erfarenhet av rörelsehinder.

I gymnasieskolans kursplan för fysik Àr ett av mÄlen att eleverna ska delta i planering och genomförande av enkla experiment. Eleverna ska introduceras i ett naturvetenskapligt arbetssÀtt som delvis bestÄr av undersökningar under laborativa former.Laborationer tar ofta en stor del av fysikundervisningen i ansprÄk. Inte sÀllan byggs undervisningen upp kring laborationerna. Den sociokulturella och konstruktivistiska teoribeskrivningen framhÄller att lÀrande sker under processer dÄ individen Àr aktiv. Fysikundervisningen bör alltsÄ ha goda förutsÀttningar för elevernas lÀrande.

Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur socialutredare upplever att lÀrande sker i mötet med unga flickor som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld. Uppsatsen har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att socialutredarna upplever att förutsÀttningarna för att lÀrande ska ske i mötet med klienterna Àr mycket goda. Resultatet av studien visar exempelvis att intresse, delaktighet och engagemang Àr nÄgra faktorer som bidrar till hur socialutredarna upplever att lÀrande sker i mötet..