Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur nÄgra specialpedagoger och lÀrare med inriktning mot fritidshem samarbetar i strÀvan att skapa goda förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd, bÄde vad gÀller den sociala och emotionella utvecklingen samt möjligheten till att uppnÄ kunskapsmÄlen. Studien genomfördes via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger pÄ fem olika skolor dÀr fritidshem fanns. Studien utgÄr i frÄn de tre perspektiven; sociokulturellt, relationellt samt multimodalt. Slutsatsen av den hÀr studien Àr att specialpedagoger och lÀrare med inriktning fritidshem samarbetar för att skapa ett lÀrande hela dagen, med olika strategier för att kunna stötta elever i behov av sÀrskilt stöd. För att skapa ett lÀrande hela dagen för dessa elever, framkom det att skolledningens instÀllning samt handledning var omrÄden som hade stor pÄverkan. Vad gÀller skolledningens instÀllning var synen pÄ fritidspedagogik samt hur resursfördelningen skedde viktiga faktorer. Det var viktigt att planering skedde tillsammas dÀr gemensamma mÄl och strategier utformades för att kunna stötta elever i behov av sÀrskilt stöd, utifrÄn skolledningens uppsatta mÄl. Handledning hade en stor pÄverkan nÀr det handlade om att kunna stötta elever i att uppnÄ kunskapsmÄlen.

Idag bor ungefÀr en tredjedel av jordens befolkning i hus som Àr byggda av lera. I Sverige byggs det endast i liten skala med detta byggmaterial och dÄ frÀmst i egen regi. De mÀnniskor som sysslar med detta tror att leran har goda egenskaper som byggnadsmaterial, bland annat en god vÀrmelagringsförmÄga. NÀr det idag byggs hus sÀtts stort fokus pÄ att husens U-vÀrden ska vara sÄ lÄga som möjligt medan man bortser ifrÄn konstruktionens vÀrmelagringsförmÄga. En massiv lervÀgg utan isolering fÄr ett högt U-vÀrde, vilket man idag vill undvika.

Syftet med denna uppsats Àr dels att studera hur man personer med funktionsnedsÀttningar konstrueras och framstÀlls i Regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 med fokus pÄ arbetsmarknadspolitiken, dels att studera hur representanter pÄ ett antal berörda myndigheter tolkar och uppfattar strategin. En diskussion kommer ocksÄ att föras om vilka konsekvenser dessa diskurser kan fÄ i förlÀngningen. Detta kommer att göras frÄn ett perspektiv som Àr grundat i Michael Foucaults diskursteori. Min utgÄngspunkt har varit att allt vi tar för givet att vara sanning, bygger pÄ socialt skapade antaganden. Dessa antaganden, som kallas för diskurser, speglar vÄra ideologier, vÀrderingar och vÀrden.I studien framtrÀder de förestÀllningar regeringen har om mÄlgruppens identiteter och egenskaper samt om vilka brister eller hinder som prÀglar deras tillvaro pÄ arbetsmarknaden.

Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Projektets fokus var att anpassa en armatur (frÄn LUXO Sverige AB) till den nya LED­tekniken (Ljusemitterande dioder). Under processens gÄng utvecklades olika funktioner för att öka armaturens flexibilitet i placering och ljusstyrning.TvÄ koncept togs fram, en vÀggarmatur och en bordsarmatur, bÄda med teleskopfunktion och flexibelt stÀllbar arm. Armaturen kan placeras pÄ nattduksbordet och har Luxos stilrena drag dÀr formen följer funktionen med dekorativa detaljer.Dessutom finns ovanliga funktioner i belysningssammanhang som exempelvis en USB-kontakt. Resultatet av projektet blev en sÀngarmatur som har goda utsikter att bli den första SvanenmÀrkta belysningsarmaturen i Sverige..

SammanfattningDetta arbete Àr inriktat mot att hitta möjliga metoder för att förbÀttra inhomhuskilmatet ibostadshus och andra byggnader i Irak.Irak lider i dagslÀget av stor brist pÄ energi jÀmfört med andra lÀnder i regionen. Med energimenas hÀr elkraft. Alla krig de senaste 35 Ären har orsakat att Irak idag har en oerhörd brist pÄelkraft som har förorsakat bland annat ett sÀmre inomhusklimat i byggnaderna.Syftet med denna studie Àr att hitta en hÄllbar lösning för att Àndra och förbÀttrainomhusmiljön genom att anvÀnda nya material i konstruktionen av lokala byggnader. De nyaÀmnena hjÀlper till att förminska den energi som förbrukas för att skapa en friskare och bÀttreinnemiljö.De Àmnen som föreslÄs kommer att vara svenska material som hÄller mycket hög kvalitet ochsom Àven har en bra isoleringsförmÄga som kan spara högsta möjliga mÀngd av förbrukadenergi.Detta projekt kommer visa pÄ möjligheter att förÀndra den nuvarande arbetsstrategi i Irak, dÀrman strÀvar efter att bygga ut produktionen av elkraft för att ersÀtta bristerna inomenergisektorn.I projektet diskuteras och efterforskas nya sÀtt att förbÀttra inomhusmiljön i byggnader somleder till en minskning av förbrukad energi och det kommer pÄ sÄ sÀtt att leda till att manslipper leta efter andra, nya, energikÀllor i Irak.Startkapitalet Àr relativt högt men man Ästadkommer en lÄngsiktig lönsamhet genom attförbrukningen av energi för uppvÀrmning och nedkylning minskar..

Resultatet visar att stora organisationer i Sverige Àr vÀl medvetna om vikten av goda medierelationer och hur de byggs och förvaltas. De anvÀnder dessutom tillgÀngliga verktyg vid mediekontakter pÄ rÀtt sÀtt vilket ökar chanserna till en rÀttvis eller till och med fördelaktig spegling av organisationen i media. Studien visar att direktkontakt med journalister och att informationsfunktionen har en central roll i organisationens mediearbete Àr av högsta betydelse för att lyckas med medierelationer. Undersökningen bevisar dessutom att ett aktivt och strategiskt mediearbete kan pÄverka en organisations mediebild..

Det övergripande syftet med vÄrt arbete Àr att belysa den lokala konstruktionen av motivation. Vi vill mer specifikt belysa skillnader mellan hur motivation kommer till uttryck i olika omgivningar. UtifrÄn detta har vi skapat en modell som bygger pÄ tvÄ parametrar kunskapskrav och karriÀrmöjligheter. Vi har sedan utgÄtt frÄn dessa nÀr vi strukturerat vÄrt empiriska urval. PrimÀrdatan Àr ett urval av 12 respondenter frÄn bÄde privat och offentlig sektor.

Ämnet idrott och hĂ€lsa Ă€r ett av skolans populĂ€raste Ă€mnen, men inte för alla. MĂ„nga elever upplever en utsatthet, vilket inte stĂ€mmer överens med kursplanens intentioner. Hur kan lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa motivera dessa elever att delta i undervisningen?Syftet med studien var att undersöka hur lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa uttrycker att relationensbetydelse mellan lĂ€rare och elev kan pĂ„verka motivationen hos de elever som sĂ€llan eller aldrig deltar i undervisningen. Metoden som anvĂ€ndes var kvalitativ och sjusemistrukturerade intervjuer med lĂ€rare i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa i grundskolans senare Ă„r och gymnasieskolan genomfördes.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur socialutredare upplever att lÀrande sker i mötet med unga flickor som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld. Uppsatsen har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att socialutredarna upplever att förutsÀttningarna för att lÀrande ska ske i mötet med klienterna Àr mycket goda. Resultatet av studien visar exempelvis att intresse, delaktighet och engagemang Àr nÄgra faktorer som bidrar till hur socialutredarna upplever att lÀrande sker i mötet..

Examensarbetet ?Laser measurements in building? utfordes under projektnamnet Laserscanner vid elektronikkonsultfirman Syntronic i Gavle av en student vid Linkopings Universitet. Projektet gar ut pa att utveckla och bygga en prototyp for beroringsfri avstandsmatning med laser. Prototypen skall sedan anvandas for utvardering av prestanda och identifiera problemomraden med denna typ av konstruktion. Prototypen innehaller ett delsystem for overforing av matdata till PC for efterbehandling.

Duroc Rail AB utför underhÄll av jÀrnvÀgshjul till olika jÀrnvÀgsoperatörer. Duroc har för tillfÀllet problem i verkstaden med en av de tvÄ hjulvÀndarna, dessa hjulvÀndare har som uppgift att ta emot, vÀxla och vrida hjulpar till ett korsande spÄr. HjulvÀndaren knuffar sedan vidare hjulparet till nÀstkommande station. Genom att anvÀnda sig av en hjulvÀndare kan ett hjulpar vÀxlas till ett korsande spÄr och pÄ sÄ vis möjliggöra att ett hjulpar som endast behöver svarvas om kan slippa passera nÀstkommande stationer. Den hjulvÀndare som Duroc har problem med har trasiga bÀlgcylindrar och dÄ det inte finns reservdelar till denne har Duroc valt att man vill omkonstruera eller hitta en ny lösning pÄ hur hjulparen ska vÀndas.

Syftet med denna studie Àr att försöka ge en bild av faktorer som pÄverkar mellanmÀnskliga möten i skolvardagen. Studien har fokus pÄ relationen barn ? pedagog. Fokus finns pÄ hur blivande specialpedagoger upplever och beskriver pÄgÄende samspel dÀr barn kÀnslomÀssigt berör sin omgivning. De egna kÀnslorna som dessa samspel vÀcker hos de blivande specialpedagogerna lyfts fram.

Detta projekt Àr en ombyggnad av Tyresö Gymnasium till ett bostadskomplex, som bevarar yttervÀggarna och den bÀrande konstruktionen i delen av skolan vald, för att sedan Àndra om planlösningen och dra ett strÄk genom byggnaden. Det ombyggdas gestaltning söker anvÀnda historiska referenser pÄ ett sÀtt som gör att tillbyggnaden kontrasterar den kvarvarande skolan. Eftersom de yttre fasaderna bevaras skapar projektet en sorts oas, eller en gömd glÀnta, i Tyresö.  NÀr ombyggnaden vÀl Àr klar, kommer skillnaden vara nÀst intill omÀrkbar utifrÄn, utom av vissa glimtar, för att locka in förbipasserande att ta en liten omvÀg och gÄ genom den skapade grÀnden. En stor del av det hÀr projektet var vilket förhÄllningsÀtt jag skulle ha till historiska referenser. UtgÄngspunkten var att anvÀnda dem flitigt, nÄgot jag inte var sÄ bevandrad i förut, i synnerhet inte förmodernistiska stilar (speciellt Art Nouveau) vilket var det jag ville anvÀnda. Jag ville varken enbart kopiera rakt av, eller anvÀnda element utan koppling till helheten i en annars modern byggnad.

Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.