Syftet med uppsatsen Ă€r att studera möjlig utveckling av kommunerna och tĂ€torterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands lĂ€n fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen Ă€r de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, dĂ€r sammanslagningar av befintliga lĂ€n ska ske. I denna process Ă€r Östra Götland ett förslag för de tre lĂ€nen och dĂ€rför Ă€r det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgĂ„ngspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgĂ€nglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tĂ€torter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invĂ„nare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstĂ„nd till regioncentra eller residensstĂ€der (undantaget Östergötland dĂ€r bĂ„de Linköping och Norrköping Ă€r tillvĂ€xtorter).

Syftet med uppsatsen Ă€r att studera möjlig utveckling av kommunerna och tĂ€torterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands lĂ€n fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen Ă€r de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, dĂ€r sammanslagningar av befintliga lĂ€n ska ske. I denna process Ă€r Östra Götland ett förslag för de tre lĂ€nen och dĂ€rför Ă€r det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgĂ„ngspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgĂ€nglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tĂ€torter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invĂ„nare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstĂ„nd till regioncentra eller residensstĂ€der (undantaget Östergötland dĂ€r bĂ„de Linköping och Norrköping Ă€r tillvĂ€xtorter).

Den hÀr uppsatsen Àr ett kandidatarbete pÄ Programmet för Fysisk planering pÄ Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje Är. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillÀmpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av omrÄden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hÄllbarhet, tÀthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp Àr centrala i skapandet av den goda staden. Uppsatsen gÄr igenom hur dessa begrepp visar sig i en översiktsplan och vilken mening de ges.

Denna studie Àmnar att skapa en holistisk grund för bedömning av kvalitet och acceptans hos informationssystem och Ästadkommer detta genom att omfatta ett organisatoriskt, infologiskt och ett socialt perspektiv. Studiens huvudfrÄga lyder:Vilka slags kriterier Àr avgörande för att kunna bestÀmma ett informationssystems kvalitet och acceptans samt hur bör de tillÀmpas?Som svar pÄ studiens huvudfrÄga kan följande slutsatser hÀrledas:? Att det rÄder en stor likhet mellan teoretiska respektive empiriskaförestÀllningar kring de tre formerna av systemacceptans och attde bedömningskriterier som tillsammans skapar grunden för konstruktionen av SAM kan anses vara fullstÀndiga.? Att grupperingen av kriterierna i SAM under organisatorisk, infologisk respektive social acceptans har skapat en överblickbar och kÀrnfull förestÀllning men ocksÄ en förstÄelse kring varför denna gruppering Àr viktig.? Att ett informationssystems kvalitet pÄverkar och pÄverkas av helaorganisationens beteende. Detta innebÀr att den vanligt förekommande bedömningen av organisatorisk acceptans kan ses som en otillrÀcklig faktor för systemacceptans.Dessa kunskaper har tillkommit genom en systematisk utredningsprocess dÀr grunden till utredningen ligger i skapandet av en starkt validerad modell, vars reliabilitet dock Àr begrÀnsad med hÀnvisning till tidsbrist..

 PÄ senare Är har samhÀllet stÀllt allt högre miljökrav, nÀr nya tunnlar ska anlÀggas. Ett omrÄde dÀr kraven har höjts, Àr drÀneringen av grundvatten pÄ grund av inlÀckage till tunneln. Detta kan ge upphov till bland annat sinande brunnar, sÀttningsskador pÄ byggnader samt pÄverkan pÄ vegetation och naturmiljö. För att minimera problemen genomförs ett omfattande tÀt­ningsarbete i tunneln. FullstÀndig tÀthet uppnÄs dock sÀllan.

Uppgiften var att ta emot och avkoda en radiosignal för tidsangivelse, DCF77. Avkodaren implementerades i en FPGA-krets frÄn ALTERA. Utvecklingen genomfördes i Quartus II-miljön med sprÄket VHDL samt en alternativ lösning dÀr mjuk processor anvÀndes. BÄde utvecklingsmiljön och sprÄken var vÀl lÀmpade för uppgiften. Ett genomgÄende problem var dock radiomottagaren ofta levererade för svag signal för att kunna avkodas korrekt.

I omvÄrdnadsarbetet behövs förmÄgan att samarbetaoch kommunicera för att ge god vÄrd. Dialog anses nödvÀndig vid hÀlso- ochsjukvÄrdsarbete dÄ informationsutbyte ger ökar kunskap och bidrar tillkollektivt ansvar. SÄvÀl patienter sompersonal pÄ de svenska sjukhusens vÄrdavdelningar vittnar om att samarbetetmellan professioner inte Àr optimalt. Syftet med studien varatt undersöka vilka faktorer som skapar ett fungerande vÄrdteam. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr nio vetenskapligaartiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Syftet Àr att undersöka och förstÄ hur man handskas med och förhÄller sig till medarbetarnas idéer pÄ IKEA Malmö. Slutsatsen av vÄr undersökning Àr att mellancheferna inte har nÄgra faktiska verktyg för att plocka upp idéer frÄn sina anstÀllda, men bristen pÄ verktyg Àr enligt vÄr studie ett test för att skilja goda idéer frÄn dÄliga..

VÀxthuseffektens pÄtagliga miljöpÄverkan har bidragit till en ökad medvetenhet kringförnybar energi. Sveriges regering har satt upp ett produktionsmÄl för vindkraft till Är 2015 pÄ10 TWh. Dessa faktorer tillsammans med att det i Sverige Àr goda vindförhÄllanden har letttill stora utbyggnadsplaner för vindkraften.Vindkraftverk kommer att grupperas i sÄ kallade vindkraftsparker pÄ platser belÀgna lÄngtifrÄn elförbrukare och elnÀt. Detta medför att det mÄste ske en överföring till nÀtet, vilketmÄste utföras pÄ ett sÄ effektivt och driftsÀkert sÀtt som möjligt.Universal Wind Offshore har ansökt om att bygga en vindkraftspark pÄ Stora Middelgrund,cirka tre mil utanför Halmstads kust. Ansökan gÀller 108 vindkraftverk med en totalinstallerad effekt pÄ 864 MW och en planerad Ärsproduktion pÄ 3 TWh.

Som nÀmns i inledningen och i bakgrunden för valet av Àmne sÄ skulle en god gruppdynamik eller ett gott klassrumsklimat kunna borga för goda studieresultat. Det skulle Àven kunna, för vissa elever, bidra till att de ser tillbaka pÄ sin tidigare skolgÄng som nÄgonting positivt. Detta positiva minne skulle kunna motivera dem till att fortsÀtta att studera pÄ ett högre stadium, exempelvis gymnasium eller högskola/universitet. Det Àr utifrÄn denna utgÄngspunkt som detta examensarbete har kommit till. Syftet med denna undersökning som fÄr betraktas som en fallstudie har varit att bÄde för framtida lÀsare och undertecknad att belysa eventuella skillnader i hur god gruppdynamik skapas och bibehÄlls.

Film Àr ett av de medier som pÄverkar vÄr identitetskonstruktion och vÄr uppfattning om normer och verkligheten. En av de mest populÀra filmgenrerna Àr komedifilm. Det Àr dÀrför intressant att studera konstruktionen av karaktÀrer i komedifilm för att se vilka normer som Àr rÄdande idag.Studiens syfte Àr att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka olika karaktÀrer i modern komedifilm för att ta reda pÄ hur genus Àr konstruerat, vilken humoristisk funktion olika karaktÀrer tilldelas samt vilka eventuella skillnader det finns i komedifilm med i huvudsak manliga skÄdespelare respektive kvinnliga skÄdespelare.Resultaten av analysen visade att komedifilm med i huvudsak manliga skÄdespelare bekrÀftar traditionella könsnormer samt sociala normer medan en komedifilm med i huvudsak kvinnliga skÄdespelare visar nya tendenser gÀllande maskulina och feminina karaktÀrer. Maskulina egenskaper visades dock vara de mest efterstrÀvansvÀrda. Studien fann Àven att den humoristiska funktionen hos karaktÀrerna ligger i stereotypisering, överdrifter samt brott mot sociala normer..

För mÀnniskor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men Àven möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde pÄ tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan Är 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehÄlls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begrÀnsas och inte ha kontroll över kroppen.

För mÀnniskor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men Àven möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde pÄ tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan Är 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehÄlls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begrÀnsas och inte ha kontroll över kroppen.

This paper is about the construction of a ?Swedish? identity in the novel Montecore: en unik tiger by Jonas Hassen Khemiri (translated in English to Montecore: the silence of the tiger). In the paper I start by, after a short introduction, introducing the theoretical background against which the novel will be analyzed. The main focus is postcolonial theories with Edward Saids work about making ?the Other? as a base.

I uppsatsen undersöks hur fyra biografiförfattare skildrar Coco Chanels liv genom respektives val av de omrÄden, hÀndelser och attribut som de valt att belysa. Teorierna utgÄr ifrÄn Burkes fabrikationsprocess som innebÀr att fabrikation och mytologisering ofta kan förekomma vid historiska ÄterberÀttande av personer och hÀndelser. Dessa tillsammans med författarens personliga intressen kan skapa olika versioner av en persons öde. Yvonne Hirdmans tes om att kvinnor, i historiska sammanhang beskrivs pÄ ett sÀrskilt vis anvÀnds ocksÄ. Och sist Hermansson Adlers tanke om att det Àr nÀstan enbart kvinnor frÄn de högre klasserna som Àr av intresse.