Vi har utgÄtt frÄn de strukturella ojÀmlikheterna som finns i det Bolivianska samhÀllet, och insett att dessa mÄste reduceras för att skapa ett mera fungerande samhÀlle. Vi har valt att göra en undersökning kring hur dessa strukturella ojÀmlikheter kan förminskas. För att göra detta har vi utfört en fÀltstudie i Bolivia dÀr vi genom intervjuer och observationer studerat en social organisation belÀgen i El Alto, kallad FEJUVE. Vi har fokuserat pÄ hur denna genom sitt arbete och organisation pÄverkar det Bolivianska samhÀllet, sÄvÀl positivt som mindre positivt. Vi har valt ut fem olika aspekter av organisationen som vi har undersökt i sÀrskilt djup detalj, dÄ vi anser att dessa har en speciell relevans i kampen mot utraderandet av strukturella ojÀmlikheter.

Beteendestörningar sÄ som krubbitning, vÀvning och boxvandring ses ej hos frilevande hÀstar och kopplas ihop med vÄr hÀsthÄllning. De kan ses hos hÀstar av olika raser, Äldrar och inom hÀstsportens alla discipliner. De anses vara negativa för hÀstens vÀlfÀrd och rapporterade frekvenser för hÀstar med beteendestörningar i olika populationer ligger mellan 1,4- 30,3 %. Beteendestörningar utvecklas ofta redan vid tiden för avvÀnjning och faktorer som anses vara förebyggande Àr möjlighet till social kontakt, fri rörelse, utfodring med mycket grovfoder och goda avvÀnjningsrutiner. Syftet med arbetet var att studera hur hÀstuppfödare i VÀstra Götalands lÀn upplever beteendestörningar hos hÀst.

Detta Àr en kvalitativ studie som har sin utgÄngspunkt i problematiken med galleriornas framvÀxt, vilket leder till att mycket mÀnniskor vistats pÄ liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder pÄ att denna konstruktion Àr ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprÀtthÄlls i gallerior förhÄller sig studien till en teoretisk referensram bestÄende av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhÄlla sig till genererades det empiriska materialet bestÄende av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning frÀmst kan förklaras genom tre bidragande faktorer.

SAMMANFATTNINGInledning:Att drabbas av stroke kan upplevas som en fruktansvÀrd och pÄfrestande hÀndelse, bÄde för patient och nÀrstÄende. Det Àr hÀlso- och sjukvÄrdens ansvar att utbilda patienter och nÀrstÄende genom individuellt anpassad information, pÄ ett lyhört, empatiskt och respektfullt sÀtt. Information och handledning av sjuksköterskan ses dÀrför som mycket viktigt för patient och nÀrstÄende sÄ att de fÄr kontroll över den nya situationen de befinner sig i.Syfte: Att sammanstÀlla aktuella vetenskapliga artiklar om vilka utbildningar som finns inom strokevÄrd samt hur patienter och nÀrstÄende upplever och pÄverkas av dessa.Metod: En litteraturstudie bestÄende av totalt 16 kvantitativa respektive kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaser som anvÀndes Àr PubMed och CINAHL.Resultat: Studiens resultat visar pÄ att det finns olika metoder för utbildning av patient och nÀrstÄende bland annat grupputbildning och individuell utbildning med bÄde skriftligt och muntligt innehÄll. Patienter och nÀrstÄende upplever information och utbildning som nÄgot viktigt.

The purpose of this thesis is to examine how gender is constructed in presentence reports written by social workers? as mandated by 11§ LUL. Young offenders are often assigned normative masculine or feminine attributes by personnel at treatment centers, girls are considered emotional and in need of support while boys are considered disorderly and in need of structure. Young female delinquents are victimized which affects their culpability; they are less likely to be held responsible for the crimes they committed. Young male delinquents are viewed as aggressive and in control; they are more likely to be held accountable for their criminal actions.

The purpose of this paper was to describe how a phenomenon is constructed into being a social problem, by studying articles on honour killing in the Swedish daily press and in the technical journal Socionomen. The main questions were: can different discourses on honour killing be identified, and if so, have they changed over time, and are there differences between the discourses identified in the daily press and in Socionomen? The method used was a qualitative analysis of discourse influenced by Faircloughs Critical Discourse Analysis. The main conclusion was that honour killing has been textually constructed as a social problem in the studied media. There was one main discourse which clearly pointed out groups as bearers and victims of the social problem.

Syftet med denna studie var att belysa barns upplevelser och tankar om lek pÄ förskolan och tolka hur dessa kan förstÄs utifrÄn teorier om makt och styrning. UtifrÄn mitt syfte formulerade jag tre frÄgestÀllningar: Vad lÀgger barn i begreppet lek? Vilket inflytande upplever sig barnen ha över sin lek? Hur ser barn pÄ pedagogers deltagande i leken? För att uppnÄ syftet och svara pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer med totalt tolv 4-5- Äriga barn pÄ en förskola med Reggio Emilia- inspirerad pedagogik. Jag analyserade och tolkade barnens utsagor utifrÄn en fenomenologisk-hermeneutisk ansats, för att sedan teoretiskt belysa dessa tolkningar utifrÄn Foucaults maktperspektiv. Resultatet visade att barns lek framför allt styrs och regleras genom inrutning av tid och rum och genom reglering av vad och hur barnen leker.

Rosenlunds sandbankar Àr ett naturskyddsomrÄde mellan Jönköping och Huskvarna som rasar med ungefÀr 30 cm per Är. Platsen tillÄts att Ärligen krympa men inte att anvÀndas. Det görs inga större ansatser för att dokumentera den för framtida generationer eller synliggöra den för nu levande generationer.I detta examensarbete undersöks ett naturligt fenomen som kommer att pÄverka civilisationer i tusentals Är. Examensarbetet syftar i första hand till att Äterintroducera en bortglömd plats och beskriva hur den förÀndras i tid och rum. Med hjÀlp av studier om erosion, landhöjning, istid och med hjÀlp av fÀltstudier tolkas platsens förgÀnglighet i fotografier och i en serie ritningar.DÀrefter föreslÄs ett promenadstrÄk dÀr det direkt gÄr att beskÄda de geologiska processer som omformar platsen.

Syftet med uppsatsen Àr att med diskursanalys undersöka hur det dalgliga talet om invandrare ser ut pÄ diskussionsforumet Passagen.se underkategorin svenska samhÀllet. Dessutom vill vi ta reda pÄ hur invandrare konstrueras som problem och hur det Àr legitimt att tala om invandrare pÄ forumet.Tidigare forskning inom Àmnet har gjorts med diskursanalys pÄ talet om invandrare i media, intervjuer och dagligt tal, men frÀmst i andra lÀnder och inte pÄ internet. Vid diskursanalys gÄr teori och metod hand i hand, vilket innebÀr att de begrepp som vi presenterar i teorin anvÀnder vi till stor del i analysmetoden. I analysen fann vi en mÀngd diskurser i talet om invandrare, vilket resulterade i en dominerande kritisk instÀllning och en underrepresenterad liberal instÀllning till invandrare. Invandrare konstrueras som problem genom att ?de? begÄr brott, luras, hotar vÄr kultur, konspirerar mot oss, Àr kostsamma och pÄ det hela taget Àr alltför mÄnga.

Syftet med uppsatsen Ă€r att studera möjlig utveckling av kommunerna och tĂ€torterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands lĂ€n fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen Ă€r de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, dĂ€r sammanslagningar av befintliga lĂ€n ska ske. I denna process Ă€r Östra Götland ett förslag för de tre lĂ€nen och dĂ€rför Ă€r det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgĂ„ngspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgĂ€nglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tĂ€torter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invĂ„nare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstĂ„nd till regioncentra eller residensstĂ€der (undantaget Östergötland dĂ€r bĂ„de Linköping och Norrköping Ă€r tillvĂ€xtorter).

Syftet med uppsatsen Ă€r att studera möjlig utveckling av kommunerna och tĂ€torterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands lĂ€n fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen Ă€r de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, dĂ€r sammanslagningar av befintliga lĂ€n ska ske. I denna process Ă€r Östra Götland ett förslag för de tre lĂ€nen och dĂ€rför Ă€r det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgĂ„ngspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgĂ€nglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tĂ€torter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invĂ„nare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstĂ„nd till regioncentra eller residensstĂ€der (undantaget Östergötland dĂ€r bĂ„de Linköping och Norrköping Ă€r tillvĂ€xtorter).

Den hÀr uppsatsen Àr ett kandidatarbete pÄ Programmet för Fysisk planering pÄ Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje Är. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillÀmpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av omrÄden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hÄllbarhet, tÀthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp Àr centrala i skapandet av den goda staden. Uppsatsen gÄr igenom hur dessa begrepp visar sig i en översiktsplan och vilken mening de ges.

Denna studie Àmnar att skapa en holistisk grund för bedömning av kvalitet och acceptans hos informationssystem och Ästadkommer detta genom att omfatta ett organisatoriskt, infologiskt och ett socialt perspektiv. Studiens huvudfrÄga lyder:Vilka slags kriterier Àr avgörande för att kunna bestÀmma ett informationssystems kvalitet och acceptans samt hur bör de tillÀmpas?Som svar pÄ studiens huvudfrÄga kan följande slutsatser hÀrledas:? Att det rÄder en stor likhet mellan teoretiska respektive empiriskaförestÀllningar kring de tre formerna av systemacceptans och attde bedömningskriterier som tillsammans skapar grunden för konstruktionen av SAM kan anses vara fullstÀndiga.? Att grupperingen av kriterierna i SAM under organisatorisk, infologisk respektive social acceptans har skapat en överblickbar och kÀrnfull förestÀllning men ocksÄ en förstÄelse kring varför denna gruppering Àr viktig.? Att ett informationssystems kvalitet pÄverkar och pÄverkas av helaorganisationens beteende. Detta innebÀr att den vanligt förekommande bedömningen av organisatorisk acceptans kan ses som en otillrÀcklig faktor för systemacceptans.Dessa kunskaper har tillkommit genom en systematisk utredningsprocess dÀr grunden till utredningen ligger i skapandet av en starkt validerad modell, vars reliabilitet dock Àr begrÀnsad med hÀnvisning till tidsbrist..

 PÄ senare Är har samhÀllet stÀllt allt högre miljökrav, nÀr nya tunnlar ska anlÀggas. Ett omrÄde dÀr kraven har höjts, Àr drÀneringen av grundvatten pÄ grund av inlÀckage till tunneln. Detta kan ge upphov till bland annat sinande brunnar, sÀttningsskador pÄ byggnader samt pÄverkan pÄ vegetation och naturmiljö. För att minimera problemen genomförs ett omfattande tÀt­ningsarbete i tunneln. FullstÀndig tÀthet uppnÄs dock sÀllan.

Uppgiften var att ta emot och avkoda en radiosignal för tidsangivelse, DCF77. Avkodaren implementerades i en FPGA-krets frÄn ALTERA. Utvecklingen genomfördes i Quartus II-miljön med sprÄket VHDL samt en alternativ lösning dÀr mjuk processor anvÀndes. BÄde utvecklingsmiljön och sprÄken var vÀl lÀmpade för uppgiften. Ett genomgÄende problem var dock radiomottagaren ofta levererade för svag signal för att kunna avkodas korrekt.