Syftet med studien Àr att undersöka hur tre svensklÀrare ser pÄ sitt yrke. Hur beskriver de sin uppgift, sin kompetens och sin arbetssituation? I den första delen studeras vad som enligt lÀrarna Àr svenskÀmnets mest centrala innehÄll och hur de ser pÄ sin egen roll. Den andra delen handlar om lÀrarnas erfarenheter av utbildning och deras syn pÄ kompetensutveckling. I den tredje delen studeras hur lÀrarna upplever sin egen arbetssituation.

Denna uppsats har skrivits i syfte att undersöka hur Nordisk Film, distributören av Sonys spelprodukter i Sverige, kan anvÀnda sin marknadsföring för att attrahera nya segment av marknaden. Nordisk Film har sedan en tid distribuerat ett flertal spel, som till sin utformning skiljer sig frÄn majoriteten av det befintliga utbudet pÄ tv-spelsmarknaden. Dessa spel riktar sig mot Àldre anvÀndare, varför vi ansett det intressant att studera vilka möjligheter detta leder till ur företagets perspektiv. Detta har gjorts med utgÄngspunkt ur etablerade teorier och tvÄ statistiska undersökningar vilka utformats i bÄde explorativt och deskriptivt syfte. Den första undersökningen utfördes pÄ ett större urval och avsÄg ta reda pÄ generella Äsikter samt kunskap om tv-spel i allmÀnhet och vissa specifika speltitlar i synnerhet.

ADHD Àr en diagnos som lÀnge givits till barn. DÀrför rör forskning om ADHD mestadels barn och unga. Viss klinisk forskning finns om förÀldrar med ADHD, denna har fokuserat pÄ deras barns framtida utveckling. Kunskap om hur det kan upplevas att vara förÀlder och ha en ADHD-diagnos saknas.Denna kvalitativa intervjustudie har undersökt olika sÀtt som förÀldrar med ADHD kan förhÄlla sig till förestÀllningar kring förÀldraskap och ADHD.  Den har Àven haft som syfte att ge förstÄelse för nÄgra olika sÀtt som personer som Àr förÀldrar och har en ADHD-diagnos kan se pÄ sig sjÀlva och sitt förÀldraskap. Studien bygger pÄ tre halvstrukturerade intervjuer med förÀldrar som har, eller utreds för, en ADHD-diagnos.I studiens teoretiska referensram ses bÄde funktionsförmÄga och förÀldraskap som nÄgot som pÄverkas av sociala normer och maktordningar.

Syftet med denna studie var att lyfta fram lÀrares tankar kring relationsarbete med elever. Dels hur lÀrare arbetade för att skapa goda relationer till elever, men Àven vad som krÀvdes av lÀrare för att goda relationer till elever ska skapas. Undersökningen kommer Àven att synliggöra hur lÀrare fÄtt utveckla sin kunskap inom relationsskapandet men Àven hur lÀrare kan arbeta nÀr de upplevt att det Àr problem med nÄgon relation. Sammanlagt har det gjorts sju intervjuer med lÀrare i grundskolan. LÀrarna arbetade pÄ lÄg- och mellanstadiet.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för forskningens syn pÄ det nationella skrivprovet inom Àmnet svenska. UtifrÄn ett psykometriskt perspektiv, med inriktning pÄ konstrukt, bedömning och anvÀndning, belyser uppsatsen potentiella problembilder med standardiserade prov inom en svensk, norsk och amerikansk kontext. Provet innehar en normerande stÀllning inom svensk utbildning, dÀr det agerar rÀttesnöre över vad som utgör goda och mindre goda elevtexter. Forskningen visar ocksÄ pÄ den svÄrighet som existerar gÀllande provets interbedömarreliabilitet, dÀr olika examinatorer bedömer proven olika. Vidare pÄverkar provet undervisningen, dÀr dess genrepedagogiska utgÄngspunkt leder till en tanke om progression, dÀr texttyper hierarkiseras.

Inledning/Bakgrund: Alla barn ska ha rÀtt till fritid, lek, rekreation och vila. Det ser dock annorlunda ut i verkligheten och barn som vÀxer upp i ekonomiskt utsatta hushÄll deltar i lÀgre grad i fritidsaktiviteter Àn övriga barn. Detta Àr orovÀckande och kan ha negativa effekter pÄ folkhÀlsan, dÄ det visat sig att fritidsaktiviteter har positiv inverkan pÄ hÀlsan och vÀlmÄendet.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella möjligheter och hinder som verksamhetsföretrÀdare frÄn Karlskoga kommun anser sig ha för att skapa förutsÀttningar för fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Äldrarna 7-18 Är.Metod: Intervjustudie med sju verksamhetsföretrÀdare som erbjuder fritidsaktiviteter för barn i Äldrarna 7-18 Är i kommunen.Resultat: Resultatet visade att det finns goda möjligheter till ett jÀmlikt deltagande och en förstÄelse för ekonomiskt utsatta barn i verksamheterna men Àven att det Àr svÄrt att nÄ ut till mÄlgruppen. Resultatet lyfter Àven fram förutsÀttningar för barnens deltagande men Àven förutsÀttningar för verksamheterna. Det framgÄr ocksÄ att verksamheterna upplever att de i framtiden skulle kunna utvecklas och erbjuda ytterligare möjligheter till fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga.Diskussion: Det finns goda förutsÀttningar till att erbjuda fritidsverksamheter för ekonomiskt utsatta barn sÄvÀl pÄ vardagar som pÄ lovdagar.

Vi har utgÄtt frÄn de strukturella ojÀmlikheterna som finns i det Bolivianska samhÀllet, och insett att dessa mÄste reduceras för att skapa ett mera fungerande samhÀlle. Vi har valt att göra en undersökning kring hur dessa strukturella ojÀmlikheter kan förminskas. För att göra detta har vi utfört en fÀltstudie i Bolivia dÀr vi genom intervjuer och observationer studerat en social organisation belÀgen i El Alto, kallad FEJUVE. Vi har fokuserat pÄ hur denna genom sitt arbete och organisation pÄverkar det Bolivianska samhÀllet, sÄvÀl positivt som mindre positivt. Vi har valt ut fem olika aspekter av organisationen som vi har undersökt i sÀrskilt djup detalj, dÄ vi anser att dessa har en speciell relevans i kampen mot utraderandet av strukturella ojÀmlikheter.

Beteendestörningar sÄ som krubbitning, vÀvning och boxvandring ses ej hos frilevande hÀstar och kopplas ihop med vÄr hÀsthÄllning. De kan ses hos hÀstar av olika raser, Äldrar och inom hÀstsportens alla discipliner. De anses vara negativa för hÀstens vÀlfÀrd och rapporterade frekvenser för hÀstar med beteendestörningar i olika populationer ligger mellan 1,4- 30,3 %. Beteendestörningar utvecklas ofta redan vid tiden för avvÀnjning och faktorer som anses vara förebyggande Àr möjlighet till social kontakt, fri rörelse, utfodring med mycket grovfoder och goda avvÀnjningsrutiner. Syftet med arbetet var att studera hur hÀstuppfödare i VÀstra Götalands lÀn upplever beteendestörningar hos hÀst.

Detta Àr en kvalitativ studie som har sin utgÄngspunkt i problematiken med galleriornas framvÀxt, vilket leder till att mycket mÀnniskor vistats pÄ liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder pÄ att denna konstruktion Àr ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprÀtthÄlls i gallerior förhÄller sig studien till en teoretisk referensram bestÄende av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhÄlla sig till genererades det empiriska materialet bestÄende av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning frÀmst kan förklaras genom tre bidragande faktorer.

SAMMANFATTNINGInledning:Att drabbas av stroke kan upplevas som en fruktansvÀrd och pÄfrestande hÀndelse, bÄde för patient och nÀrstÄende. Det Àr hÀlso- och sjukvÄrdens ansvar att utbilda patienter och nÀrstÄende genom individuellt anpassad information, pÄ ett lyhört, empatiskt och respektfullt sÀtt. Information och handledning av sjuksköterskan ses dÀrför som mycket viktigt för patient och nÀrstÄende sÄ att de fÄr kontroll över den nya situationen de befinner sig i.Syfte: Att sammanstÀlla aktuella vetenskapliga artiklar om vilka utbildningar som finns inom strokevÄrd samt hur patienter och nÀrstÄende upplever och pÄverkas av dessa.Metod: En litteraturstudie bestÄende av totalt 16 kvantitativa respektive kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaser som anvÀndes Àr PubMed och CINAHL.Resultat: Studiens resultat visar pÄ att det finns olika metoder för utbildning av patient och nÀrstÄende bland annat grupputbildning och individuell utbildning med bÄde skriftligt och muntligt innehÄll. Patienter och nÀrstÄende upplever information och utbildning som nÄgot viktigt.

The purpose of this thesis is to examine how gender is constructed in presentence reports written by social workers? as mandated by 11§ LUL. Young offenders are often assigned normative masculine or feminine attributes by personnel at treatment centers, girls are considered emotional and in need of support while boys are considered disorderly and in need of structure. Young female delinquents are victimized which affects their culpability; they are less likely to be held responsible for the crimes they committed. Young male delinquents are viewed as aggressive and in control; they are more likely to be held accountable for their criminal actions.

Syftet med denna studie var att belysa barns upplevelser och tankar om lek pÄ förskolan och tolka hur dessa kan förstÄs utifrÄn teorier om makt och styrning. UtifrÄn mitt syfte formulerade jag tre frÄgestÀllningar: Vad lÀgger barn i begreppet lek? Vilket inflytande upplever sig barnen ha över sin lek? Hur ser barn pÄ pedagogers deltagande i leken? För att uppnÄ syftet och svara pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer med totalt tolv 4-5- Äriga barn pÄ en förskola med Reggio Emilia- inspirerad pedagogik. Jag analyserade och tolkade barnens utsagor utifrÄn en fenomenologisk-hermeneutisk ansats, för att sedan teoretiskt belysa dessa tolkningar utifrÄn Foucaults maktperspektiv. Resultatet visade att barns lek framför allt styrs och regleras genom inrutning av tid och rum och genom reglering av vad och hur barnen leker.

The purpose of this paper was to describe how a phenomenon is constructed into being a social problem, by studying articles on honour killing in the Swedish daily press and in the technical journal Socionomen. The main questions were: can different discourses on honour killing be identified, and if so, have they changed over time, and are there differences between the discourses identified in the daily press and in Socionomen? The method used was a qualitative analysis of discourse influenced by Faircloughs Critical Discourse Analysis. The main conclusion was that honour killing has been textually constructed as a social problem in the studied media. There was one main discourse which clearly pointed out groups as bearers and victims of the social problem.

Rosenlunds sandbankar Àr ett naturskyddsomrÄde mellan Jönköping och Huskvarna som rasar med ungefÀr 30 cm per Är. Platsen tillÄts att Ärligen krympa men inte att anvÀndas. Det görs inga större ansatser för att dokumentera den för framtida generationer eller synliggöra den för nu levande generationer.I detta examensarbete undersöks ett naturligt fenomen som kommer att pÄverka civilisationer i tusentals Är. Examensarbetet syftar i första hand till att Äterintroducera en bortglömd plats och beskriva hur den förÀndras i tid och rum. Med hjÀlp av studier om erosion, landhöjning, istid och med hjÀlp av fÀltstudier tolkas platsens förgÀnglighet i fotografier och i en serie ritningar.DÀrefter föreslÄs ett promenadstrÄk dÀr det direkt gÄr att beskÄda de geologiska processer som omformar platsen.

Syftet med uppsatsen Àr att med diskursanalys undersöka hur det dalgliga talet om invandrare ser ut pÄ diskussionsforumet Passagen.se underkategorin svenska samhÀllet. Dessutom vill vi ta reda pÄ hur invandrare konstrueras som problem och hur det Àr legitimt att tala om invandrare pÄ forumet.Tidigare forskning inom Àmnet har gjorts med diskursanalys pÄ talet om invandrare i media, intervjuer och dagligt tal, men frÀmst i andra lÀnder och inte pÄ internet. Vid diskursanalys gÄr teori och metod hand i hand, vilket innebÀr att de begrepp som vi presenterar i teorin anvÀnder vi till stor del i analysmetoden. I analysen fann vi en mÀngd diskurser i talet om invandrare, vilket resulterade i en dominerande kritisk instÀllning och en underrepresenterad liberal instÀllning till invandrare. Invandrare konstrueras som problem genom att ?de? begÄr brott, luras, hotar vÄr kultur, konspirerar mot oss, Àr kostsamma och pÄ det hela taget Àr alltför mÄnga.