Bakgrund: En god hÀlsa krÀver ett psykiskt sÄ vÀl som fysiskt vÀlbefinnande. De goda fysiologiska effekterna av fysisk aktivitet har lÀnge uppmÀrksammats och ny forskning pekar Àven pÄ flertalet psykologiska vinster. Det Àr dessutom allmÀnt kÀnt att en stillasittande livsstil kan leda till en rad olika sjukdomar och försÀmrat hÀlsotillstÄnd. Patienter med psykisk ohÀlsa som vÄrdas under tvÄng har begrÀnsade möjligheter till aktivitet och ett minskat sjÀlvbestÀmmande gÀllande upprÀtthÄllandet av en god fysisk hÀlsostatus.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka yrkesverksamma sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet för patienter som vÄrdas inom psykiatrisk tvÄngsvÄrd. Metod: Designen var en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats.

Studien syftar till att diskutera hur killar förhÄller sig till bilder av maskulinitet som tillgÀngliggörs via visuella medier, samt hur denna typ av bilder tillsammans med text uttrycker maskulinitet i relation till kroppen som en del av ett identitetsskapande projekt. Studiens teoretiska utgÄngspunkter ligger i R.W. Connells teori om socialt förkroppsligande och den maskulina hegemonin samt Judith Butlers teori om att kön konstrueras performativt. Denna kvalitativa studie har följt fem fotbollsutövande- och intresserade killar i 17-18 Ärs Äldern under fem veckor. Det har genomförts tre fokusgruppssamtal och fem veckors kontinuerlig deltagande observation.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Hydratationssprickor i betong behandlas vanligtvis vid arbete med grövre konstruktioner. Det Àr av stor vikt att behandla dessa Àven i tunnare konstruktioner sÄsom vÀggar i hus och industrier, Bernander (1998). Uppkomna sprickor kan bland annat pÄverka konstruktionens hÄllbarhet, bestÀndighet, ljudisolering, tÀthet, utseende och komfort, Bernander (1998). PÄ grund av detta Àr det viktigt att i ett sÄ tidigt skede som möjligt kunna bedöma om risk för sprickbildning föreligger. Examensarbetet behandlar riskklassificering av hydratationssprickor i vÀgg-konstruktioner av betong och har utförts pÄ uppdrag av konsultföretaget WSP Byggprojektering Hydratationssprickor beror pÄ flera olika orsaker, men grunden till sprickornas uppkomst Àr den vÀrmeutveckling som sker dÄ betongens huvudkomponent cement kemiskt reagerar med vatten.

   Syftet med detta projekt var att konstruera en mindre variant av pQlacZ-1 för att senare kunna anvÀnda den som reportervektor i Ideonella dechloratans. pQlacZ-1 Àr en plasmid som Àr 17,1 kbp stor, som skulle kunna anvÀndas som reportervektor i  Ideonella dechloratans för att kunna undersöka olika promotorsekvenser. Detta Àr möjligt eftersom pQlacZ-1 Àr en broad host range plasmid och saknar promotorsekvensen för lacZ genen. Ett problem med pQlacZ-1 Àr dess storlek vilket gör den svÄr att transformera, och dÄ speciellt i Ideonella dechloratans som Àr svÄr att transformera överhuvudtaget. En stor del av projektet har lagts pÄ att ta reda pÄ hur pQlacZ-1 ser ut i detalj, dÄ detta inte finns vÀl beskrivet.

Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra ledningens och medarbetarnas uppfattning om rÄdande styrform, kommunikationsklimat och feedback. Syftet Àr Àven att identifiera vilka aspekter inom styrning, kommunikation och feedback som ledningen anser vara viktiga för att medarbetarna skall uppleva arbetstillfredsstÀllelse och prestera goda resultat. Vi har Àven identifierat olika aspekter inom styrning, kommunikation och feedback som kan kopplas mot medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestationer. Slutligen har vi identifierat om olika grad av osÀkerhetstolerans och sjÀlvtillit hos medarbetarna pÄverkar arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestationer. För att undersöka detta har vi genomfört en fallstudie pÄ en ekonomiavdelning.

Denna rapport innefattar ett examensarbete av Jimmy KÀmÀrÀinen Bergstrand, studerande pÄ MÀlardalens Högskola inom Ingenjörsprogrammet, Innovation och produktdesign.Uppdraget har utförts för företaget Nordic Gym i BollnÀs och utfördes mellan den 2/2-2012 till 9/6-2012.Det uppdrag Nordic Gym tilldelade författaren bestod av att konstruera ett prototypunderlag för en CrossFitstation samt ta fram information om vilka trÀningsövningar denna typ av konstruktion bör erhÄlla. DÄ Nordic Gym inte producerar liknande konstruktioner tidigare, vill de ha underlag för att kunna föra in detta i sin verksamhet.För att angripa problemet rÀtt utfördes noggranna förstudier i projektets uppstart. Genom fÀltstudier som bestod utav funktionstester och intervjuer skapades ett bra grundmaterial för att definiera problemet. I förstudierna utfördes Àven fördjupning inom trÀningen CrossFit och mycket ny kunskap togs in, allt ifrÄn trÀningsövningar till anatomi för att skapa en bred förstÄelse om trÀningsutförandet. För att skapa en förstÄelse om den nuvarande marknaden upprÀttades en konkurrentanalys dÀr författaren kunde urskilja hur konkurrenter har löst det uppstÀllda problemet.

Trots att intentionerna med organisationsförĂ€ndringen har mĂ„nga goda utgĂ„ngspunkter kan den stöta pĂ„ problem vid implementeringsfasen. Det har framkommit att meningsskiljaktigheter uppkommit till följd av rĂ€dsla för Ă„sidosĂ€ttande av personliga intressen och otydlig kommunikation. Även hanteringen av processen, skapandet av angelĂ€genhetsmedvetande och tydliggörande av mĂ„l och visioner Ă€r faktorer som lett till att upplevelserna av förĂ€ndringsarbetet skiljt sig Ă„t..

Syftet med studien Àr att undersöka hur tre svensklÀrare ser pÄ sitt yrke. Hur beskriver de sin uppgift, sin kompetens och sin arbetssituation? I den första delen studeras vad som enligt lÀrarna Àr svenskÀmnets mest centrala innehÄll och hur de ser pÄ sin egen roll. Den andra delen handlar om lÀrarnas erfarenheter av utbildning och deras syn pÄ kompetensutveckling. I den tredje delen studeras hur lÀrarna upplever sin egen arbetssituation.

Denna uppsats har skrivits i syfte att undersöka hur Nordisk Film, distributören av Sonys spelprodukter i Sverige, kan anvÀnda sin marknadsföring för att attrahera nya segment av marknaden. Nordisk Film har sedan en tid distribuerat ett flertal spel, som till sin utformning skiljer sig frÄn majoriteten av det befintliga utbudet pÄ tv-spelsmarknaden. Dessa spel riktar sig mot Àldre anvÀndare, varför vi ansett det intressant att studera vilka möjligheter detta leder till ur företagets perspektiv. Detta har gjorts med utgÄngspunkt ur etablerade teorier och tvÄ statistiska undersökningar vilka utformats i bÄde explorativt och deskriptivt syfte. Den första undersökningen utfördes pÄ ett större urval och avsÄg ta reda pÄ generella Äsikter samt kunskap om tv-spel i allmÀnhet och vissa specifika speltitlar i synnerhet.

ADHD Àr en diagnos som lÀnge givits till barn. DÀrför rör forskning om ADHD mestadels barn och unga. Viss klinisk forskning finns om förÀldrar med ADHD, denna har fokuserat pÄ deras barns framtida utveckling. Kunskap om hur det kan upplevas att vara förÀlder och ha en ADHD-diagnos saknas.Denna kvalitativa intervjustudie har undersökt olika sÀtt som förÀldrar med ADHD kan förhÄlla sig till förestÀllningar kring förÀldraskap och ADHD.  Den har Àven haft som syfte att ge förstÄelse för nÄgra olika sÀtt som personer som Àr förÀldrar och har en ADHD-diagnos kan se pÄ sig sjÀlva och sitt förÀldraskap. Studien bygger pÄ tre halvstrukturerade intervjuer med förÀldrar som har, eller utreds för, en ADHD-diagnos.I studiens teoretiska referensram ses bÄde funktionsförmÄga och förÀldraskap som nÄgot som pÄverkas av sociala normer och maktordningar.

Syftet med denna studie var att lyfta fram lÀrares tankar kring relationsarbete med elever. Dels hur lÀrare arbetade för att skapa goda relationer till elever, men Àven vad som krÀvdes av lÀrare för att goda relationer till elever ska skapas. Undersökningen kommer Àven att synliggöra hur lÀrare fÄtt utveckla sin kunskap inom relationsskapandet men Àven hur lÀrare kan arbeta nÀr de upplevt att det Àr problem med nÄgon relation. Sammanlagt har det gjorts sju intervjuer med lÀrare i grundskolan. LÀrarna arbetade pÄ lÄg- och mellanstadiet.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för forskningens syn pÄ det nationella skrivprovet inom Àmnet svenska. UtifrÄn ett psykometriskt perspektiv, med inriktning pÄ konstrukt, bedömning och anvÀndning, belyser uppsatsen potentiella problembilder med standardiserade prov inom en svensk, norsk och amerikansk kontext. Provet innehar en normerande stÀllning inom svensk utbildning, dÀr det agerar rÀttesnöre över vad som utgör goda och mindre goda elevtexter. Forskningen visar ocksÄ pÄ den svÄrighet som existerar gÀllande provets interbedömarreliabilitet, dÀr olika examinatorer bedömer proven olika. Vidare pÄverkar provet undervisningen, dÀr dess genrepedagogiska utgÄngspunkt leder till en tanke om progression, dÀr texttyper hierarkiseras.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Inledning/Bakgrund: Alla barn ska ha rÀtt till fritid, lek, rekreation och vila. Det ser dock annorlunda ut i verkligheten och barn som vÀxer upp i ekonomiskt utsatta hushÄll deltar i lÀgre grad i fritidsaktiviteter Àn övriga barn. Detta Àr orovÀckande och kan ha negativa effekter pÄ folkhÀlsan, dÄ det visat sig att fritidsaktiviteter har positiv inverkan pÄ hÀlsan och vÀlmÄendet.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella möjligheter och hinder som verksamhetsföretrÀdare frÄn Karlskoga kommun anser sig ha för att skapa förutsÀttningar för fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Äldrarna 7-18 Är.Metod: Intervjustudie med sju verksamhetsföretrÀdare som erbjuder fritidsaktiviteter för barn i Äldrarna 7-18 Är i kommunen.Resultat: Resultatet visade att det finns goda möjligheter till ett jÀmlikt deltagande och en förstÄelse för ekonomiskt utsatta barn i verksamheterna men Àven att det Àr svÄrt att nÄ ut till mÄlgruppen. Resultatet lyfter Àven fram förutsÀttningar för barnens deltagande men Àven förutsÀttningar för verksamheterna. Det framgÄr ocksÄ att verksamheterna upplever att de i framtiden skulle kunna utvecklas och erbjuda ytterligare möjligheter till fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga.Diskussion: Det finns goda förutsÀttningar till att erbjuda fritidsverksamheter för ekonomiskt utsatta barn sÄvÀl pÄ vardagar som pÄ lovdagar.