Patienter som lÀggs in pÄ intensivvÄrdsavdelningar blir ofta sÀngliggande en lÀngre period. Invasivt ventilatorbehandlade patienter blir inte alltid mobiliserade som de borde. Immobiliseringen hos patienterna har en rad negativa effekter pÄ kroppen, men att lÄta mobiliseringen bli en prioriterad ÄtgÀrd kan vara utmanande för intensivvÄrdssjuksköterskan och teamet kring patienten. Syftet med denna studie Àr att beskriva effekter av tidig mobilisering för invasivt ventilatorbehandlade intensivvÄrdspatienter. Metoden som valts för att genomföra studien Àr litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att undersöka och tydliggöra vissa skydds- och riskfaktorer som finns för barn placerade i familjehem. Den ansats som anvÀndes till denna studie var kvalitativ och urvalet till denna skedde genom kvoturval. Efter urvalet genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fem stycken respondenter. Genom intervjuerna fick jag en tydligare bild av vilka faktorer som kunde inverka positivt eller negativt för de placerade barnen. Betydelsen av att familjehem samtalade med barn pÄvisades och genom detta bekrÀftades och hördes de placerade barnen.

Att kunna lÀsa med god förstÄelse Àr en förutsÀttning för att klara dagens skola och samhÀllet i övrigt. DÀrför Àr ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas sprÄkutveckling och att eleven redan frÄn början fÄr uppleva att lÀsning handlar om mening, glÀdje, budskap, upplevelse och förstÄelse. Efter att vi funnit att elever till 1-7 lÀrare med specialinriktning mot matematik och naturorienterade Àmnen var de som hade bÀst resultat i DLS-testen, delprov LÀsförstÄelse var vÄrt huvudsakliga syfte att undersöka dessa lÀrares uppfattningar om planering och arbete med lÀsförstÄelse för att eleverna ska nÄ goda resultat. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med 1-7 lÀrare Ma/No. Studien bygger pÄ en fenomenografisk ansats, vilket innebÀr att den beskriver mÀnniskors uppfattningar om ett fenomen. VÄrt resultat visar att vÄra respondenter visar pÄ en god kunskap om vad begreppet lÀsförstÄelse innebÀr.

LÀroplanen (Lpo 94) krÀver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsÀttningar för att pÄ bÀsta sÀtt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning pÄ omrÄdet betonar Àven den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan Àr uppbyggd efter grupper vilket försvÄrar detta krav/mÄlsÀttning. Kunskapsskolan Àr en skolan som vÀxt upp till följd av Lpo 94 och har som mÄl att skapa en individuell lÀrandemiljö. Med utgÄngspunkt i detta Àr mitt syfte att undersöka hur medvetenheten Àr hos lÀrare pÄ Kunskapsskolan gÀllande individuellt lÀrande.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur autenticitet konstrueras i en nÀtgemenskap som bland annat Àgnar sig Ät att Äterskapa historiska klÀder. Gruppen heter Vi som syr medeltidsklÀder och Äterfinns pÄ Facebook. Konversationerna mellan medlemmar i gruppen analyseras med en netnografisk metod. Det teoretiska ramverket för undersökningen bestÄr av en konstruktivistisk syn pÄ autenticitet, subkulturellt och socialt kapital, kategorier, dikotomier och formella och informella hierarkier. Undersökningen visar, bland annat, att autenticitet konstrueras genom konversationer mellan medlemmar i gruppen som har högt subkulturellt kapital och stÄr högt upp i den informella hierarkin, med stöd av medlemmar högt upp i den formella hierarkin. Resultaten visar ocksÄ att medlemmar med högt subkulturellt kapital ofta har en relation till museum och universitet och att dessa institutioner pÄverkar konstruktionen av det autentiska Àven hÀr.

Examensarbetet Justerbar serveringsmodul utfördes under vintern 06-07 pÄ Coffee Queen AB i Arvika. Uppdraget var att lösa problemet med att olika stora koppar anvÀnds i kaffe maskiner. Problemet krÀvde nÄgon form av justerbar anordning för att undvika spill och liknande. Efter konkurrentanalys och en del funderande genererades tvÄ principlösningar flytta koppen eller kaffeutloppet. En kopphylla steglöst justerbar med hjÀlp av magneter valdes ut att gÄ vidare med.

SammanfattningStudien undersöker hur undervisning i modersmÄlet och studiehandledning pÄ modersmÄlet underlÀttar inlÀrning av svenska sprÄket samt huruvida goda modersmÄlskunskaper utgör ett stöd vid studier av andra skolÀmnen. Dessutom utreds vilka resurser pedagogerna ska anvÀnda i modersmÄlsundervisningen och studiehandledningen. Undersökningen har gjorts bland elever som har kurdiska som modersmÄl, nÄgra av deras förÀldrar, ÀmneslÀrare, mo-dersmÄlslÀrarna och studiehandledarna.Studien har genomförts med hjÀlp av en kvantitativ metod och Àr baserad pÄ vetenskaplig litteratur, forskningsrapporter och material frÄn Skolverket utifrÄn olika pedagogiska aspekter.Resultatet visar att elever, ÀmneslÀrare, modersmÄlslÀrare och studiehandledare tycker att modersmÄlsundervisning Àr ett viktigt hjÀlpmedel vid inlÀrning av svenska sprÄket. Ett stort ordförrÄd, goda kunskaper i modersmÄlets grammatik och god lÀsvana av böcker pÄ moders-mÄlet Àr viktigt för inlÀrning av ett andra sprÄk.I studien tas upp vilken betydelse skolans tillvÀgagÄngssÀtt, lÀrarens behörighet och förÀldrar-nas förhÄllningssÀtt har för att eleverna ska bli intresserade av att lÀsa modersmÄl.ModersmÄlsundervisningen och studiehandledningen har stor betydelse för att underlÀtta för eleverna att förstÄ och klara andra skolÀmnen. Dessutom ökar modersmÄlsundervisningen och studiehandledningen tryggheten för eleven, dÄ denne trÀffar vuxna i skolans vÀrld som talar och förklarar pÄ elevens modersmÄl.

Fotboll Àr en mycket komplex idrott, dÀr spelarna mÄste ha goda fysiska kvaliteter. En egenskap som blivit allt viktigare de senaste Ären Àr snabbhet. Unga spelare har goda förutsÀttningar för att trÀna upp sin snabbhet. Tidigare studier har visat att sÄvÀl snabbhet som spÀnst kan förbÀttras pÄ sex veckor hos unga fotbollsspelare, genom ett trÀningsprogram kombinerat av plyometrisk trÀning och sprint. Syftet med den hÀr studien var att undersöka effekten av sex veckors kombinerad sprint- och plyometrisk trÀning pÄ olika fysiska förmÄgor, hos unga, fotbollsspelande mÀn.

Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete Àr att finna svar pÄ vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns sjÀlvuppfattning. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar pÄ elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan.Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsÀttningar gÀllande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek.

Den hÀr uppsatsen Àr ett kandidatarbete pÄ Programmet för Fysisk planering pÄ Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje Är. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillÀmpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av omrÄden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hÄllbarhet, tÀthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp Àr centrala i skapandet av den goda staden.

Arbetet handlar om vad det Àr som ger en kÀnsla av sammanhang i rollen som nyutexaminerad lÀrare. UtifrÄn begreppen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet har vi gjort en kvalitativ intervju med tre förskollÀrare och sex grundskollÀrare. FrÄgorna var begrÀnsade till omrÄdena som berörde mottagandet och introduktionen, mötet med barngruppen och kollegor, personliga egenskaper och utbildning samt goda rÄd till oss som blivande lÀrare. Intervjuresultatet visar att för att fÄ en kÀnsla av sammanhang under första tiden som lÀrare sÄ mÄste helheten fungera. Det Àr en kombination av en bra gemenskap och stöd frÄn kollegor och skolledning, arbetet med barnen, förÀldrarna och ens egen drivkraft och motivation samt att ens arbete kÀnns nÄgorlunda strukturerat, som gör att denna kÀnsla infinner sig.

Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka kunskaper eleverna ansÄg sig ha inom Àmnet kost och dess betydelse för hÀlsan. Undersökningen gjordes med hjÀlp av enkÀter och omfattade totalt 97 elever i Äldrarna 14 till 19 Är. Vi ville Àven försöka se hur eleverna Ät under en normal vecka och jÀmföra detta mot elevernas kunskaper sÄvÀl mot tidigare forskning pÄ omrÄdet. Studien har uppkommit genom författarnas intresse för elevers allmÀnna hÀlsokunskaper samtidigt som vi under vÄr utbildning fÄtt erfarenheter som visade pÄ dÄliga kostkunskaper hos eleverna. Dessa erfarenheter visade Àven att mÄnga av eleverna Ät dÄligt och sÀllan under skoldagarna.

Syftet med uppsatsen Àr undersöka hur ondskan framstÀlls i Harry Potterfilmerna och att förbereda ett material som kan anvÀndas i religionsundervisning pÄ grundskolans senare del och gymnasiet för att fÄ till stÄnd en diskussion om ondska med elever.För att uppfylla mitt syfte tÀnker jag svara pÄ följande frÄgor:1. Hur vet man som tittare vilka som Àr onda? Vad finns det för ondskemarkörer i filmerna? Vilka gÀrningar, dialoger, miljöer och fÀrger visar vem som Àr ond?2. Hur kan man anvÀnda Harry Potterfilmerna i religionsundervisning pÄ grundskolans senare del och pÄ gymnasiet?I Harry Potterfilmerna har Voldemort valt den onda sidan för att fÄ makt.

Syfte och frÄgestÀllningar: VÄrt syfte Àr att belysa hur nÀttidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nÄs genom följande forskningsfrÄgor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nÀttidning? Hur förhÄller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sÀttet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger pÄ sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nÀttidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjÀlp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men Àven Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering anvÀnds som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nÀttidningarna framstÀller romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer dÀr de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur planerare i svenska stÀder kan arbeta för att minska invÄnarnas bilresande. I studien har UmeÄ kommuns arbete med hÄllbara resor analyserats genom att studera olika plandokument som tagits fram för att vÀgleda den samtida och framtida planeringen.Tidigare studier visar att det finns ett antal gemensamma nÀmnare för stÀder som visar pÄ goda resultat för invÄnarnas val av hÄllbara resandet.  Planerarna har haft olika angreppssÀtt pÄ prioriteringen av trafikstrukturen i dessa stÀder. Det gemensamma för stÀderna med goda resultat Àr att de har planerat lÄngsiktigt, med ett hÄllbart resande i fokus.Av UmeÄ kommuns planeringsdokument framgÄr att visionen för tÀtorten har mÄnga delar gemensamt med dessa stÀder, varav mÄlen för hur bilberoendet i staden ska byggas bort Àr det tydligaste. Efter att ha studerat UmeÄ tÀtorts nuvarande markanvÀndning, uppsatta planeringsmÄl och politiska beslut framgÄr det dock att översiktliga planeringsdokument och faktiska resultat ligger relativt lÄngt ifrÄn varandra.