Detta examensarbetes syfte var att ta reda pÄ ifall en skola i SkÄne ger pojkar och flickor lika goda möjligheter och förutsÀttningar för lÀrande, genom att ur ett genusperspektiv undersöka tre pedagogers förhÄllningssÀtt vad det gÀller talutrymmet och det sprÄkliga samspelet med eleverna. För att uppnÄ mitt syfte har jag under sammanlagt nio lektioner observerat hur pedagogerna fördelat talutrymmet och hur mÄnga frÄgor samt följdfrÄgor de stÀllt till pojkar respektive flickor i klasserna. Jag har Àven tittat nÀrmare pÄ vilken sorts uppmÀrksamhet pedagogerna gett eleverna samt hur de valt att placera elevernas bÀnkar i klassrummet. Tidigare forskning frÄn 90-talet visade att pojkar hade bÀst möjligheter och förutsÀttningar för lÀrande bl.a. eftersom de fick större talutrymme Àn flickor. Pojkar fick Àven flest antal frÄgor av pedagogen och fick vidareutveckla sina svar oftare Àn flickor.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om SkellefteÄ Krafts arbetsmiljöledningsarbete Àr vÀlfungerande och kan tillÀmpas i det vardagliga arbetet. Tidigare forskning har visat att positivt och tydligt ledarskap, utvecklad kommunikation, ett gott samarbete, delaktighet, tydliga roller, mÄl och förvÀntningar men ocksÄ möjlighet att utvecklas, administrativt och personligt stöd och en bra fysisk arbetsmiljö leder till en ?frisk arbetsplats?. Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av teorier om arbetsmiljö bÄde av fysisk och psykosocial karaktÀr samt av andra vÀsentliga faktorer för att uppnÄ en god arbetsmiljö. Genom triangulering, det vill sÀga bÄde kvalitativ och kvantitativ metod, har data till arbetet samlats in för att söka svar pÄ frÄgorna: Hur ser fördelningen ut mellan det fysiska och psykosociala arbetsmiljöarbetet i SkellefteÄ Krafts system om arbetsmiljöledning? Hur arbetar ledning och medarbetare med den psykosociala arbetsmiljön? Hur tillgÀnglig Àr information om den psykosociala arbetsmiljön för medarbetarna vid SkellefteÄ Kraft? Genom semistrukturerade intervjuer med tio intervjupersoner samt genom en kvantitativ enkÀtundersökning med 51 respondenter, samtliga tillsvidareanstÀllda vid SkellefteÄ Kraft, samlades data in.

Introduktion: VÄrdrelaterade infektioner Àr en komplikation som drabbar cirka tioprocent av patienterna som vÄrdas pÄ sjukhus. Studier visar att det finns möjligheter attförebygga cirka en tredjedel genom basala hygienrutiner, ÀndÄ Àr det ett problem att fÄvÄrdpersonalen att konsekvent och uthÄlligt tillÀmpa dessa. Sjuksköterskor, med högnÀrvaro i patientarbete och kunskaper i hygienarbete, har goda möjligheter att utvecklaoch vara delaktiga i arbetet att minska förekomsten av VRI. Syftet med litteraturstudienvar att genom tvÄ frÄgestÀllningar undersöka hur individuella och organisatoriskafaktorer kan minska förekomsten av vÄrdrelaterade infektioner och ökapatientsÀkerheten. Metod: Resultaten baseras pÄ 11 vetenskapliga artiklar.Artikelsökningen genomfördes i tvÄ databaser och i tvÄ utvalda tidskrifter, samt medhjÀlp av referenslistor och sökning pÄ författarnamn.

En prototyp till en förarstol för det militĂ€ra fordonet SEP har tagits fram av tidigare anstĂ€llda pĂ„ BAE Systems HĂ€gglunds AB i Örnsköldsvik. Stolen mĂ„ste uppfylla en omfattande mĂ€ngd krav dĂ„ den Ă€r tĂ€nkt att anvĂ€ndas i ett stridsfordon, och av personer av varierande storlek. Den nuvarande prototypen för stolen anses dock vara för dyr och det har dessutom framkommit en del klagomĂ„l pĂ„ konstruktionen. Stolen mĂ„ste dĂ€rför göras om sĂ„ den blir bĂ„de billigare och bĂ€ttre. Genom att ta del av tidigare genomförda tester pĂ„ BAE Systems, samt genom att göra nya tester upptĂ€cktes det dels vad som var dĂ„ligt och dĂ€rmed behövde göras om, och dels vad som var bra och kunde tĂ€nkas behĂ„llas.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur ADHD-diagnostisering framtrÀder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrÄn intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras Àven pÄ 55 enkÀter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn pÄ relationen mellan makt och kunskap har varit bÀrande i undersökningen tillsammans med historiska jÀmförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, nÀr ADHD-diagnostisering diskuteras.

Sammanfattning Byggbranschen som sÄdan har över lÄng tid visat sig vara en mycket konservativ bransch. Gamla beprövade metoder och konstruktionslösningar tenderar att vÀljas före det som kan anses som nytt och oprövat. Under senare Är har dock ett stigande energipris samt den globala uppvÀrmningen drivit utvecklingen i en riktning dÀr energieffektiva byggnader efterfrÄgas i allt större omfattning. Detta medför en efterfrÄgan för nya material och byggnadssÀtt som kan ersÀtta eller komplettera de mer traditionella. Ett för i Sverige förhÄllandevis nytt byggnadssÀtt Àr att uppföra byggnader med Structural Insulated Panels SIPS. Dessa Àr konstruktionselement som anvÀnds för bÄde vÀggar och tak.

Vi vill öka kunskapen kring hur lagen om expansionsfond tillÀmpas och uppfattas i praktiken, av redovisningskonsulter, enskilda nÀringsidkare, skattehandlÀggare, skattejurister och redovisningsexperter. Hur anvÀnds expansionsfonden och vilka faktorer pÄverkar dess tillÀmpningUndersökningen kombinerar Grundad Teori med en diagnostisk analys och bygger pÄ sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ data.HÀlften av redovisningskonsulterna avsÀtter till expansionsfond i lÄg utstrÀckning, trots tillrÀckligt kapitalunderlag. De upplever expansionsfonden som riskfylld eftersom nÀringsidkaren har svÄrt att sÀrskilja fullbeskattat kapital frÄn lÄgbeskattat. Expansionsfonden vÀljs dÀrför ofta bort till förmÄn för periodiseringsfonden. Neutraliteten mellan olika företagsformer fungerar inte i praktiken eftersom verktyget, expansionsfonden, Àr svÄrt att förstÄ för nÀringsidkaren.

Under senare Är har frÄgan om ett hÄllbart arbetsliv blivit allt viktigare. Det innebÀr att goda arbetsförhÄllanden kommer att bidra till att mÀnniskor orkar arbeta fram till pensionen. FriskvÄrd har gÄtt frÄn att enbart vara en förmÄn till att bli en investering för att frÀmja hÀlsa. AnstÀlldas hÀlsa och arbetsmiljö Àr en del av personalfunktionens övergripande arbete för att behÄlla personal. Fysiskt krÀvande yrken som omsorgsarbete Àr ett stort arbetsmiljöproblem som krÀver att organisationer försöker förhindra att arbetsrelaterad sjukdom intrÀffar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka nÄgra ungdomars och unga vuxnas förestÀllningar kring vad som Àr ett gott liv utifrÄn ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mÄr bra idag Àr det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). TÀnkbara förklaringar Àr att pressen i skolan tycks öka, samt att övergÄngen mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). HÀlsa Àr ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras pÄ arbetsmarknaden samt att kÀnna delaktighet i samhÀllet kan ses som viktiga hÀlsofaktorer för unga mÀnniskor (Reine, 2009; Statens folkhÀlsoinstitut, 2010).

Sammanfattning Syftet med studien Àr att undersöka om organisationer skapar förutsÀttningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka pÄverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlÀtta för (skapa förutsÀttningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som tvÄ fallstudier dÀr insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och pÄverkansfaktorer som ledare i organisationer anvÀnder, som ger goda eller vissa förutsÀttningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa Àr, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmÀnhet Àr tillgÀngliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat Àr viktigt.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ lÀrare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktÀriserar en god lÀrare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lÀrare-elev-relation har, samt vilka hinder och svÄrigheter som lÀrarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgÄende. I studien ingick fem lÀrare frÄn en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gÀller lÀrares kön, Är som verksam lÀrare samt Àmneskombinationer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om den tysta lÀsningen i grundskolans tidigare Är behöver Àndras, varför detta behövs samt hur den kan Àndras. Till grund för studien skrevs tre frÄgestÀllningar. Dessa lyder: Behöver den tysta lÀsningen förÀndras- varför?Hur kan den tysta lÀsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst lÀsning gynna elevernas lÀsande och livslÄnga lÀrande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat Àr att lÀsförmÄgan i Sverige sjunkit och att den fortsÀtter att sjunka.

Examenarbetesrapporten behandlar utvecklingen av ett modulbaserat informationshanteringssystem. Systemet ska inte bara byggas utan ocksÄ konstrueras för att fungera som en eller multipla instanser (av applikationen) i den existerande portallösningen, vilken Àr utvecklad av företaget MindValue. Portalsystemet Àr ett verktyg som gör det möjligt för deras kunder, i samverkan med MindValue, att skapa sina egna portaler.Det som annars sÀrskiljer det hÀr systemet frÄn mÄnga andra informationshanteringssystem Àr kategoriseringen av systemets information och möjligheten till fritextsökning bland informationssidornas (posternas) textbaserade filer.Utvecklingen av systemet har skett iterativt och inkrementellt. Det vill sÀga utveckling genom att iterera systemet genom att bygga det version för version, tills resultatet Àr det önskade. Fokus har legat framförallt pÄ utvecklingen och inte lika mycket pÄ dokumentationen.

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ lÀrare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktÀriserar en god lÀrare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lÀrare-elev-relation har, samt vilka hinder och svÄrigheter som lÀrarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgÄende. I studien ingick fem lÀrare frÄn en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gÀller lÀrares kön, Är som verksam lÀrare samt Àmneskombinationer.