Denna uppsats syftar till att dels skapa förstÄelse för hur lagidrottsmÀn upplever sitt yrke och sin vardag men ocksÄ att skapa förstÄelse för hur dessa tÀnker kring framtiden dÄ deras yrken prÀglas av korta karriÀrer. För att uppnÄ undersökningens syfte formulerades fyra frÄgestÀllningar: I vilken mÄn gÄr tankarna om det goda arbetet att applicera pÄ idrottsmÀn som arbetar inom lagidrott? InkrÀktar yrkessfÀren nÄgot pÄ den privata sfÀren? Om sÄ, pÄ vilka sÀtt? Hur ser dessa personer pÄ framtiden och livet efter idrottskarriÀren? Vad motiverar lagidrottare i sitt yrke? UtgÄngspunkt i undersökningen har varit litteratur kopplad till tankarna om det goda arbetet, exempelvis Svenska metallindustriarbetareförbundets nio principer om det goda arbetet, Karaseks krav- och kontrollmodell samt work-life balance. Tidigare studier och litteratur som berör essensen; att leva som idrottsman berörs dessutom. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod och utifrÄn befintliga teorier har sex intervjuer med lagidrottare inom fotboll och ishockey genomförts. Resultatet av intervjuerna redovisas genom övergripande Ätergivningar samt citat och analyseras dÀrefter utifrÄn studiens teoretiska referensram. I slutsatsen Äterges studiens frÄgestÀllningar som ocksÄ besvaras.

Uppsatsens syfte var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hur placeringar pÄ lÄst institution inverkar pÄ ungdomar. VÄra frÄgestÀllningar var 1. Vilka faktorer har betydelse för placerade ungdomars sociala utveckling? 2. PÄ vilket sÀtt kan tvÄng motivera till positiv social utveckling? Studien har en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk position med kvalitativ ansats och vÄr empiri bygger pÄ intervjuer med fyra socialsekreterare.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom Àr en lungsjukdom som vanligtvis orsakas av tobaksrökning. Sjukdomen har en stor inverkan pÄ det dagliga livet och kan i mÄnga fall verka handikappande pÄ grund av symtom i form av bland annat dyspné, fatigue, depression och avmagring. Syftet med studien var att finna omvÄrdnadsÄtgÀrder vid KOL. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt och resulterade i 20 funna studier. Resultatet visar att omvÄrdnadsÄtgÀrder som att stödja personer med KOL, skapa trygghet, utbilda och ge rÄdgivning samt komplementÀra behandlingar i form av yoga, thai chi qigong och akupressur har goda effekter vid KOL.

Ökning av multiresistenta bakterier som MRSA och ESBL kan ses i Sverige. För att förebygga att dessa mikroorganismer sprids Ă€r det viktigt att basala hygienrutiner följs samt att personalen har kunskap om MRSA och ESBL. Studiens syfte var att se vilken kunskap det fanns hos lĂ€kare och sjuksköterskor inom primĂ€rvĂ„rden, gĂ€llande MRSA och ESBL, samt att undersöka följsamhet hos personalen gĂ€llande hygienrutiner. En tvĂ€rsnittsstudie gjordes dĂ€r tre vĂ„rdcentraler valdes ut. 45 enkĂ€ter delades ut totalt. Fyra personer valde att inte delta. Skiftande kunskaper kunde ses gĂ€llande smittspridning, mikrobiologiska egenskaper och behandling av bĂ€rarskap av MRSA och ESBL. Kunskaper om hygienförebyggande Ă„tgĂ€rder var goda och deltagarna svarade att engĂ„ngsförklĂ€de ska anvĂ€ndas vid patientnĂ€ra vĂ„rd samt att noggrann handhygien ska utföras för att minska smittspridningen.

Vad hÀnder om de stÀndiga förbÀttringarna tar slut?FörmÄgan att stÀndigt utvecklas och förÀndras har i vÄrt samhÀlle och inom den svenska industrin blivit en allt viktigare konkurrensfördel för att skapa framgÄngsrika organisationer. MarknadsförÀndringar förekommer numera i en alltmer progressiv takt och det framstÄr att organisationer med ett gott kreativt klimat förmÄr att skapa goda förutsÀttningar för att hantera omvÀrldens förÀnderlighet. KÀrnan för industriella organisationer Àr ytterst att upprÀtthÄlla en accepterad produktionstakt och samtidigt skapa ett kreativt klimat som ger goda förutsÀttningar för att utveckling kan frodas. Det rÄder en enighet om att organisationer med ett gott kreativt klimat som ger medarbetare stöd, möjlighet och utrymme att omsÀtta idéer till verklig nytta, skapar goda förutsÀttningar för organisationers utvecklingsförmÄga.

Detta arbete handlar om med vilka material som det ballistiska skyddet mot finkalibriga projektiler kan förbÀttras pÄ befintliga svenska ytstridsfartyg. Eftersom det befintliga fartygets konstruktion i sig innehar en viss skyddsförmÄga (grundskydd) behöver denna inledningsvis beskrivas för att definiera utgÄngspunkt.Att förbÀttra skyddsförmÄgan genom att komplettera den redan befintliga konstruktionen med tillÀggsskydd innebÀr att fartyg fÄr helt förÀndrade förutsÀttningar att klara av nya hot och uppgifter och dÀrmed ocksÄ fÄ en förbÀttrad livslÀngd.Genom att studera för- och nackdelar hos olika tekniska lösningar framkommer vilka som Àr realistiska.Fartyg kommer sannolikt att utrustas med olika material eftersom ytor- och utrymmen kommer att behöva prioriteras. Olika materialval kommer ocksÄ att styras av kompromisser mellan ballistiskt skydd och lastbÀrande konstruktioner..

VÄr uppsats Àr gjord utifrÄn kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det sprÄkbruk och de diskursiva praktiker som anvÀnds av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger pÄ Àr ledarsidorna ur Ätta nummer av tidningen. I uppsatsen sÄ granskar vi hur tidningen pÄ ledarsidan, via sprÄkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien Àr grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom bÄde diskursteori och genusteori..

Demenssjukdomar Àr idag en av vÄra mest förekommande folksjukdomar. Detta har lett till att det har blivit allt mer uppmÀrksammat hur viktigt ett gott bemötande i vÄrden av demenssjuka Àr, dÄ det kan vara avgörande för deras vÀlmÄende. Mot denna bakgrund vill vi belysa hur vÄrdpersonal ser pÄ ett gott möte med personer med demenssjukdom. I studien fokuserar vi i korthet pÄ medicinska aspekter av demenssjukdomen och vi redogör för tidigare forskning kring hur ett gott bemötande kan te sig. Studiens vÀgledande frÄgestÀllningar uppehÄller sig kring hur man Ästadkommer ett gott möte och vilka problem man kan stöta pÄ under vÀgen.

Arbetet omfattar ett produktutvecklingsprojekt av en plÄsterautomat för företaget Plusab AB. Företaget tillverkar idag en plÄsterautomat som monteras pÄ en första hjÀlpen-tavla eller vÀgg. De önskar en lösning som Àr lÀttare att montera ihop Àn automaten de tillverkar idag dÀr limning ingÄr. Arbetet har utförts av tvÄ studenter vid MÀlardalens högskola i form av ett examensarbete pÄ C-nivÄ, det vill sÀga 15hp per person.Den huvudsakliga frÄgestÀllningen för arbetet Àr hur konstruktion och form kan förÀndras för att nÄ en bÀttre hanterbarhet i produktion samt vid anvÀndning. Metoden som anvÀnds bygger pÄ teorier inom produktutveckling och de produktutvecklingsverktyg som anses relevanta för projektet.

Uppsatsen bygger pÄ nÄgra teoretiska perspektiv om samtalets betydelse för lÀrande och framstÀlls hÀr som betydelsefullt sÄvÀl för lÀrande som för utveckling och etablering av demokrati. Sammanfattningsvis handlar det om att individer med hjÀlp av samtal görs delaktiga i en lÀrandeprocess. Uppsatsens teoretiska avsnitt tar utgÄngspunkt i nÄgra texter författade av Roger SÀljö (2000), Olga Dysthe (1996), Douglas Barnes (1975/1978) och Tomas Englund (2000 samt 2004). För att ytterligare belysa samtalets betydelse för lÀrande har vi valt att lyfta fram nÄgra texter frÄn Johan Liljestrand (2002), Kent Larsson (2004) samt Fritjof Sahlström (2001). Mot denna bakgrund har vi formulerat fyra didaktiska frÄgestÀllningar dÀr svaren var och en pÄ sitt sÀtt kan belysa samtal i undervisning.

With the increasing number of adoptees in Sweden, so has the amount of literature regarding different aspects of adoption. The aim of this study is to explore the construction of adoptees in children's literature. It takes on a social constructionism view, by regarding language as a narrative tool in which human beings construct versions of different phenomenon. By exploring the different discourses in the data within the context adoption, we can identify different versions of "the adopted child" and their needs as it is constructed in the literature. Also, by putting them in a bigger context, we are allowed to see the social structures and the discursive conditions that allow a certain child perspective of "the adopted child" to take place.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken kunskap lÀrare har om undervisning i lÀsförstÄelse, hur lÀrare pÄ lÄgstadiet beskriver sin undervisning men Àven hur lÀsundervisningen förÀndras efter att eleven knÀckt lÀskoden och kommit igÄng med sin lÀsning. Det empiriska materialet bestÄr av insamlad data genom intervjuer med sex lÄgstadielÀrare. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men Àven inspirerad av fenomenolgin.Resultaten visar att lÀrarna har svÄrt att definiera och beskriva vad lÀsförstÄelse Àr. I lÀrarnas  yrkessprÄk saknas mÄnga ord och begrepp för att tala om lÀsning och lÀsförstÄelse . Att döma av hur lÀrarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med lÀsförstÄelse, Àven om de nÀmner ett antal olika arbetssÀtt, och det tycks inte finnas nÄgon vÀl genomtÀnkt progression för elevens lÀsförstÄelseutveckling.

Syftet med denna studie Àr att utröna hur vÀl skolan, med avseende pÄ Àmnet matematik, lyckas leva upp till tre specifika jÀmstÀlldhetsmÄl som formulerats i skolans lÀroplan Lpf 94. Data har samlats in i tvÄ steg, undersökningen bygger pÄ enkÀter som delats ut till elever i Ärskurs tre pÄ gymnasiets naturvetenskapliga program och pÄ intervjuer dÀr fyra flickor med goda betyg i matematik och fysik fÄtt beskriva sin relation till Àmnet matematik samt berÀtta om varför de inte tÀnkt studera matematikintensiva utbildningar pÄ universitetsnivÄ. Resultatet i min studie tyder pÄ att jÀmförelsevis fÄ flickor Àmnar studera matematikintensiva utbildningar. Resultatet visar ocksÄ att flickor med betygsmÀssigt goda förutsÀttningar tycker att det Àr oklart vilka matematikintensiva utbildningar som stÄr dem till buds. Mina slutsatser Àr att skolan inte lyckas leva upp till lÀroplanens jÀmstÀlldhetsmÄl i sÀrskilt hög grad och att skolpersonal i form av studievÀgledare och lÀrare bör arbeta mer aktivt med att vÀgleda elever och ge dem information..

SammanfattningDen hÀr studien behandlar frÄgor om hur man som pedagog kan anpassa undervisningen för barn/elever med diagnosen autism. Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ hur undervisningen för elever med autism kan se ut. Undersökningen Àr gjord med hjÀlp av tre pedagogers intervjusvar, tvÄ av dem Àr gjorda med hjÀlp av kvalitativa metodansatser. Jag valde att göra intervjuer pÄ grund av att det verkade vara det lÀmpligaste sÀttet att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning. Undersökningen Àr utförd i tvÄ kommuner dÀr ett mindre antal personer blivit intervjuade.

UtifrÄn en problemstÀllning formulerad av Trafikverkets skyltfond har produktutvecklingsföretaget Prodelox drivit ett projekt med syfte att testa kreativa idéer för att minska bromsstrÀckan för personbilar i nödsituationer. Som en del i projektet har ett examensarbete genomförts vilket resulterat i denna rapport. Examensarbetet Àmnar sammanstÀlla en mÀngd idéer pÄ alternativa metoder att bromsa bilar, för att sedan vÀlja ut tre av dessa för praktiska tester. Idén med att korta bromsstrÀckan grundar sig i trafiksÀkerhetsarbetet i kombination med introduktionen av nya tekniska system som kan förutspÄ kollisioner. Om en kollision kan förutses Àr det av största intresse att kunna bromsa in bilen sÄ mycket som möjligt innan detta sker för att minska skadorna och rÀdda liv.