I detta examensarbete undersöker jag huruvida undervisningssprÄket pÄverkar resultatet nÀr man lÀr sig ett nytt sprÄk. Studien genomfördes i en klass i Är ett dÀr tvÄ grupper fÄtt engelskundervisning pÄ olika sprÄk, ena gruppen via instruktioner pÄ svenska och den andra enbart pÄ engelska, vilket utgjorde min metod.Resultatet av tester med eleverna visade att de som endast fÄtt undervisning pÄ engelska kunde svara pÄ fler frÄgor Àn de som fÄtt det pÄ svenska.  DÄ eleverna Àven kan ha trÀnat olika mycket inför detta test, mÄste jag ocksÄ se till övrig undervisning för att kunna dra slutsatser.Elever som fÄr höra ett nytt sprÄk oftare har ocksÄ fler chanser att lyssna till hur det lÄter och hur man anvÀnder det, och kan pÄ sÄ sÀtt samla information som hjÀlper dem att sjÀlva anvÀnda sprÄket. Min slutsats att undervisningssprÄket har viss betydelse nÀr man lÀr sig ett nytt sprÄk..

I uppsatsen analyseras och diskuteras processen av att komponera ny repertoar f?r barnk?r. Studien beaktar f?ljande fr?gest?llningar: Hur realiserades f?ruts?ttningarna f?r uppgiften att skriva musik f?r barnk?r? Vilka utmaningar uppstod under processen och hur l?stes de? Med hj?lp av en processdagbok unders?ks utf?randet av att tons?tta ett verk f?r barnk?r. F?rfattaren diskuterar parametrar som barnr?stens omf?ng, st?mf?ring f?r barnk?r, textens ber?ttelse, melodins rytm samt ackompanjemangets f?rh?llande i relation till k?rmelodin.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas sprÄkutveckling samt om elevernas förstÄelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker Àven om eleverna fÄr en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien Àr genomförd med 9 elever i Är 4. Eleverna har provat pÄ olika sÀtt att arbeta med bild och eleverna har fÄtt uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt nÀr det gÀller det kroppsliga och muntliga sprÄket.

Detta examensarbete bestÄr av ett utvecklingsarbete i tvÄ delar. Den första delen Àr en rapport av en studie med syfte att undersöka hur nÄgra pedagoger arbetar med musik som ett sprÄkutvecklande verktyg i förskolan och förskoleklassen samt deras syn pÄ musikens betydelse för barns lÀrande och sprÄkutveckling. Materialet bestÄr av enkÀter och undersökningsgruppen bestÄr av 27 pedagoger. Undersökningens resultat visar att samtliga pedagoger anvÀnder sig av sÄng i det vardagliga arbetet med barn och att pedagogerna medvetet arbetar med sÄng och ramsor för att frÀmja barns sprÄkutveckling. DÀremot visar resultaten att musiken som en helhet, det vill sÀga lyssnandet och skapandet, har en mindre betonad roll i förskolans verksamhet.

VÄrt utvecklingsarbete syftar till att öka kunskap och förstÄelse gÀllande hur en organiserad rastverksamhet kan minska krÀnkande behandling och konflikter. Rasten utgör 20 % av elevers skoldag. Det Àr ett outnyttjad arena för pedagogiska möten med barnen. Vi har dÀrför startat upp rastverksamhet som involverar hela skolan frÄn Ärskurs 1-3. Skolan som utvecklingsarbetet utförs pÄ visar en enkÀtstudie pÄ barnen att det finns riks för utanförskap.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Detta utvecklingsarbete genomfördes under vÄr slutpraktik pÄ tvÄ olika högstadieskolor i Norrbotten. Syftet med vÄrt arbete var att se om vi genom samtal med eleverna kunde vÀcka reflekterande tankar rörande deras beteende mot andra. VÄr metod gick ut pÄ att i halv- och helklass samtala om vissa utvalda omrÄden rörande etik och moral. För att se om vi uppnÄtt det syfte vi efterstrÀvat har vi anvÀnt oss av loggböcker, enkÀt och intervjuer. Resultatet vi fick visade att eleverna upplevde detta utvecklingsarbete som viktigt och att de kunde se vissa positiva förÀndringar i klassens beteende.

Sammanfattning Ny skollag och nya Àmnesplaner Àr nÄgra av de förÀndringar som stÄr för dörren. För den svenska gymnasieskolan vÀntar en ny vardag. Historiemedvetande har funnits med i de gamla kursplanerna men lyfts fram Àn tydligare i de nya Àmnesplanerna. UtifrÄn de nya förutsÀttningarna som Gymnasieskola 2011 ger har ett undervisningsavsnitt planerats, genomförts och utvÀrderats. Uppsatsen Àr ett utvecklingsarbete som syftar till att fördjupa elevernas historiemedvetande.

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och syftar till att utveckla ett jÀmstÀlldhetsarbete i förskola och skola. Vi upplever att barns handlingar begrÀnsas av stereotypa könsuppfattningar och dÀrför har vi i vÄr studie intagit ett genusperspektiv. Med leken som metod har vi skapat förutsÀttningar för att ge barnen fler valmöjligheter till utveckling och lÀrande. Samlek, gemensamma lekÀventyr och fokus pÄ den fysiska miljön har varit vÄr strategi i utvecklingsarbetet.Resultatet av vÄr studie Àr att utvecklingen handlar frÀmst om oss sjÀlva som forskande lÀrare, att det Àr vi som skapar nya möjligheter eller sÀtter hinder. Vi fann att arbetet med jÀmstÀlldhet inte Àr enkelt eftersom det ligger hos den enskilda individen att tolka lÀroplanens formulering av att bryta traditionella könsmönster.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att utforma och utvÀrdera en lektionsserie för att se om det Àr möjligt att lÀra geometri med hjÀlp av konkret material och vardagsnÀra matematik, för elever i Äldern 8-9-Är. För att utforma och utvÀrdera utvecklingsarbetet har intervjuer anvÀnts som metod. I arbetet planerades och genomfördes fyra temadagar tillsammans med 13 elever dÀr varje lektionstillfÀlle hade fokus pÄ ett omrÄde inom geometri. Genomförandet visar att arbetet med konkret och vardagsnÀra matematik inte behöver vara invecklat utan Àr fullt av möjligheter. Intervjuerna visar ocksÄ att det Àr lustfyllt för eleverna och de visar stort engagemang och intresse för uppgiften.

MÄlet med detta utvecklingsarbete var att ta reda pÄ hur utomhuspedagogik kan synliggöra och aktivera flera sinnen och dÀrmed gynna barns lÀrande och utveckling i matematik. Detta inom omrÄdena god taluppfattning, god problemlösningsförmÄga samt kommunikativ förmÄga. Förskolans lÀroplan beskriver att förskollÀrare ska ansvara för att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling. Utvecklingsarbetet genomfördes  pÄ en förskola med fem barn i Äldrarna fyra respektive fem Är. Vi planerade, genomförde samt utvÀrderade fem olika aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger pÄ aktionsforskning. MÄlet med vÄrt utvecklingsarbete har varit att öka elevernas medvetenhet kring samarbete i klassrummet med betoning pÄ samtal, lyssnande och social interaktion. VÄr aktionsforskning har varit av den kvalitativa formen. Vi har anvÀnt oss av loggbok, observationer, frÄgeformulÀr och utvÀrderande gruppsamtal för att dokumentera progressionen. Eleverna har fÄtt arbeta i grupp och samtalat i cirkel.

Denna rapport behandlar intranÀt-projekt och det utvecklingsarbete som ligger till grund för ett intranÀt.I den litteratur som behandlar intranÀt ligger fokus ofta pÄ det tekniska planet. Det talas ofta om dess styrka och vilka fördelar en intranÀt-satsning ger företag/organisationer. Detta Àr ett av skÀlen till vald inriktning pÄ arbetet.UtgÄngspunkten i detta arbete har varit att tekniken i ett intranÀt inte ensamt löser de problem verksamheten har med sitt informationsutbyte. Tekniken Àr bara ett medel som skapar möjligheter för verksamheten. Hur medarbetarna tar till sig tekniken Àr en avgörande faktor för hur en intranÀtsatsning slÄr ut.

Mitt examensarbete Àr ett utvecklingsarbete och syftet med arbetet Àr att ta fram en temaplanering som handlar om Bjuvs lokalhistoria, med fokus Bjuvs gruvhistoria. Jag har nÀmligen upptÀckt att eleverna i Bjuv inte har sÄ stor kÀnnedom om sin lokalhistoria. Anledningen till att jag fokuserar pÄ Bjuvs gruvhistoria Àr för det Àr tack vare den Bjuv har utvecklats till den kommun den Àr idag. Jag har upptÀckt att skolorna oftast glömmer bort att undervisa eleverna om deras lokalhistoria, utan undervisningen handlar om de stora kungarna som stred nÄgonstans vid Lund och i SmÄland. Lokalhistorien finns runt eleverna och om skolan undervisar eleverna om lokalhistorien fÄr de lÀttare en förstÄelse för hur det har varit och varför det Àr som det Àr idag.

Jag st?r nu i gr?nslandet mellan utbildning och mitt yrkesliv som scenkonstn?r. Jag st?r inf?r en os?ker arbetsmarknad d?r jag till stora delar sj?lv har ansvar f?r hur jag anv?nder min tid. I detta arbete unders?ker jag hur jag kan skapa ett rum, ett slags laboratorium, d?r jag kan ge mig sj?lv goda f?ruts?ttningar att ?ven efter utbildningen forts?tta utveckla min egen sceniska gestaltning och ta mig an nya utmaningar.