I det hĂ€r arbetet har ombildningen av en traditionell kommunal skola till profilskola belysts och stĂ€llts mot en modell för skolutveckling i form av frirumsmodellen. Syftet var att belysa styrkor sĂ„vĂ€l som svagheter i skolans förfarande och att arbetet ska kunna fungera som stöd för andra skolor som stĂ„r inför liknande förĂ€ndring. Processen har dokumenterats fortlöpande under ett Ă„rs tid genom deltagande observationer, enkĂ€t- och inkĂ€tundersökningar och intervjuer. Den fallskola som var föremĂ„l för studien Ă€r en enhet med grundskola och trĂ€ningsskola. Utvecklingsarbetet skulle resultera i en profil med inriktning Äventyr & Miljö.

Detta examensarbete bestÄr av tvÄ delar. Dels en rapport, i vilken vi redogör för vÄrt syfte, vÄr metod och vÄrt resultat. Den andra delen Àr produkten av vÄrt utvecklingsarbete, en lÀrarhandledning. Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att utifrÄn vad som framgÄr i forskning och litteratur ta fram en lÀrarhandledning som fokuserar pÄ att trÀna elevers engelska kommunikativa förmÄga.För att utvÀrdera vÄr lÀrarhandledning valde vi att göra en mindre enkÀtstudie. Studiens resultat visade att aktiviteterna i vÄr lÀrarhandledning var mycket uppskattade och anvÀndbara.

Vi har valt att göra ett konstnÀrligt utvecklingsarbete för att se betydelsen av helheten i en skapande process.VÄrt mÄl Àr att undersöka hur processen sÀtter igÄng olika förmÄgor för att inhÀmta kunskaper.VÄr litteraturstudie baserar sig pÄ olika omrÄden inom vetenskap, konst och filosofi.Valet blev att inte fördjupa oss i en speciell problemstÀllning utan att fÄ med alla de delar som vi behöver för att utvecklas till hela mÀnniskor.VÄrt tillvÀgagÄngsÀtt för att nÄ mÄlet skedde i form av en installation (DenVandrande Pilgrimen), som Àr ett artisktiskt sÀtt att montera in olika föremÄl till en insiktsfull helhet.Vi har Àven sammankopplat vÄrt KU och vÄr utvecklingsprocess till ett pedagogiskt perspektiv.Resultatet som vi kom fram till var att insikter och kunskaper fÄr ett större vÀrde och att vi bÀttre minns relationerna till verkligheten genom att anvÀnda oss av estetiska verktyg..

BakgrundHÀr presenteras tidigare forskning och litteratur som berör barns skapande aktiviteter och de förutsÀttningar som möjliggör och stöttar barns utveckling i förskolan. I detta avsnitt lyfts bland annat betydelsen som skapande kan ha för barn och deras utveckling, hur pedagogens förhÄllningssÀtt pÄverkar tillgÀnglighet till skapande samt val av material. Dessutom beskrivs hur miljön kan pÄverka och möjliggöra en tillÄtande, utforskande och utvecklande verksamhet.SyfteSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka smÄ barns möjligheter till skapande genom ett utvecklingsarbete.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av ett utvecklingsarbete med inspiration frÄn etnografin. Observationer anvÀndes för att undersöka barnens skapande möjligheter. DÀrefter planerades och iordningsstÀlldes en ateljé som sedan introducerades för barn och pedagoger under tvÄ veckor.

I vÄrt utvecklingsarbete valde vi att fokusera pÄ miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hÄllbar utveckling. UtifrÄn miljöaspekten fokuserade vi pÄ Ätervinning och utifrÄn den sociala aspekten fokuserade vi pÄ Barnkonventionen. VÄrt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stÀrka elevernas medvetenhet inom hÄllbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vÄrt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod anvÀnde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att ta reda pÄ om vi genom styrda aktiviteter, sÄsom sagoberÀttande och bildskapande, kunde öka medvetenheten kring empati hos barn i förskolan.För att uppnÄ detta genomförde vi fyra olika aktiviteter i förskolan tillsammans med en liten grupp femÄringar. Aktiviteterna hade en gradvis ökande progressionsnivÄ. För alla aktiviteter finner vi stöd i den litteratur som redovisas i arbetet. Vi anvÀnde oss av ljudupptagning under alla aktiviteterna för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt av resultatet.Som helhet upplevde vi att vi lyckades med vÄrt utvecklingsarbete. Vi sÄg att barnen utvecklades under arbetets gÄng och att de lÀttare kunde sÀtta ord pÄ sina kÀnslor.

Flertalet av de bostadsomrÄden, vilka vi idag kallar för ?utsatta?, uppkom som ett resultat av den bostadspolitik som tog sin början efter andra vÀrldskrigets slut och kan sÀgas ha nÄtt sin kulm i det vi kÀnner igen som miljonprogrammet. MÄlet med, den relativt nya, storstads- och den urbana politiken Àr att bryta mönster av det utanförskap som existerar inom dessa omrÄden. Den senaste reinkarnationen av denna politik Àr det lokala utvecklingsavtalet (LUA). Kommuner ingÄr avtal med staten utifrÄn ett ramverk vilket sÀger att kommunerna Ätager sig att genom samverkan och tvÀrsektoriella partnerskap arbeta med urbant utvecklingsarbete.

 Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ vilken typ av underlag som anvÀnds i förskolors och skolors utvÀrderings- och analysarbete och se i vilken utstrÀckning det arbetet Àr kopplat till det utvecklingsarbete enheten vÀljer att fokusera pÄ. Jag ville ocksÄ veta i vilken utstrÀckning det Àr förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsomrÄde, om de upplever att det Àr huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    EnkÀtundersökningen genomfördes i tvÄ grupper frÄn rektorsutbildningen pÄ Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg sÄ blir detta en stor del av underlaget, bÄde för enheten och huvudmannen. I förskolan anvÀnds till största del intervjuer och personalens sjÀlvvÀrderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete Àr nya bestÀmmelser frÄn riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna.

Uppsatsens syfte Àr att analysera och problematisera relationen mellan idrott, bistÄndsorganisationer och utvecklingslÀnder för att se vilken betydelse idrotten har för dels individer i utvecklingslÀnder och dels samhÀllsutvecklingen i stort. Vidare syftar uppsatsen till att arbeta fram en handlingsplan för bistÄndsorganisationer som vÀljer att anvÀnda idrott som verktyg i utvecklingsarbete. En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes dÀr sex bistÄndsorganisationer telefonintervjuades. Utöver intervjumaterial iansprÄktogs Àven litteratur, artiklar samt hemsidor. IntervjufrÄgorna som stÀlldes hade en lÄg grad av sÄvÀl strukturering som standardisering, detta med avsikt att tydliggöra sÄ utförliga svar som möjligt avseende bistÄndsorganisationernas arbetsfilosofi och metoder.

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus pÄ att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sÀtta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. UtifrÄn ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusomrÄdet utforskats med hÀnsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förstÄelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats Àr observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes pÄ en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belÀgna i mellersta Sverige.

Syftet med följande fallstudie Àr att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lÀrare upplever i det förÀndrade arbetssÀtt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förÀndringsprocesser som sker pÄ individ- och gruppnivÄ, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjÀlp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstÄ vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar pÄ att bÄde organisationsstrukturen och organisationskulturen pÄverkar förÀndringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör Àven en del av de hinder och möjligheter lÀrarna upplever..

Titel: SprÄklig medvetenhet i förskolan, ett utvecklingsarbete pÄ tvÄ förskolor Författare: Melanie Fuster Rosgard och Yvonne Sundelin Det handlar om ett utvecklingsarbete som genomfördes av författarna under fyra veckor, pÄ tvÄ olika förskolor med totalt 42 barn i Äldrarna tre till fem Är. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete Àr att försöka skapa förutsÀttningar för ett lekfullt och för barnen meningsfullt lÀrande med inriktning mot sprÄklig medvetenhet och barns skriftsprÄksutveckling. Vi har ocksÄ ett kunskapsmÄl för vÄr uppsats, som Àr att bidra till kunskap och skapa förstÄelse för hur man pÄ ett lekfullt, lustfyllt och för barnen meningsfullt sÀtt kan arbeta med sprÄklig medvetenhet samt hur man kan skapa en miljö som frÀmjar denna medvetenhet. VÄra frÄgestÀllningar handlar om hur pedagoger i förskolan kan stimulera barns sprÄkutveckling genom att aktivt arbeta med sprÄklig medvetenhet samt hur pedagoger kan uppmuntra och utveckla förskolebarns sprÄkliga medvetenhet pÄ ett konkret och lekfullt sÀtt. UtifrÄn vÄra problemformuleringar lekte vi, tillsammans med barnen, dagligen med sprÄket pÄ olika sÀtt.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om vi som pedagoger kunde belysa grundlÀggande matematiska begrepp ur olika synvinklar sÄ att barnen tillÀgnade och anvÀnde sig av dessa. Vi utförde vÄrt utvecklingsarbete pÄ en förskola i LuleÄ kommun. Försökspersonerna var sjutton stycken fyraÄringar. Vi har anvÀnt oss av observationer bland annat via teckningar, informella samtal och utvÀrderingsschema. Vi har anvÀnt tvÄ timmar i veckan till att utföra olika aktiviteter med barnen.

VÄrt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola Ärskurs 2 i syftet att fÄ in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville Àven se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. VÄr upplevelse Àr att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. DÀrför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att fÄ göra nÄgot som det inte brukade göra.

Det hÀr utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram sprÄkutvecklande aktiviteter som motiverar och vÀcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna Àr tÀnkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som pÄ olika sÀtt ska bidra till elevernas sprÄkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat tvÄ. Eleverna har bland annat trÀnat pÄ att tala, lyssna, skriva och fantisera.