Syftet med min studie Àr att uppfatta hur och pÄ vilket sÀtt lÀrarna pÄ en gymnasieskola deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och hur de ser pÄ sin roll i detta arbete. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om didaktik och med hjÀlp av att intervjua lÀrare pÄ en gymnasieskola ville jag ta reda pÄ hur de deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och deras egen syn pÄ sitt deltagande. Resultaten av mina intervjuer visar pÄ att Àven om det finns samarbetsformer och drivs ett flertal olika projekt med didaktisk anknytning sÄ finns det ingen skolgemensam didaktisk utvecklingsprocess dÀr lÀrarna deltar och som utgÄr frÄn lÀrarnas didaktiska frÄgestÀllningar. Resultaten visar ocksÄ pÄ att lÀrarna endast i liten utstrÀckning tillgodogjorde sig forskningsresultat nÀr de sökte svar pÄ sina didaktiska frÄgestÀllningar.

BakgrundFörskolans uppdrag Àr att lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande (Lpfö98, rev.2010,s.5) dÀrför bör lÀrare i förskolan vara uppmÀrksamma pÄ samt förstÄ den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensÀtta varierande samtalssammanhang för att frÀmja barns utveckling och lÀrande. I samtal, dÀr barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhÄlla en förstÄelse för sig sjÀlva, för andra mÀnniskor och sin omvÀrld.SyfteSyftet med denna studie Àr att med utgÄngspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg betrÀffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lÀrande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjÀlpmedel. Syftet Àr dessutom att belysaförskollÀrares förestÀllningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgÄngspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollÀrarna uttryck Ät att barnen erhÄller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lÀrande möjliggörs med utgÄngspunkt i samtalet. Barnen Àr aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör dÄ de fÄr medverkautifrÄn egna villkor. FörskollÀrarnas förestÀllningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare..

Detta examensarbete utgör en del av Enabygdens Naturskoleverksamhets (ENV) utvecklingsarbete av lÀrarfortbildning i utomhuspedagogik. I syfte att inspirera lÀrare till att anvÀnda mer utomhuspedagogik i undervisningen har ENV pÄbörjat ett samarbetsprojekt mellan naturskolan och ett lÀrararbetslag. Detta examensarbete utgör en bakgrund för utvÀrdering av detta projekt. Genom kvalitativa intervjuer undersöktes de förvÀntningar, svÄrigheter och möjligheter som lÀrare respektive utomhuspedagoger upplever inom projektet. Resultaten visar att lÀrarna Àr positiva till utomhuspedagogik och att de regelbundet anvÀnder utomhuspedagogik i sin undervisning.

I detta konstn?rliga arbete unders?ker jag nervositet i samband med min uppgift att vara praktikant och understudy i musikalen Flowers for Mrs Harris p? Wermland Opera. Med bakgrund i tv? planerade inhopp f?rs?ker jag ta reda p? om jag vid att skapa en strukturerad plan baserad p? strategier f?r att hantera stress kan minska min egen nervositet. Jag unders?ker ocks? vad jag kan l?ra mig och hur jag kan utvecklas som artist vid att ge nervositeten mer uppm?rksamhet.

I det hĂ€r arbetet har ombildningen av en traditionell kommunal skola till profilskola belysts och stĂ€llts mot en modell för skolutveckling i form av frirumsmodellen. Syftet var att belysa styrkor sĂ„vĂ€l som svagheter i skolans förfarande och att arbetet ska kunna fungera som stöd för andra skolor som stĂ„r inför liknande förĂ€ndring. Processen har dokumenterats fortlöpande under ett Ă„rs tid genom deltagande observationer, enkĂ€t- och inkĂ€tundersökningar och intervjuer. Den fallskola som var föremĂ„l för studien Ă€r en enhet med grundskola och trĂ€ningsskola. Utvecklingsarbetet skulle resultera i en profil med inriktning Äventyr & Miljö.

Detta examensarbete bestÄr av tvÄ delar. Dels en rapport, i vilken vi redogör för vÄrt syfte, vÄr metod och vÄrt resultat. Den andra delen Àr produkten av vÄrt utvecklingsarbete, en lÀrarhandledning. Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att utifrÄn vad som framgÄr i forskning och litteratur ta fram en lÀrarhandledning som fokuserar pÄ att trÀna elevers engelska kommunikativa förmÄga.För att utvÀrdera vÄr lÀrarhandledning valde vi att göra en mindre enkÀtstudie. Studiens resultat visade att aktiviteterna i vÄr lÀrarhandledning var mycket uppskattade och anvÀndbara.

Vi har valt att göra ett konstnÀrligt utvecklingsarbete för att se betydelsen av helheten i en skapande process.VÄrt mÄl Àr att undersöka hur processen sÀtter igÄng olika förmÄgor för att inhÀmta kunskaper.VÄr litteraturstudie baserar sig pÄ olika omrÄden inom vetenskap, konst och filosofi.Valet blev att inte fördjupa oss i en speciell problemstÀllning utan att fÄ med alla de delar som vi behöver för att utvecklas till hela mÀnniskor.VÄrt tillvÀgagÄngsÀtt för att nÄ mÄlet skedde i form av en installation (DenVandrande Pilgrimen), som Àr ett artisktiskt sÀtt att montera in olika föremÄl till en insiktsfull helhet.Vi har Àven sammankopplat vÄrt KU och vÄr utvecklingsprocess till ett pedagogiskt perspektiv.Resultatet som vi kom fram till var att insikter och kunskaper fÄr ett större vÀrde och att vi bÀttre minns relationerna till verkligheten genom att anvÀnda oss av estetiska verktyg..

BakgrundHÀr presenteras tidigare forskning och litteratur som berör barns skapande aktiviteter och de förutsÀttningar som möjliggör och stöttar barns utveckling i förskolan. I detta avsnitt lyfts bland annat betydelsen som skapande kan ha för barn och deras utveckling, hur pedagogens förhÄllningssÀtt pÄverkar tillgÀnglighet till skapande samt val av material. Dessutom beskrivs hur miljön kan pÄverka och möjliggöra en tillÄtande, utforskande och utvecklande verksamhet.SyfteSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka smÄ barns möjligheter till skapande genom ett utvecklingsarbete.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av ett utvecklingsarbete med inspiration frÄn etnografin. Observationer anvÀndes för att undersöka barnens skapande möjligheter. DÀrefter planerades och iordningsstÀlldes en ateljé som sedan introducerades för barn och pedagoger under tvÄ veckor.

I vÄrt utvecklingsarbete valde vi att fokusera pÄ miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hÄllbar utveckling. UtifrÄn miljöaspekten fokuserade vi pÄ Ätervinning och utifrÄn den sociala aspekten fokuserade vi pÄ Barnkonventionen. VÄrt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stÀrka elevernas medvetenhet inom hÄllbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vÄrt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod anvÀnde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att ta reda pÄ om vi genom styrda aktiviteter, sÄsom sagoberÀttande och bildskapande, kunde öka medvetenheten kring empati hos barn i förskolan.För att uppnÄ detta genomförde vi fyra olika aktiviteter i förskolan tillsammans med en liten grupp femÄringar. Aktiviteterna hade en gradvis ökande progressionsnivÄ. För alla aktiviteter finner vi stöd i den litteratur som redovisas i arbetet. Vi anvÀnde oss av ljudupptagning under alla aktiviteterna för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt av resultatet.Som helhet upplevde vi att vi lyckades med vÄrt utvecklingsarbete. Vi sÄg att barnen utvecklades under arbetets gÄng och att de lÀttare kunde sÀtta ord pÄ sina kÀnslor.

Flertalet av de bostadsomrÄden, vilka vi idag kallar för ?utsatta?, uppkom som ett resultat av den bostadspolitik som tog sin början efter andra vÀrldskrigets slut och kan sÀgas ha nÄtt sin kulm i det vi kÀnner igen som miljonprogrammet. MÄlet med, den relativt nya, storstads- och den urbana politiken Àr att bryta mönster av det utanförskap som existerar inom dessa omrÄden. Den senaste reinkarnationen av denna politik Àr det lokala utvecklingsavtalet (LUA). Kommuner ingÄr avtal med staten utifrÄn ett ramverk vilket sÀger att kommunerna Ätager sig att genom samverkan och tvÀrsektoriella partnerskap arbeta med urbant utvecklingsarbete.

F?ljande arbete ?r ett f?rsta steg mot att teckna en egen, personlig kompositionsprocess och ett utforskande av det egna kompositionsarbetet. Detta sker genom en f?rdjupning i f?rfattarens kompositionsprojekt f?r piporgel via ett antal teoretiska perspektiv p? nostalgi, kyrkorummet, orgel och komposition. F?rfattaren samtalar med ett antal r?ster (Karin Johannissons id?historiska bild av nostalgi, Per Magnus Johanssons psykoanalytiska perspektiv p? konstn?rskap t.ex.) som skapar en v?v av tankar och perspektiv genom arbetet..

 Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ vilken typ av underlag som anvÀnds i förskolors och skolors utvÀrderings- och analysarbete och se i vilken utstrÀckning det arbetet Àr kopplat till det utvecklingsarbete enheten vÀljer att fokusera pÄ. Jag ville ocksÄ veta i vilken utstrÀckning det Àr förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsomrÄde, om de upplever att det Àr huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    EnkÀtundersökningen genomfördes i tvÄ grupper frÄn rektorsutbildningen pÄ Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg sÄ blir detta en stor del av underlaget, bÄde för enheten och huvudmannen. I förskolan anvÀnds till största del intervjuer och personalens sjÀlvvÀrderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete Àr nya bestÀmmelser frÄn riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna.

Uppsatsens syfte Àr att analysera och problematisera relationen mellan idrott, bistÄndsorganisationer och utvecklingslÀnder för att se vilken betydelse idrotten har för dels individer i utvecklingslÀnder och dels samhÀllsutvecklingen i stort. Vidare syftar uppsatsen till att arbeta fram en handlingsplan för bistÄndsorganisationer som vÀljer att anvÀnda idrott som verktyg i utvecklingsarbete. En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes dÀr sex bistÄndsorganisationer telefonintervjuades. Utöver intervjumaterial iansprÄktogs Àven litteratur, artiklar samt hemsidor. IntervjufrÄgorna som stÀlldes hade en lÄg grad av sÄvÀl strukturering som standardisering, detta med avsikt att tydliggöra sÄ utförliga svar som möjligt avseende bistÄndsorganisationernas arbetsfilosofi och metoder.

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus pÄ att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sÀtta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. UtifrÄn ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusomrÄdet utforskats med hÀnsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förstÄelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats Àr observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes pÄ en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belÀgna i mellersta Sverige.