Denna studie syftar till att problematisera den diskurs som rÄder inom sÄngundervisning: hur röstkvaliteter identifieras och definieras. Med utgÄngspunkt frÄn ett urval begrepp: Neutral, Curbing, Overdrive och Belting samt effekterna Twang, Distorsion och Hold, baseras vÄr studie pÄ frÄgorna: Vad kan begreppen innebÀra i klingande praktik? Hur kan begreppen kommuniceras i en undervisningssituation? VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt i studien har innefattat tvÄ metoder, explorativ metod och samtalsintervjuer. Den explorativa metoden har inne- burit laboration med de olika kvaliteterna i ???????????????????????????????????????????????????????????????????? mindre konsert dÀr nÄgra av röstkvaliteterna utfördes.

Bildtraditioner, Àmnesintegrering och elevperspektiv Àr viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats pÄ en gymnasieskola som arbetar Àmnesintegrerat, KF Gymnasiet, dÀr jag sjÀlv Àr bild- och medielÀrare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett Àmnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkÀter har eleverna fÄtt berÀtta om sina uppfattningar om bildÀmnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med bÄde teckning och mÄleri, för att sedan Àmnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Nycirkusgruppen Cirkus Cirkör vill samla hela sin verksamhet (cirkusutbildning, administration, förestÀllningsproduktion, trÀningslokaler etc.) i en byggnad. Idag disponerar de tvÄ tredjedelar av en f.d. lagerhall i Alby, Botkyrka kommun, dÀr deras trÀnings- och utbildningsverksamhet bedrivs, och det Àr denna byggnad som de vill bygga om och/eller till för att husera hela verksamheten.Mitt förslag, Crystal Circus, argumenterar för att bevara den befintliga byggnaden. Som industribyggnad frÄn 70-talet Àr den mycket rationellt uppbyggd och flexibel. Som trÀningslokaler fungerar den mycket bra, och brukarna uppskattar den ruffa och stryktÄliga karaktÀren.

Syftet med arbetet var att undersöka hur min improvisation pÄverkades av olika förutbestÀmda parametrar och förutsÀttningar, bÄde musikaliska och kreativa.Jag gjorde fem olika experiment dÀr jag, genom att applicera olika parametrar pÄ min improvisation, undersökte hur jag pÄverkades och vad som hÀnde. Jag spelade Àven in referensimprovisationer för att ge en bild av hur jag improviserade vid tiden för examensarbetet. I improvisationsexperiment 1 undersökte jag sus2- och sus4ackord och kvartsackord/kvartsstaplingar. Improvisationsexperiment 2 bestod av att jag skulle improvisera horisontellt/visuellt över klaviaturen och alternera mina fraser uppifrÄn respektive nerifrÄn samt improvisera med korta/lÄnga fraser och toner. Till mitt tredje experiment hade jag förutbestÀmda rytmer som jag skulle improvisera med.

I detta arbete presenteras en redovisning av Kurt Weill som kompositör under en tumultartad period (1927 - 33) av hans hÀndelserika liv. Arbetet har jag skrivit ur en gitarrists och banjospelares ögon, och jag har i min redovisning av hans verk givit kortfattade beskrivningar om hur Weill kan ha gÄtt tillvÀga dÄ han komponerade för dessa knÀppinstrument. Följaktligen har jag resonerat över varför han skrev för dessa instrument; vilka omstÀndigheter och vilka personer som kan ha inspirerat honom till att göra detta. Syftet med detta har varit att samla kunskap till interpretation och arrangering av hans verk, kunskap som jag sedan har anvÀnt i en konsert. Jag har Àven haft som mÄl att öka min egen kunskap om Weill som kompositör, och att kunna fÄ andra att upptÀcka kvalitéerna i hans kompositörskap.Efter att ha skaffat fördjupad kunskap om ett stort antal verk av Weill sÄ har jag valt ut ett antal stycken att arrangera.

Syftet med detta arbete var att undersöka dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap med musikerna under repetition av nutida konstmusik med instrumental solistensemble respektive symfoniorkester med professionella musiker. Metoderna som anvÀndes var dels mitt konstnÀrliga arbete som dirigent genom repetitioner och konserter av nutida musik med solistensemblen Norrbotten NEO och GÀvle Symfoniorkester, dels sju intervjuer med professionella dirigenter och musiker. Det konstnÀrliga arbetet dokumenterades med videoupptagning medan intervjuerna dokumenterades med ljudupptagning. Analyserna av respektive material skedde i efterhand och var huvudsakligen kvalitativa, Àven om kvantitativa inslag förekom.Resultatet visar att dirigenten bör ha tydlig slagteknik och gestik och tydligt reda ut komplicerade rytmer och instruera musikerna. I första hand ska dirigenten arbeta med de musikaliska parametrarna rytm/samtidighet, dynamik/balans och artikulation men det Àr viktigt att dirigenten ocksÄ kan gestalta musiken och lyfta den till en högre nivÄ.Slutsatserna Àr: 1) ju mer okÀnd och komplex musik desto viktigare att förmedla en musikalisk helhet till den enskilde musikern och lÄta den förstÄ sin stÀmmas funktion i helheten; 2) ju fÀrre musiker i ensemblen desto viktigare att dirigera med smÄ slag och gester, gÀrna sittande, och att lyhört genom diskussioner med musikerna, ta del av deras kunskap och förslag till musikalisk gestaltning; 3) ju fler musiker i ensemblen utan specialkunskap i och intresse för nutida musik desto viktigare att inspirera och motivera den enskilde musikern.Skillnaderna mellan solistensemble och orkester kan ofta vara stora; det kan gÀlla sÄvÀl kunskap om och intresse för nutida musik som förvÀntningar pÄ dirigentens kommunikation och ledarskap.

Vilken funktion fyller det odefinierade i skapande- och förstÄelseprocesser? Syftet med den teoretiska undersökningen Àr att försöka förstÄ hur normövertrÀdelse och kunskapssökande utifrÄn det odefinierade kan bidra till personlig och konstnÀrlig utveckling. Studien syftar ocksÄ till att synliggöra skapande- och förstÄelseprocesser som kan utnyttjas i skolan för att stÀrka motivation. UtifrÄn Julia Kristevas teori om abjektionen eller Alain Badious filosofi om multipeln undersöks fem konstnÀrer: Damien Hirst, Ana Mendieta, Jonathan Meese, Bill Viola och Zang Huan. Urvalet tematiserar döden och tangerar abjektionen eller grÀnszonen för det acceptabla.Den gestaltande undersökningen utgÄr frÄn utvidgad förstÄelse av abjektionen.

VÄrt examensarbete handlar om hur man gÄr till vÀga för att arrangera och göra en liveshow med tv-spelsmusik i hÄrdrocksstil. Med detta menas att vi arrangerade om och bearbetade tv- spelsmusiken för att passa sÀttningen i bandet som var keyboard, elgitarr, elbas och trummor. Konserten marknadsfördes och ett koncept har skapats kring bandet. Forskning kring rÀttigheter till tv-spelsmusik har gjorts för att fÄ klarhet inom Àmnet. VÄrt mÄl under projektet har varit att utveckla oss sjÀlva inom arrangering, utveckla en liveshow och kunna ta ett steg pÄ vÀgen för kunna lösa rÀttighetsfrÄgan angÄende tv-spelsmusik. Konserten genomfördes med ett mycket bra resultat dÀr publiken verkade vara nöjda.VÄrt examensarbete handlar om hur man gÄr till vÀga för att arrangera och göra en liveshow med tv-spelsmusik i hÄrdrocksstil.

Denna text beskriver hur jag under höstterminen 2013 jobbat med att arrangera rocklÄtar för blÄsinstrument och kompgrupp. Den beskriver mitt arbete inför ett uppförande av mina arrangemang och beskriver min process och tillvÀgagÄngssÀtten för att uppnÄ mina mÄl.Mina arrangemang spelades upp pÄ en privat fest pÄ Berns salonger den 9 november i Stockholm. DÄ tiden var knapp och endast en kort repetition med alla medverkande musiker var inbokad inför konserten sÄ handlade stor del av mitt arbete att försöka jobba sÄ effektivt som möjligt. Detta för att spara tid, samt för att de medverkande musikerna skulle fÄ sina noter i god tid. För mig har det varit en lÀrorik period.

AbstractMattias Åström: Jazz, recensioner och konstmusik. En analys av jazzmusikrecensioner och jazzmusikkultur. ? Uppsala: Musikvetenskap 2001. 60 p.Syftet med uppsatsen Ă€r dels att undersöka hur jazzmusikkulturen idag speglas i recensionstexter i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och dels att undersöka om sĂ€ttet att verbalisera jazzmusikrecensioner förĂ€ndrats mot det konstmusikaliska i takt med att jazzen blivit allt mer accepterad som en form av konstmusik.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

Detta examensarbete pĂ„ C-nivĂ„ har genomförts i samarbete med ÅF Infrastruktur AB, BorlĂ€nge och syftar till att simulera inomhusklimatet för valda delar inom nybyggnation Experium, Lindvallen samt med hjĂ€lp av simuleringarna berĂ€kna effekt- och energibehovet för dimensionering av en fjĂ€rrvĂ€rmeinstallation alternativt installation av elpanna samt kylcentral.ÅF Infrastruktur AB har uppdragen installationsprojektering samt installationsledning Ă„t bestĂ€llaren Skistar som skall upprĂ€tta Experium. Vilket skall resultera i en upplevelsearena pĂ„ 17 000 m2 innehĂ„llande Ă€ventyrsbad, bowlinghall, eventyta samt restauranger mm.Författarens uppgift Ă€r att hjĂ€lpa ÅF Infrastruktur AB att klimatsimulera eventytan samt bowlinghallen pĂ„ Experium med ett typiskt dygnsförlopp i beaktande. DĂ„ speciellt kolla pĂ„ operativa temperaturer, relativa fuktigheter samt koldioxidnivĂ„n som uppstĂ„r i respektive lokal. För dessa simuleringar har datorprogrammet IDA Klimat & Energi 3,0 anvĂ€nts.Simuleringen av ett typiskt dygnsförlopp pĂ„ eventytan med 3000 personer samtidigt i lokalen pĂ„ en afterski eller konsert, samt efterföljande 1500 samtidigt sittande personer skall resultera i om projekterat flöde rĂ€cker för att upprĂ€tthĂ„lla ett behagligt inomhusklimat. Simuleringen visar pĂ„ att 3000 personer pĂ„ samma gĂ„ng Ă€r i översta laget, 1500 personer Ă€r mera realistiskt.Simuleringen av bowlinghallen syftar till att utreda om den relativa fuktigheten som ett bowlinggolv krĂ€ver, normalt 40-50 %, upprĂ€tthĂ„lls utan befuktare under vinterhalvĂ„ret.

Av analysen kan Michelle sammanfatta att om hon skulle starta en kvartett i framtiden för till exempel lansering skulle hon ha en kvartett redan fÀrdig och redo för repetition innan start av liknande projekt. Momentet att hitta potentiella medlemmar till strÄkkvartetten pÄ sÄ kort tid Àr orimligt och Àven om hon hittade medlemmar till kvartetten sÄ skulle det inte hÄlla i lÀngden. Efter att Michelle fÄtt erfarenhet av personer som inte hÄllit de muntliga avtal som faktiskt gjordes kommer hon lÀgga mer tid pÄ att finna rÀtt personer. Dessutom hade alla de punkter angÄende mÄl, promotion och avtal diskuteras med kvartetten detaljerat för att allihop ska fÄ en likvÀrdig respekt och förstÄelse i det samarbete som komma skall. Inget bör vara otydligt.

 SammanfattningDenna uppsats handlar om körer och körorganisation och har som syfte att ge en fördjupad förstÄelse för körers organisering och körledares yrkesroll. Detta görs genom att studera fyra aspekter av körarbetet nÀmligen organisering, repertoar, ledarskap och marknadsföring. FrÄgestÀllningen som ska besvaras Àr:Hur ser körledningens arbete ut med att teoretiskt lÀgga grunden för en konsert?Inledningsvis förklaras den körteoretiska grund (Uggla, 1979, Lundgren, 1999) pÄ vilken uppsatsen vilar. Deras stÀllningstaganden förstÀrks och styrks genom att koppla dem till organisations-, beteende-, marknadskommunikations- och ledarskapsforskning.I undersökningen har det genomförts kvalitativa intervjuer med sju körledare varav tre kommer frÄn kyrklig körverksamhet och fyra kommer frÄn verksamhet inom fristÄende körer.

Rapporten syftar till att ge lÀsaren en liten inblick i hur en artist och projektledare jobbar i en konsertproduktion och de konflikter som kan uppstÄ nÀr en person axlar dessa tvÄ roller samtidigt. Jag stÀller mig frÄgan: Vilka konflikter kan uppstÄ nÀr en och samma person mÄste axla rollen som bÄde artist och projektledare i ett kreativt projekt? För mig har mÄnga inre konflikter blivit till yttre konflikter, och pÄverkat bÄde mig och mina bandmedlemmar. Den tydligaste konflikten som uppstod var att jag hade stora svÄrigheter att skÀrma av mina personliga kÀnslor frÄn mina professionella roller som artist och producent. För att ge ett djup Ät syftet jÀmförs min erfarenhet med tvÄ andra aktörer i artist- och projektledningsbranschen.