Titel: Skjut inte pÄ Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ÀndÄ!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer pÄ sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik sÄvÀl inom fysiska vÀggar som i digitala medier. Arbetet pÄverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt mÀnniskans komplexitet. NÀmnda faktorer stÀller höga krav pÄ scenkonstverksamheterna att hÄlla en stÀndig dialog och kommunicera till breda grupper i en mÀngd kanaler.

Att leva med flera kulturella identiteter kan vara en rikedom för en mÀnniska men kan ocksÄ skapa en inre konflikt nÀr det inte genomsyrar alla delar i dennes liv. Syftet med detta arbete Àr att studera sÀtt att skriva lÄtar och sjunga i mötet mellan min amerikanska musikidentitet och min samisk/svenska kulturtillhörighet. Jag vill undersöka vad som hÀnder om jag i mitt musikskapande försöker anvÀnda mig av mina identiteter, eller rÀttare sagt, hela min identitet pÄ olika sÀtt. Projektet bestÄr av lÄtskrivande som resulterat i sju lÄtar vilka i samarbete med en producent arrangerats, gjorts demoinspelningar pÄ och slutligen spelats live vid en konsert. Under processens gÄng har jag analyserat huruvida och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt det hörs att jag försökt att ta med hela identiteten i lÄtskrivandet och arrangemangen.

Att leva med flera kulturella identiteter kan vara en rikedom för en mÀnniska men kan ocksÄ skapa en inre konflikt nÀr det inte genomsyrar alla delar i dennes liv. Syftet med detta arbete Àr att studera sÀtt att skriva lÄtar och sjunga i mötet mellan min amerikanska musikidentitet och min samisk/svenska kulturtillhörighet. Jag vill undersöka vad som hÀnder om jag i mitt musikskapande försöker anvÀnda mig av mina identiteter, eller rÀttare sagt, hela min identitet pÄ olika sÀtt. Projektet bestÄr av lÄtskrivande som resulterat i sju lÄtar vilka i samarbete med en producent arrangerats, gjorts demoinspelningar pÄ och slutligen spelats live vid en konsert. Under processens gÄng har jag analyserat huruvida och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt det hörs att jag försökt att ta med hela identiteten i lÄtskrivandet och arrangemangen.

Detta Àr en skriftlig presentation av mitt examensarbete frÄn Kungliga Musikhögskolans musikerprogram pÄ masternivÄ, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfÀlle, men uppsatsen Àr skriven under tiden i Indien och detta skymtar dÄ och dÄ fram i texten. De tre inspelningarna bestÄr uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gÄng.

Det finns inget enkelt sÀtt att beskriva bra akustik i konsertsalar. Bra akustik Àr ett multidimensionellt fenomen dÀr lyssnarens upplevelse Àr avgörande. PÄ senare Är har mÄnga nya parametrar för att beskriva akustiken i konsertsalar introducerats. Syftet med dessa parametrar Àr att finna objektiva mÀtetal som indikerar hur akustiken i salen kommer att upplevas. För att kunna finna kopplingar mellan objektiva och subjektiva storheter Àr det viktigt att objektiv mÀtdata inhÀmtas och presenteras pÄ rÀtt sÀtt.

MÀnniskor lever alltför mycket utifrÄn normer och allt de gör inplaceras i fack och vÀrderas efter klasstillhörighet. Det kan tyckas sjÀlvklart att man kan tycka om vitt skilda saker inom kulturen: konst, musik, dans och litteratur ? ÀndÄ finns det en vag kÀnsla hos mÄnga mÀnniskor att det inte passar sig att samtidigt uppskatta t ex klassisk musik och dansbandsmusik. Vad Àr det som hÄller dem tillbaka ? vad Àr det som styr dem?Den hÀr uppsatsen har som syfte att undersöka grÀnsöverskridande kulturmöten mellan populÀrkulturella och finkulturella konstnÀrer, med huvudfrÄgestÀllningen om dessa skilda konstformer kan mötas och sammansmÀltas pÄ ett likstÀllt sÀtt.

De senaste tio Ären har det byggts ett stort antal nya arenor i Sverige, nÄgra exempel Àr Kinnarps Arena i Jönköping och Ejendals Arena i Leksand. En arenas huvudverksamhet Àr i huvudsak sportevenemang. Men hur förhÄller sig arenorna till andra typer av evenemang, hur viktiga Àr de för en arena? Arenan Àr ett av de fÄ stÀllen i en stad, dÀr en stor ansamling av innevÄnare kan trÀffas regelbundet. MÄnga evenemang verkar helt eller delvis i det allmÀnna rummet, dÀrför bör samhÀlleliga resultat och effekter ha en framtrÀdande roll i ledningen och planeringen av dessa evenemang.

Upplevelseindustrin Ă€r ett av Sveriges största tillvĂ€xtomrĂ„den och turismen har stor potential att bli en av landets största marknader. Flera nordiska lĂ€nder satsar pĂ„ anlĂ€ggningar som lockar besökare norrut till snö och kyla. Utvecklingen i Sverige har dock inte följt med och det finns fĂ„ turistanlĂ€ggningar i landets nordliga delar. För att följa utvecklingen ska en anlĂ€ggning byggas vid polcirkeln vid sjön Öst-Kieratj i Jokkmokk. AnlĂ€ggningens arbetsnamn Ă€r ACA och stĂ„r för Arctic Circle Arena.