I denna textmÀssigt beskrivande del av mitt arbete med Knoxville: Summer of 1915 (opus 24), ett verk för sopran och orkester med musik av Samuel Barber och text av James Agee, har jag frÀmst fokuserat pÄ de delar i instuderingen av verket som haft mest betydelse för mig personligen, bÄde som sÄngerska och som konstnÀr. Det som har haft avgörande betydelse för mig Àr verkets unika uppbyggnad, men Àven mina personliga kÀnslor och egna livserfarenheter, som hjÀlpt till att forma min uppfattning om verket som helhet. De delar som belyses i uppsatsen Àr framförallt textens innebörd, verkets kulturella sammanhang och olika sÀtt som musik och sÄng kan samverka för att understryka och lyfta fram kÀnslotillstÄnd och underliggande betydelser i ord..

Projektet ga?r ut pa? att go?ra en konsert med Whitney Houstons la?tar. Konserten go?rs i samarbete med tva? andra sa?ngerskor, och ett band pa? fyra personer. Musiken arrangeras av oss sa?ngerskor, och hela konserten utformas som en helhet, med inslag av a capellasa?ng, medleyn och koreografi.

Under hösten 2011 och vÄren 2012 har jag som basist genomfört fem helt olika konserter i olika konstellationer och genrer. Jag har valt att analysera dem för att fÄ större förstÄelse om vad det Àr som faktiskt pÄverkar mig i samband med en konsert. FrÄgorna som behandlas Àr:?Vad hade jag för kÀnsla innan spelningen??Vad hade jag för kÀnsla pÄ scenen??Hur uppfattade jag publiken??Vad kÀnde jag direkt efter konserten? Hur kÀnner jag nu, en tid efter konserten??Vad skulle jag gjort annorlunda om jag fick göra om spelningen?Studien Àr introspektiv och jÀmförelserna av konserterna handlar inte om vad andra tycker, det Àr en jÀmförelse av mina upplevelser vid olika konsertsituationer.Under arbetets gÄng nÀr jag analyserat varje konsert har jag insett hur viktigt det Àr att man mÄr bra och har en bra magkÀnsla precis innan en konsert. Det Àr nÄgot som inte slagit mig tidigare..

Vid studioinspelning av pop- och rockmusik bearbetas musiken ofta i efterhand. Det gÄr att klippa i spÄren, skapa loopar, lÀgga pÄ instrumentspÄr i efterhand, lÀgga pÄ effekter och mycket mer. Ett lÄtarrangemang kan lika gÀrna skapas vid mixningsprocessen i studion som i replokalen. Detta kan skapa en problematik nÀr musiken sedan ska framföras pÄ konsert. Vad gör man till exempel nÀr en lÄt spelats in med Ätta pÄlagda gitarrspÄr i studioversionen, men bandet bara har en gitarrist nÀr den sedan ska framföras vid konsert? Jag har undersökt vilka problem och möjligheter som finns i ?översÀttningsprocessen? nÀr studioinspelad musik arrangeras för livekonsert.

Beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress har varit ett omdebatterat Àmne i Uppsala dÀr kritik har framförts mot bland annat de kalkyler som varit en del av beslutsunderlaget till investeringen. Kritiker uttryckte att om beslutsfattarna hade fÄtt en mer rÀttvisande bild av intÀkterna och kostnaderna, hade beslutet om att uppföra byggnaden aldrig gÄtt igenom. Att det fanns frÄgetecken kring kalkylerna bekrÀftades av en kort genomgÄng av dem, dÄ det visade sig att stora poster i den inte hade specificerats.Med bakgrund av detta Àr syftet att svara pÄ frÄgorna pÄ vilket sÀtt kalkylunderlaget för driftsverksamheten varit bristfÀlligt samt vad som kan ha legat bakom detta. Materialet som anvÀnts för att svara pÄ frÄgorna har varit en intervju med personen som varit ansvarig för kalkylerna samt dokumenten som haft anknytning till investeringskalkylerna, i form av rapporter och verksamhetsbeskrivningar, som varit en del av beslutsunderlaget.Slutsatsen Àr att kalkylunderlaget för driftsverksamheten, som presenterades inför beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress, har varit bristfÀlligt pÄ flera punkter och att detta kan ha pÄverkats av flera faktorer sÄsom personliga intressen och förvÀntningar. Detta innebar i sin tur att beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress kom att fattas pÄ ofullstÀndiga grunder..

I denna uppsats har vi studerat hur Uppsala Konsert och Kongress nyckelintressenter avspeglas i deras styrsystem och vad detta fÄr för konsekvenser pÄ företagets prestation.  Bakgrunden till denna studie ligger i de tvÄ dominerande synsÀtten pÄ hur företag ska förhÄlla sig till sin omvÀrld gÀllande den strategiska styrningen, dÀr frÄgan om intressenter stÄr i centrum. Det handlar om den traditionella, Àgarorienterade eller den relativt nya, intressentorienterade styrningen. Till skillnad frÄn företag som anammar en Àgarorienterad styrning stÄr de intressentorienterade företagen inför en speciell utmaning, nÀmligen att balansera styrsystemen sÄ att nyckelintressenternas intressen tillgodoses jÀmbördigt. Uppsala Konsert och Kongress strategiska styrning karaktÀriseras som intressentorienterad och för att undersöka hur nyckelintressenterna och deras intressen avspeglas inom företagets styrning har vi utgÄtt frÄn R. Edwards intressentteori kopplat till begreppen styrsystem och organisationsmÄl.

Jag ser mig prima?rt som artist och la?tskrivare. Det ha?r projektet pa?bo?rjades i en o?nskan att uto?ka, fo?rba?ttra och fokusera mitt musikaliska material och mitt artisteri. Jag tog avstamp i na?gra musikaliska influenser fra?n Mellano?stern och Sydo?steuropa och la?t de fa?rga mig i skrivandet av sju nya la?tar.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

Denna uppsats syftar till att fÄ insikt i hur nÄgra högskolestuderande pÄ klassisk gitarr och klassiskt piano som spelar solo upplever en konsertsituation. HuvudfrÄgorna har varit: Vad kÀnner de? Har de nÄgra problem/svÄrigheter och i sÄ fall hur beskriver de upplevelsen av detta? Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fem musikhögskolestudenter. Resultatet visar pÄ att samtliga informanter upplever att de delvis pÄverkas negativt av nervositet i samband med en konsert. Nervositeten yttrar sig bland annat genom "fjÀrilar i magen", svettningar och negativa tankar innan konserten som handlar om att man inte Àr tillrÀckligt förberedd, att det kommer gÄ dÄligt och att man skall spela fel.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att jag vill dokumentera min kreativa process frÄn första gÄngen jag börja skriva nytt material, till att för första gÄngen framföra det för en publik för att sedan utveckla till en hel (examens) konsert. HuvudfrÄga: hur fungerar min kreativa process och hur förhÄller jag mig till den? Jag har anvÀnt mig av att skriva processdagbok under ett och ett halvt Är. Jag har kommit fram till att jag i min kreativitet behöver vara strukturerad och ha ett visst mÄtt av disciplin och rutiner och försöka hÄlla en distans mellan mig och mitt skapande och samtidigt vÄga vara öppen och driva processen framÄt Àven om jag inte riktigt vet vad slutmÄlet blir.Min uppfattning om ordet kreativitet har ocksÄ under arbetet med denna uppsats förÀndrats. FrÄn att vara nÄgot abstrakt och mystiskt med en bild av att de som kallades kreativa var speciella mÀnniskor, genier, som mer eller mindre hade en speciell gÄva till en uppfattning om att kreativitet Àr en egenskap vi alla har som med rÀtt förutsÀttningar och sammanhang kan övas och utvecklas..

Detta Àr en konstnÀrlig uppsats som Àr fokuserad pÄ utveckling av mitt musikaliska sprÄk. Mitt syfte Àr att undersöka anvÀndningsomrÄden för de begrÀnsat transponerbara modus som tecknades ner av den franska kompositören Olivier Messiaen. Detta Àr mina frÄgestÀllningar:Hur kan jag hitta metoder för att utforska Messiaens begrÀnsat transponerbara modus?Hur kan jag applicera resultaten av utforskandet i mina improvisationer och i mitt komponerande?Jag har utifrÄn mitt eget undersökande av Messiaens modus arbetat fram ackordsserier som jag sedan utvecklat till modeller att anvÀnda i komposition och improvisation. Jag har Àven undersökt hur Messiaens modus, och dÀrmed ocksÄ de ackordsserier jag tagit fram, relaterar till mer ordinÀra tonaliteter.Resultatet Àr bland annat kompositioner som jag pÄ ett eller annat sÀtt grundar pÄ Messiaens modus.

Denna studie syftar till att utveckla kunskap om hur professionella klassiska sÄngare förbereder sig och hanterar scenframtrÀdanden. Studiens frÄgestÀllningar har varit hur klassiska sÄngare uppfattar vikten av mental förberedelse inför scenframtrÀdanden och vilka funktioner de uppfattar att mental trÀning och scenisk beredskap har inom sÄngutbildning pÄ olika nivÄer. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra professionella klassiska sÄngare.Resultatet visar att informanterna lÀgger stor vikt pÄ instuderingsprocessen i sin mentala förberedelse inför ett scenframtrÀdande. Instuderingen ska pÄbörjas i god tid innan en konsert och genomföras metodiskt med fokus pÄ teknik, text, musik och scenisk utformning. Studien visade ocksÄ att informanterna hade tydliga rutiner under konsert-/förestÀllningsdagen.

In this thesis I try to find ways to be more independent and conscious in my interpretation of the music which I am playing. To be able to be more sure of myself and my own decisions I try to find methods on how to achieve this. The methods includes reading articles about interpretation, interviewing musicians and interpret and perform music. The pieces I have chosen are a solosuite by Max Reger, a concerto by Georg Philipp Telemann and a clarinet sonata by Johannes Brahms. I made some concerts where I try to achieve my goals.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.